Orenburg
Orenburg (ryska: Оренбу́рг) är en stad med lite mer än en halv miljon invånare, belägen vid Uralfloden sydväst om Uralbergen i södra Ryssland. Staden är administrativ huvudort för Orenburg oblast och är en viktig knutpunkt för transport. Bland näringar märks industri, bland annat verkstadsindustri och, på grund av regionen produktion av naturgas, även kemisk industri. Staden hette Tjkalov (ryska Чка́лов) mellan åren 1938 och 1957.
Historia redigera
Ryska planer på att upprätta ett fort i södra Uralbergen kallat Orenburg uppkom 1734. Kolonister grundlade det ursprungliga Orenburg 1735 där Uralfloden sammanfaller med Or (stadens namn betyder "fortet vid Or"). Denna bosättning bytte dock namn till Orsk år 1739. Ett försök gjordes att grunda ett annat Orenburg vid Krasnogar, "röda kullen", år 1741, men detta misslyckades. Ett tredje Orenburg uppfördes med framgång av Ivan Nepljujev år 1743 på stadens nuvarande plats, cirka 250 km nedför Ural från Orsk.
Orenburg fungerade som en viktig militär utpost på gränsen mot de nomadiska kazakerna och staden blev centrum för Orenburgkosackerna. Efter att Centralasien införlivats med det ryska riket blev Orenburg på 1800-talet en betydande handelsstad och en viktig järnvägsknut på vägen mot de nya centralasiatiska besittningarna och mot Sibirien.
Orenburg spelade en viktig roll i Jemeljan Pugatjovs uppror 1773-1774. Staden var då huvudort i ett stort distrikt och säte för guvernören i guvernementet Orenburg. Pugatjov belägrade staden från det närliggande Berda från oktober 1773 till 26 mars 1774. Försvaret organiserades av generallöjtnant Reinsdorp. Generalen Golitsyn besegrade Pugatjev vid Berda, och senare vid Kargala (norr om Orenburg). Större delen av staden hade då fallit i ruiner och tusentals invånare hade dött i belägringen.
Staden var vidare en viktig omlastningsstation på Sidenvägen som sammanband området med Centralasien och Kina - här fanns dessutom en betydande produktion av gjutjärnskärl, framförallt för export till Afghanistan fram till omkring 1925.
Efter ryska revolutionen fungerade Orenburg som huvudstad för Kirgiziska ASSR (ungefär motsvarande nuvarande Kazakstan) inom Ryssland (Sovjetunionen från 1922) från 1920 till 1925. Då denna republik ombildades till Kazakiska ASSR år 1925 överfördes Orenburg till Ryska SFSR och Alma-Ata (Almaty) blev den nya huvudstaden.
Mellan 1938 och 1957 bar staden namnet Tjkalov (ryska: Чка́лов) efter testpiloten Valerij Tjkalov. Avståndet mellan staden och de invaderande tyska styrkorna i andra världskriget gjorde att många sovjetiska företag lokaliserades till staden, vilket främjade dess ekonomiska tillväxt. Orenburg är också känt som den plats där kosmonauten Jurij Gagarin lärde sig flyga. Han gick på en teknisk skola i staden när en flygklubb vid ett metallföretag i staden fångade hans intresse. Efter ihärdiga studier i avionik, aerodynamik liksom praktisk flygning infriades hans drömmar om ett liv i det blå. Han antogs som elev i det sovjetiska flygvapnet och började flyga MiG-15. Gagarin blev bara några år senare den första ryska kosmonauten och den första människan att färdas i omloppsbana runt jorden.
Sport redigera
- FK Orenburg;
- Gazovik stadion (kapacitet 7 500);[1]
Administrativt område redigera
Stadsdistrikt redigera
Orenburg är indelad i fyra stadsdistrikt.
| Stadsdistrikt | Invånarantal 9 oktober 2002[2] | Invånarantal 14 oktober 2010[3] | Invånarantal 1 januari 2015[4] |
|---|---|---|---|
| Dzerzjinskij | 160 424 | 157 108 | 158 935 |
| Leninskij | 169 318 | 176 450 | 185 742 |
| Promysjlennyj | 118 458 | 116 689 | 118 403 |
| Tsentralnyj | 101 161 | 98 084 | 98 199 |
| TOTALT | 549 361 | 548 331 | 561 279 |
Stadens administrativa område redigera
Orenburg administrerar även områden utanför själva centralorten.
| Stad/Ort | Invånarantal 9 oktober 2002[2] | Invånarantal 14 oktober 2010[3] | Invånarantal 1 januari 2015[4] |
|---|---|---|---|
| Orenburg | 549 361 | 548 331 | 561 279 |
| Kargala | 1 984 | Ingen uppgift | Ingen uppgift |
| Landsbygd | 13 796 | Se nedan | 15 529 |
| Krasnocholm | Ingen uppgift | 5 806 | Ingen uppgift |
| Övrig landsbygd | Ingen uppgift | 9 739 | Ingen uppgift |
| TOTALT | 565 141 | 563 876 | 576 808 |
Kargala räknas numera som landsbygd.
Källor redigera
- ^ Стадион «Газовик», https://fcorenburg.ru/club/stadion.html Arkiverad 15 mars 2018 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180315070631/https://fcorenburg.ru/club/stadion.html. Läst 11 juli 2019.
- ^ [a b] Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil) Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 28 augusti 2010.
- ^ [a b] ЧИСЛЕННОСТЬ НАСЕЛЕНИЯ РОССИИ, ФЕДЕРАЛЬНЫХ ОКРУГОВ, СУБЪЕКТОВ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ, РАЙОНОВ, ГОРОДСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ, СЕЛЬСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ – РАЙОННЫХ ЦЕНТРОВ И СЕЛЬСКИХ НАСЕЛЕННЫХ ПУНКТОВ С НАСЕЛЕНИЕМ 3 ТЫСЯЧИ ЧЕЛОВЕК И БОЛЕЕ (excelfil) Arkiverad 2 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter samt alla samhällen med över 3 000 invånare vid folkräkningen den 14 oktober 2010. Läst 15 december 2012.
- ^ [a b] ЧИСЛЕННОСТЬ ПОСТОЯННОГО НАСЕЛЕНИЯ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ ПО МУНИЦИПАЛЬНЫМ ОБРАЗОВАНИЯМ на 1 января 2015 года (komprimerad fil, .rar) Arkiverad 5 november 2021 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2015. Läst 24 augusti 2015.