Wikipedia

Tora Dahl

svensk författare

Tora Armida Dahl,[4] gift Jaensson, född 9 juni 1886 i Jakob och Johannes församling, Stockholms stad,[5] död 30 januari 1982 i Vårdinge församling, Stockholms län,[6] var en svensk författare.[2] Dahl skrev under sin levnad tjugoåtta böcker i genrerna prosa, essä och prosadikt med en tonvikt på självbiografiskt skrivande.[7]

Tora Dahl
Tora Dahl, 1930-tal.
Tora Dahl, 1930-tal.
FöddTora Armida Dahl[1]
9 juni 1886
Jakob och Johannes församling, Stockholms stad
Död30 januari 1982 (95 år)
Vårdinge församling, Stockholms län
YrkeLärare, författare
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam1935–1980
GenrerProsa, självbiografi
DebutverkGeneralsgatan 8 (1935)[2][1]
Noterbara verkBöckerna om Gunborg Haag (1954–1966)
PriserLitteraturfrämjandets stora pris (1965)[2]
Doblougska priset (1975)
Make/makaKnut Jaensson (g. 1914–58; hans död)
SläktingarTheodor Dahl (far)[3]
Gustaf Dahl (farfar)[4]

Biografi

redigera

Tora Dahl var dotter utom äktenskapet till arkitekt Theodor Dahl och bagerskan Emma Nilsdotter.[4][8] Hon växte upp under enkla förhållanden hos en fostermor, Emma Kjärr, i Henriksdal i Nacka och bodde i den nu rivna trädgårdsmästarvillan.[4] Den här miljön beskriver hon även i Fosterbarn (1954), den första delen i hennes självbiografiska verk. Vid 11 års ålder flyttade hon till sin biologiska mor på Östermalm och fick gå i flickläroverk. Hon tog studentexamen vid 16 års ålder 1903[2] och blev en av de första studentskorna vid Stockholms högskola.[4]

Dahl blev 1908 fil. kand. vid Stockholms högskola med naturvetenskap som huvudämne. Fram till 1913 arbetade hon sedan som lärare, innan hon 1914 gifte sig med Knut Jaensson (1893–1958). Jaensson blev en tongivande litteraturkritiker och han beskrev på 1930-talet den nya litteraturen vars upphovsmän samlades i den litterära salong som paret höll i sitt hem på Lidingö.[4][9][10] Bland andra Gunnar Ekelöf, Ivar Lo-Johansson, Erik Lindegren och Artur Lundkvist deltog i de litterära samtalen.[7]

År 1994 blev hennes dagböcker, som förvaras på Kungliga biblioteket, offentliga. Av dessa framgår att hon åren 1937–42 hade sexuella förhållanden både med Gunnar Ekelöf och Erik Lindegren.[11]

Författargärning

redigera

Dahl började skriva redan innan hon var 20 år men debuterade som författare först 1935, då hon var 49 år gammal. I boken Vägvisare (1977) skriver hon att hennes man en gång sade: "Ä det nån som ska skriva i den här familjen, så ä det jag och inte du. Du har inte litterär begåvning för två öre", varpå Dahl rev sönder det hon skrivit, men hon fortsatte sedan att skriva för skrivbordslådan. 1937 kom bland annat romanen Inkvartering som senare fick två fortsättningar, betitlade Avdelning II, sal 3 (1949) och Det som har varit... (1952). Sitt stora genombrott fick hon när hon hade fyllt 70 år.[1]

Dahl är dock mest känd för ett sent verk, de åtta självbiografiska och psykologiska romanerna om sitt alter ego Gunborg Haag. Även om hon började skriva självbiografiskt redan 1911 så utkom inte den första boken i serien, Fosterbarn, förrän 1954. Vid det laget hade Dahl fått en egen skrivstuga, och hennes man var sjuklig och förtidspensionerad efter en hjärnblödning.[1]

Romankaraktären Gunborg föds i Stockholm som dotter till föräldrar som är trolovade men aldrig gifter sig. På grund av detta placeras hon i fosterhem hos en ogift, strängt religiös men kärleksfull kvinna som heter Sofia Stolt. När Gunborg är i skolåldern tar dock modern Rut, som dittills bara umgåtts med sitt barn om söndagarna, tillbaka sin dotter till sig och försörjer dem båda ensam. Ruts förhoppningar om att hennes dotter ska fästa sig vid henne i stället för vid fostermodern grusas dock. Romanserien kretsar kring denna komplicerade relation mellan mor och barn samt Gunborgs inre utveckling som en ovanligt självständig flicka i sin tid.[7]

Få, om någon, nordisk författare har brottats med den självbiografiska genren lika intensivt och uthålligt som Tora Dahl.
– Lisbeth Larsson, 2012.[1]

Böckerna om Gunborg har till sin karaktär liknats vid Cora Sandels självbiografiska böcker om Alberte. Den sista boken om Gunborg, ...när du kommer ut i livet, utkom 1966, men Dahl fortsatte skildra sitt liv i flera ytterligare böcker, där hon i stället använde sitt riktiga namn.[1]

1965 blev Dahl första kvinna att mottaga Litteraturfrämjandets stora pris (även kallat Boklotteriets stora pris, men kanske mest känt som Lilla Nobelpriset).[2][12]

Artur Lundkvist upprördes över Dahls självbiografiska verk och skrev ett öppet brev till henne i Svenska Dagbladet den 30 januari 1980, på dagen två år innan hennes död.[7]

Utanför Vilans skola vid Danvikshems fot finns ett magnoliaträd som Dahl donerade 1979 efter att hon fick Sofia hembygdsförenings Magnoliapris. Magnolian förstördes 2010 men återplanterades av Nacka hembygdsförening 2011. Här firar boende magnoliadagen till minne av författarinnan i månadsskiftet april/maj[13].

Eftermäle

redigera

Utbildningsradion gjorde 1987 ett författarporträtt av Tora Dahl.[14]

Tora Dahl kämpade för rätten att få växa som människa, livet igenom, och det är detta jag har velat lyfta fram i min dramatisering.
– Gunilla Abrahamsson, 1999[7]

År 1999 gjorde Radioteatern en uppsättning i flera delar utifrån Tora Dahls arton självbiografiska böcker i dramatisering av Gunilla Abrahamsson. I en artikel i Dagens Nyheter samma år beskrivs Dahls arton volymer med orden: "Sakliga, gripande och av stor vikt som historiska dokument över nästan hundra svenska år, menar de flesta kritiker."[7]

I november 2018 fick hon en park i Stockholm uppkallad efter sig. Den tidigare namnlösa kvartersparken i stadsdelen Fredhäll på Kungsholmen heter nu Tora Dahls park.

Bibliografi

redigera

Romaner

redigera
  • Generalsgatan 8 : roman. Stockholm: Bonnier. 1935. Libris 1352906 
  • Inkvartering. Stockholm: Bonnier. 1937. Libris 1362830 
    • På danska: Du som har Sorg i Sinde (i översättning av Jørgen Claudi) 1944. LIBRIS-ID:1829262
  • Den befriade ön. Stockholm: Tiden. 1939. Libris 1362829 
  • De sju gånger dömda. Stockholm: Tiden. 1941. Libris 1394249 
  • Sådan hemlighet. Stockholm: Bonnier. 1943. Libris 1394250 
    • På nederländska: Der mysteriën bron (i översättning av Greta Baars-Jelgersma och Rolv Ravn), 's Graveland 1949
  • Avdelning II, sal 3. Stockholm: Bonnier. 1948. Libris 94152 
  • Det som har varit-. Stockholm: Bonnier. 1952. Libris 391078 
  • Fosterbarn. Stockholm: Bonnier. 1954. Libris 1261772 
    • Till Fosterbarn skapades även en cirkelkurs av Sven-Arne Stahre som gavs ut på Brevskolan 1962. LIBRIS-ID:629942
  • Långt bort härifrån : roman. Stockholm: Tiden. 1956. Libris 1546553 
  • I främmande land. Stockholm: Tiden. 1957. Libris 1259270 
  • Dörrar som öppnas. Stockholm: Tiden. 1958. Libris 657744 
  • Besynnerliga värld. Stockholm: Tiden. 1960. Libris 1546119 
  • Inte riktig kärlek. Stockholm: Tiden. 1963. Libris 824918 
  • Sommar och vinter. Stockholm: Tiden. 1964. Libris 8081167 
  • -när du kommer ut i livet. Stockholm: Tiden. 1966. Libris 8076937 

Självbiografiskt

redigera

Övrigt

redigera

Medverkan i antologier

redigera

Flertalet av Tora Dahls böcker har kommit i nyutgåvor och getts ut som talböcker.

Priser och utmärkelser

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c d e f] Larsson, Lisbeth (2012). ”En författare blir till”. Nordisk kvinnolitteraturhistoria på nätet / Kvinnsam. https://nordicwomensliterature.net/se/2011/01/04/en-forfattare-blir-till/. Läst 7 januari 2017. 
  2. ^ [a b c d e] Stenkvist, Jan; Bibliografiavsnittet utarbetat av Håkan Attius (1975). ”Bibliografi”. Svensk litteratur 1870-1970, tredje bandet. Aldus/Bonniers, Albert Bonniers boktryckeri. sid. 192. ISBN 9100398497. Läst 7 januari 2017 
  3. ^ Svensk biografisk handbok (1963)
  4. ^ [a b c d e f] Larsson, Lisbeth. ”Dahl, Tora Armida”. Nordisk kvinnolitteraturhistoria på nätet / Kvinnsam. Arkiverad från originalet den 8 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170108093802/http://www.nordicwomensliterature.net/sv/writer/dahl-tora-armida. Läst 7 januari 2017. 
  5. ^ Tora Dahl i Rotemansarkivet i Stockholms stadsarkiv
  6. ^ Sveriges dödbok 1901–2009
  7. ^ [a b c d e f] Pontus Dahlman (18 december 1999). ”Oäktingen som revolterade. Tora Dahl. Nu kommer radiopjäserna baserade på hennes 18 självbiografiska böcker.”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/oaktingen-som-revolterade-tora-dahl-nu-kommer-radiopjaserna-baserade-pa-hennes-18-sjalvbiografiska/. Läst 7 januari 2017. 
  8. ^ ”Vem är det: Svensk biografisk handbok (1963, 212).”. https://runeberg.org/vemardet/1963/0228.html. 
  9. ^ "Tora Dahl". NE.se. Läst 2012-09-20.
  10. ^ Algulin, Ingemar. ”J Erik Lindegren”. Svenskt biografiskt lexikon / Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10505. Läst 7 januari 2017. 
  11. ^ ”I hemliga dagboken berättade hon om affärerna med de kända författarna”. DN.SE. 14 februari 2020. https://www.dn.se/kultur-noje/i-hemliga-dagboken-berattade-hon-om-affarerna-med-de-kanda-forfattarna/. Läst 8 juli 2020. 
  12. ^ ”pristagare” (PDF). Sällskapet Eva och Carl-Emil Englunds vänner. http://www.internetional.se/carlemil/pristagare.pdf. Läst 7 januari 2017. 
  13. ^ ”Fira Tora Dahl på Magnoliadagen vid Vilans skola”. https://vastrasicklao.se/2018/04/16/6-maj-fira-tora-dahl-pa-magnoliadagen-vid-vilans-skola/. Läst 16 april 2018. 
  14. ^ ”Författarporträtt : Tora Dahl”. Utbildningsradion. Arkiverad från originalet den 8 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170108190047/http://urskola.se/Produkter/124979-Forfattarportratt-Tora-Dahl. Läst 7 januari 2017. 

Vidare läsning

redigera
  • Blomberg, Ingrid; Molin, Gull; Sjöberg, Yvonne (1982). Tora Dahl: Gunborgseriens fyra första böcker: Fosterbarn, Långt bort härifrån, I främmande land, Dörrar som öppnas. Stockholms universitet. Blocksvenska. Libris 3267273 
  • Bäckström, Lars: "Tora Dahl om skapelse och syndafall i samlingen Tuppen och solfågeln" i: Att läsa litteratur, 1995.
  • Condé, Marie-Anne (2011). ”Läsande kamrater: Kitterära samtal hos Tora och Knut på Lidingö”. Kompassriktning: 2000-talet: Festskrift till Catarina Ericson-Roos. sid. 259–274. Libris 12534265 
  • Domellöf, Gunilla (2001). Mätt med främmande mått: idéanalys av kvinnliga författares samtidsmottagande och romaner 1930-1935. Hedemora: Gidlunds. Libris 8376839. ISBN 91-7844-329-6 
  • Halldén, Ruth: Analys av böckerna om Gunborg i Ord och Bild 1962.
  • Högström, Jesper: Jag vill skriva sant: Tora Dahl och poeterna på Parkvägen. Weylers förlag 2021.
  • Larsson, Lisbeth (1996). Møller Jensen, Elisabeth. red. ”En författare blir till: om Tora Dahl”. Nordisk kvinnolitteraturhistoria (Höganäs: Wiken) (3): sid. 249–255.  Libris 2268402
  • Larsson, Lisbeth: Tora Dahl i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
  • Linderholm, Ann (2023). Tora Dahl: En biografi. Stockholm: Carlssons. Libris bshbt40583t3cj4z. ISBN 978-91-89065-74-1 
  • Meurling, Per: Beskrivning av Tora Dahls värld i Byggnadsarbetaren 11/1965.
  • Register, Cheri (1983). ”Fast ... ändå: Tora Dahls författarskap”. Kvinnornas litteraturhistoria 2 (Stockholm, 1983): sid. 176–185.  Libris 9220311
  • Runeborg, Mabel: En gång skola de se mig. En psykoanalytisk studie av Tora Dahls självbiografiska Gunborg-serie med särskild hänsyn tagen till modern objektrelationsteori, 1987.
  • Wahlberg, Vera (1985). Tre böcker av Tora Dahl: En receptionsstudie. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12655763 
  • Witt-Brattström, Ebba (1987). ”Gräva sig ut med bordskniv: modernisternas skrivande kvinnor”. BLM: Bonniers litterära magasin 56 (6): sid. 378–385. ISSN 0005-3198.  Libris 9249954
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tora_Dahl&oldid=54660933”