Tankesmedja

Den här artikeln handlar om begreppet och företeelsen "tankesmedja". För översikt över tankesmedjor i olika länder, se Lista över tankesmedjor.

En tankesmedja är en organisation som arbetar med forskning och idédebatt för att påverka den politiska opinionen så att politiken ändras.^[1] Tankesmedjor rekryterar skribenter, intellektuella och forskare.

Ofta är tankesmedjorna knutna till ett politiskt parti, arbetsgivarorganisation eller fackförening. Ett viktigt kriterium för att bedöma om det är en tankesmedja eller inte är om sammanslutningen aktivt försöker delta i samhällsdebatten och tillgängliggöra och sprida sina idéer och tankar till allmänheten. Jämför med lobbying.

Tankesmedja är också en vanlig beteckning på oberoende institut vars verksamhet är mer policyorienterad än renodlade forskningsinstitut. Forskningsinstituten kan vara avsevärt större och ha en mer vetenskapligt präglad verksamhet än de tankesmedjor som existerar i opinionsbildande syfte.

Ordet ”tankesmedja” är en motsvarighet till engelskans ”think tank”. Ordet finns belagt i svenskan sedan 1898 i Erik Axel Karlfeldts dikt ”Rimsmeden”.^[2]

”	Nu, grofva smide från min tankesmedja, skall släggan gå och pröfva, hvad du tål. Jag vet, att länkar brista i din kedja, men vet jämväl, att där finns ärligt stål.	„
– Erik Axel Karlfeldt, Fridolins visor och andra dikter, 1898

Se ävenRedigera

KällorRedigera

^ Ylva Edenhall (17 juni 2012). ”Kliver ut i rampljuset”. Svenska Dagbladet: s. 61. https://www.svd.se/arkiv/2012-06-17/61. Läst 30 juli 2021.
^ Lars Anders Johansson (3 mars 2017). ”Friheten måste försvaras”. Smedjan. Timbro. https://timbro.se/smedjan/friheten-maste-forsvaras/. Läst 30 juli 2021.

[1] Ylva Edenhall (17 juni 2012). ”Kliver ut i rampljuset”. Svenska Dagbladet: s. 61. https://www.svd.se/arkiv/2012-06-17/61. Läst 30 juli 2021.

[2] Lars Anders Johansson (3 mars 2017). ”Friheten måste försvaras”. Smedjan. Timbro. https://timbro.se/smedjan/friheten-maste-forsvaras/. Läst 30 juli 2021.

[1]

[2]