Dnepr
- För staden med samma ukrainska namn, se Dnipro.
Dnepr eller Dnjepr (ryska: Днепр; belarusiska: Дняпро, Dnjapro; ukrainska: Дніпро, Dnipro) är en flod i östra Europa. Den är cirka 2 280 kilometer lång, vilket gör den till Europas fjärde längsta flod (efter Volga, Donau och Ural). Avrinningsområdet är cirka 503 000 km² och medelflödet vid mynningen 1 605 m³/s.[1] Huvuddelen av floden flyter genom Ukraina, men väsentliga delar flyter även genom Ryssland och Belarus. Dnepr rinner upp på Valdajhöjderna och mynnar i Svarta havet. Under antiken var det grekiska namnet på floden Borysthenes.
| Dnepr | |
| Flod | |
 Avrinningsområdet
| |
| Längd | 2 280 km |
|---|---|
| Flodbäcken | 503 000 km² |
| Vattenföring | |
| - medel | 1 605 m³/s |
| Geonames | 565896 |
Redigera
Dnepr är viktig för transporten och ekonomin i Ukraina. Flodens lopp har försetts med stora fartygsslussar, som tillåter fartyg på upp till 270 x 18 meter att få tillgång till hamnen i Kiev. Floden används även av passagerarfartyg, och flodtransporterna på floderna Donau och Dnepr har de senaste årtiondena befunnit sig i tillväxt.
Norr om Kiev får Dnepr sitt vatten från Prypjatfloden. Denna farbara flod sammanlänkar Dnepr-Bug-kanalen med den polska floden Västra Bug. Historiskt sett har en koppling till västeuropeiska vatten alltid varit möjlig, men en övergång utan båtsluss nära staden Brest har medfört ett avbrott i den viktiga internationella vattenvägen. De politiska relationerna mellan Västeuropa och Belarus ger inte heller mycket hopp för en nyöppning av denna transportlänk.
VattenkraftRedigera
Floden är känd för sina dammar, vilka var viktiga för Sovjetindustrin. Den mest kända var Dneprs hydroelektriska station eller DneproGES nära Zaporizjzja, som byggdes 1927-32 med en produktion på 558 MW. Under andra världskriget totalförstördes kraftverket. Det återuppbyggdes 1948 med hjälp av lägerfångar från Gulag och kapaciteten ökade därefter till 750 MW.
Krementjuks vattenkraftverk var det andra som byggdes, mellan 1954 och 1960. Därefter följde Kievs hydroelektriska station (1960-64), Dneprodzerzjinsk 1956-64 och Kanevs hydroelektriska station (1963-75).
Större orter längs DneprRedigera
- Dorogobuj, Ryssland
- Smolensk, Ryssland
- Vorsja, Belarus
- Sjkloŭ, Belarus
- Mahiljoŭ, Belarus
- Bychaŭ, Belarus
- Rahatjoŭ, Belarus
- Zjlobin, Belarus
- Rečyca, Belarus
- Kiev, Ukraina
- Kaniv, Ukraina
- Tjerkasy, Ukraina
- Krementjuk, Ukraina
- Kamjanske, Ukraina
- Dnipro, Ukraina
- Zaporizjzja, Ukraina
- Marhanets, Ukraina
- Nikopol, Ukraina
- Nova Kachovka, Ukraina
- Cherson, Ukraina
Árheimar, goternas huvudstad, låg vi Dnepr, enligt Hervarar saga.
BiflödenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ United Nations Environment Programme Arkiverad 24 februari 2008 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Dnepr.
