Taras Sjevtjenko
Taras Hryhorovytj Sjevtjenko (ukrainska: Тара́с Григо́рович Шевче́нко, ryska: Тара́с Григо́рьевич Шевче́нко, Taras Grigorjevitj Sjevtjenko), född 9 mars 1814 (25 februari g.s.) i guvernementet Kiev, död 10 mars 1861 (26 februari g.s.) i Sankt Petersburg, Ukrainas nationalskald och grundläggare till det moderna ukrainska litterära språket.
| Taras Sjevtjenko | |
 Taras Sjevtjenko, april 1859. | |
| Född | Тарас Григорьев сын Шевченко[1] 25 februari 1814 (g.s.)[2] Moryntsi[3][4][5] |
|---|---|
| Död | 26 februari 1861 (g.s.)[2] (47 år) Sankt Petersburg[3][6] |
| Begravd | Tjernetja hora |
| Andra namn | Т. Ш.[7], К. Дармограй[7] och Кобзарь Дармограй[7] |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland[8][9][10] |
| Utbildad vid | Ryska konstakademien,  |
| Sysselsättning | Målare[11], författare[12], dramatiker, konstnär[13][14], poet[15][16][17], antropolog, etnograf |
| Arbetsgivare | Kejserliga universitetet Sankt Vladimir |
| Föräldrar | Hryhorij Sjevtjenko Katerina Bojko |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
BiografiRedigera
Sjevtjenko var son till en livegen bonde och växte upp i stor materiell nöd. Hans konstnärliga talang inom bildkonsten uppmärksammades av godsägaren Engelhart, som tog honom med på sina resor. I Sankt Petersburg blev han, genom skalden Vasilij Zjukovskijs omsorger friköpt från livegenskapen och gavs tillfälle att studera vid konstakademien under Karl Brjulovs ledning. För sina aktiviteter i Kiev, i det slavofila, nationella folkbildningsförbundet "Kyrillos och Methodios" (namngivet efter två bysantinska munkar som skapade det kyrilliska alfabetet), häktades Sjevtjenko 1847 och dömdes till förvisning och soldattjänst i Orenburg, sedan i Novopetrovsk fästningen bortom Kaspiska havet. Först 1857 slapp han förvisningen, men hans hälsa var då redan bruten. Han begravdes i Kaniv vid floden Dnepr i det nuvarande Ukraina.
Sjevtjenkos diktning speglar hans egen och Ukrainas historia. Den präglas av humanism, romantik och är starkt influerad av det ukrainska språk som talades av bönderna. Med element inlånade från folkloren diktade han romantiskt och sentimentalt om ett idylliskt Ukraina, om det svunna fria kosacklivet och om det sociala armodet i Tsarryssland, (där livegenskapen avskaffades först efter Sjevtjenkos död). Sjevtjenkos kanske största episka verk Hajdamaky (1841) handlar om det kosackiska bondeupproret 1768 i den ukrainska del av Ryska Imperiet.
Sjevtjenko är särskilt känd för de poetiska berättelser, där olyckliga kvinnoöden besjungs, t. ex. Katerina och Najmytjka (Tjänsteflickan), och folkliga sagostoff konstnärligt omarbetats, t. ex. Rusalka (Älvan) och Poppeln (med "Lenore"-motivet i annan form).
Taras Sjevtjenko har under sovjettiden framställts som en revolutionär folkhjälte. Hans antimoskovitiska kritik har gömts undan eller tonats ned. I dikten Den upprivna kosackgraven (Розрита могила) kritiserar han kosackhetmanen Bohdan Chmelnytskyjs förbund med Tsarryssland 1654.
Taras Sjevtjenko-universitetet i Kiev har fått sitt namn efter Taras Sjevtjenko.
Den upprivna kosackgravenRedigera
Tysta värld, kära land,
Mitt Ukraina
Varför har du plundrats
Varför, mamma, går du under?
Bad inte du till Gud
Var morgon innan solen gick upp?
Uppfostrade inte du
Dina osäkra barn?
”Nog bad jag och passade dem,
Varken dag eller natt, jag sov.
Vaktade mina små barn,
Lärde dem vår sed.
De växte upp, mina blommor,
Mina goda små barn.
Ack, ja, en gång styrde även jag
I världen den vida.
Ja, jag styrde… Men, Bohdan,
Min okloke son!
Se nu på din moder,
Se på ditt Ukraina,
Som vid vaggan sjöng
Om sin olycka,
Som sjungandes och gråtandes
Längtade efter frihet.
Ack, Bohdan, Bohdan!
Om jag bara hade vetat,---
Jag hade strypt dig i vaggan,
Sövt dig vid mitt hjärta!
Mina stäpper är nu sålda
Till juden, till tysken;
Dnipro, min broder, torkar ut,
Överger mig,
Och mina kära kosackgravar,
Rivs upp av moskoviten.
Men låt honom riva och rota,---
Han söker det som inte är hans…
Låt samtidigt avfällingarna
Växa till sig
Så de kan hjälpa moskoviten
Att styra och härska
Och ta den lappade skjortan
från sin egen mor.
Kom, hjälp till, era avskum,
Kom, tortera er mor!
Kosackgraven är uppgrävd,
Uppriven till en fjärdedel…
Vad sökte de där?
Vad gömde våra gamla förfäder där?
Ja, om de bara kunde finna det,
Det som gömts undan där…
Då skulle barnen inte gråta och deras, moder inte sörja…
Taras Sjevtjenko, Berezan, 9 oktober 1843.[18]
ReferenserRedigera
NoterRedigera
- ^ läs online, izbornyk.org.ua.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Andrew Bell, Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica, Inc., 1768, läs online, läst: 14 februari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Шевченко Тарас Григорьевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Historic Oakville statue stolen (på engelska), Toronto Star, 1 januari 2007, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Ukraine’s regions (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ encyclopedia.com, HighBeam Research, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, litopys.org.ua.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, allpoetry.com.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Springer.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, ukrweekly.com.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 5 november 2010, ULAN: 500121072, läs online, läst: 14 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ död länk, inte arkiverad, källinfo saknas, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Lviv, Ukraine enters a golden age (på engelska), Toronto Star, 9 februari 2012, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Ukraine, Encyclopædia Britannica (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Sverstyuk's ‘last plea’, vol. 3, 3, Index on censorship, september 1974, s. 55-61, doi: 10.1080/03064227408532347, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Ukraine famous native sons and daughters, WorldAtlas (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Ur antologin Malyj Kobzar, Taras Sjevtjenko, förlag: Zahrava, Feldkirch-Voralberg, 1946. Wikipedias översättning.
KällorRedigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Sjevtjenko, 1904–1926.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Taras Sjevtjenko.- Encyclopedia of Ukraine
