Filmregissör

person som ansvarar för en films regi, men även leder arbetet på inspelningsplats
(Omdirigerad från TV-regissör)

Filmregissör är en person som ansvarar för en films regi (tolka manus och därefter instruera skådespelare samt tillsammans med filmfotografen bestämma kamerans placering), men även leder arbetet på inspelningsplats.[2] Regissören lyder vanligen under producenten och filmbolaget, och behöver bland annat ta hänsyn till filmens budget.[3] På många filmer finns också en produktionsledare eller inspelningsledare samt regiassistent för att underlätta för regissören. I filmens efterproduktionsfas arbetar regissören tillsammans med klippare, ljudläggare och kompositör.[2] Arbetsområden är exempel spelfilm (lång-, novell- eller kortfilm), dokumentärfilm, reklamfilm och TV-serier.[2]

Steven Spielberg, den filmregissör i världen vars filmer dragit in mest pengar.[1]

Ordet auteur (franska för författare) är en benämning på en särskilt konstnärligt, personligt inriktad regissör, som också är filmens författare och vanligen följer en egen tydlig konstnärlig linje genom sina olika produktioner, snarare än att låta andra bestämma vad denna ska göra.[4] Begreppet auteur användes för första gången i den franska filmtidskriften Cahiers du cinéma 1954.[5]

Utbildning

redigera

Filmregissörer utbildas vid särskilda filmregiutbildningar, såsom Stockholms dramatiska högskola,[6] Filmhögskolan i Göteborg, numera Akademin Valand, Den danske filmskole[7], Den norske filmskolen[8], polska Warsaw Film School[9], London Film Academy[10], Pekings filmhögskola[11] och New York Film Academy,[12] men också genom lärlingssystem, till exempel som regiassistent eller scripta. Det förekommer också att filmskådespelare blir filmregissörer. När det gäller personinstruktion har de då i allmänhet lättare att hjälpa andra skådespelare i deras rollgestaltningsarbete.[13][14][15]

 
Filmregissören och filmfotografen, som ofta samarbetar nära under inspelningen.

Arbetsuppgifter

redigera

Filmregissörer kan arbeta med olika produktioner på uppdrag, men kan också driva hela filmprojektet på egen hand. Ju större produktion, desto fler personer tenderar att vara inblandad i regissörens arbete.

Under förproduktionsfasen samarbetar filmregissören med manusförfattaren för att förbättra manuset.[16] Även för auteurer kan detta innebära diskussioner med finansiärer eller manusdoktorer.Dessutom förbereder regissören inspelningen med producenter, rollbesättare, scenografer, etc.[17] Regissören brukar vanligtvis inte ha ansvar för budgetutkast, den första kontakten med produktionsbolaget eller kontakter med finansiärer, men däremot kan regissören delta i arbetet med att bestämma vad pengarna ska användas till i förproduktion och efterproduktion.

På inspelningsplats är filmregissören den som ansvarar för inspelningsplatsen, och som bestämmer hur filmen ska spelas in, till exempel hur många tagningar som ska göras av varje scen. En stor del av arbetet går ut på att ge personregi till skådespelarna, men även att med fotograf och ljussättare se till så att en enhetlig konstnärlig vision förs fram. För tagningar med många statister, djurskådespelare eller barnskådespelare används ibland regiassistenter och andra personer på inspelningsplats för att se till att inspelningstakten hålls.[18]

Efter att inspelningen är slut, övervakar ofta regissören processen att klippa, ljudlägga och komponera musik till filmen. Den slutliga versionen av filmen framställs i samarbete mellan regissör, producent och filmbolag. Särskilt viktiga filmregissörer kan få "final cut"-rättigheter, något som kan leda till att flera versioner av samma film ges ut, såsom i fallet med filmen Blade Runner.[19][20]

Historia

redigera

I den tidiga filmen hade filmregissörerna inte särskilt stark ställning, utan det var skådespelarna och producenterna som fick det mesta av uppmärksamheten.[3] Härifrån finns dock regissörer som Charlie Chaplin, som också var skådespelare. Den svenske filmregissören Mauritz Stiller tillhör de tidiga exporterna till amerikansk filmindustri.[21] Några av de tidigaste filmregissörerna var kvinnor, såsom Alice Guy-Blaché,[22] Lois Weber[23] och Anna Hofman-Uddgren[24][25][26].[27]

Under 1950-talet började framför allt franska filmkritiker diskutera den så kallade auteurteorin, som går ut på att film bör återspegla regissörens vision, med namn som François Truffaut och Alfred Hitchcock som exempel på regissörer.[5][28] Detta resulterade i den franska nya vågen, men också att filmregissörerna fick en höjd status,[29] ibland på bekostnad av andra personer i filmteamet.[16][3]

 
Kathryn Bigelow, vid den 82:a Oscarsgalan, då hon som första kvinna fick pris för bästa regi, för The Hurt Locker.

Några av de mest framgångsrika filmregissörerna är: Ingmar Bergman, Steven Spielberg, Martin Scorsese, Clint Eastwood, Federico Fellini, Akira Kurosawa, Sergio Leone, Stanley Kubrick, Francis Ford Coppola, Peter Jackson, Terry Gilliam, David Fincher, Alfred Hitchcock, Christopher Nolan, Sofia Coppola, Roland Emmerich, Kathryn Bigelow, Quentin Tarantino, Michael Bay, Tim Burton och James Cameron.[30][31]

Under 2000-talet har allt fler minoriteter fått chansen att regissera film och TV,[32] något som under lång tid varit ovanligt.[33] Enbart drygt 3,4 % av de filmer med stor budget (över 40 miljoner dollar) har kvinnlig regissör. Medianbudgeten för kvinnliga regissörer var 66 % av de som manliga regissörer haft, och medelbudgeten var 84 % av vad manliga regissörer haft. Kvinnliga regissörer har dock haft större vinster. Medianåldern för manliga regissörer för att få stor budget var 47 år, medan kvinnliga regissörer var 50 år.[34]

Yrkesföreningar

redigera

Filmregissörer har samlats i olika föreningar för att bevaka sina intressen. I Sverige finns exempelvis Sveriges Filmregissörer som är en avdelning av Teaterförbundet,[35] i USA Directors Guild of America,[36][37] och i Storbritannien Directors UK[38].

Priser och utmärkelser

redigera

Sedan 1927 har Amerikanska filmakademien delat ut sitt Academy Award (Oscar) för bästa regi. I början var priset uppdelat på dramatisk regi och komisk regi. Frank Borzage fick den första dramatisk regin-Oscar för filmen I sjunde himlen, medan Lewis Milestone fick komisk regi-Oscar för filmen Tusen och ett skratt.[39] John Ford är den enda regissör som har fått fyra Oscar för bästa regi, följt av Frank Capra och William Wyler med tre stycken. 2010 blev Kathryn Bigelow första kvinna att vinna Oscar för bästa regi,[40] efter att bara tre kvinnor tidigare blivit nominerade.[33]

Andra regi-priser är den svenska Guldbaggen för bästa regi (sedan 1964),[41][42] den amerikanska Directors Guild Award (sedan 1948)[43], och den tyska Silverbjörnen (sedan 1956)[44].

Referenser

redigera
  1. ^ ”The 15 top-earning movie directors of all time at the US box office”. nordic.businessinsider.com. https://nordic.businessinsider.com/highest-earning-movie-directors-of-all-time-us-box-office-2017-8?r=US&IR=T. Läst 14 november 2018. 
  2. ^ [a b c] ”Filmregissör » Yrken » Framtid.se” (på engelska). www.framtid.se. Arkiverad från originalet den 15 november 2018. https://web.archive.org/web/20181115112726/https://www.framtid.se/yrke/filmregissor. Läst 14 november 2018. 
  3. ^ [a b c] ”Filmregissörer |”. filmtips.org. http://filmtips.org/regissorer/. Läst 14 november 2018. 
  4. ^ ”Filmskaparen Ingmar Bergman”. www.ingmarbergman.se. http://www.ingmarbergman.se/filmskaparen-ingmar-bergman. Läst 28 juni 2017. 
  5. ^ [a b] French, Philip (14 mars 2010). ”A Short History of Cahiers du cinéma by Emilie Bickerton | Book review” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/books/2010/mar/14/cahiers-du-cinema-emilie-bickerton. Läst 15 november 2018. 
  6. ^ ”Regissörsutbildning”. uniarts.se. Stockholms konstnärliga högskola,. Arkiverad från originalet den 9 december 2018. https://web.archive.org/web/20181209020725/http://www.uniarts.se/utbildningar/kandidatprogram/filmregi-kandidat. Läst 26 november 2018. 
  7. ^ ”Filmskolen” (på engelska). Filmskolen. https://www.filmskolen.dk/. Läst 26 november 2018. 
  8. ^ ”Hjem | Den norske filmskolen” (på norska). Den norske filmskolen. Den norske filmskolen. 26 november 2018. https://www.filmskolen.no/. Läst 26 november 2018. 
  9. ^ ”Warszawska Szkoła Filmowa” (på polska). Warszawska Szkoła Filmowa. https://warsawfilmschool.com/. Läst 26 november 2018. 
  10. ^ ”London Film Academy - Directing”. londonfilmacademy.com. Arkiverad från originalet den 15 november 2018. https://web.archive.org/web/20181115071310/http://londonfilmacademy.com/courses/directing.asp. Läst 14 november 2018. 
  11. ^ ”Hur överlever en kinesisk filmregissör?”. ABF Stockholm - föreläsningar, samtal, kurser och studiecirklar. Arkiverad från originalet den 17 september 2019. http://archive.is/2019.09.17-220841/http://svekin.org/event/hur-overlever-en-kinesisk-filmregissor/. Läst 15 november 2018. 
  12. ^ ”Directing School | New York Film Academy” (på amerikansk engelska). www.nyfa.edu. https://www.nyfa.edu/directing/. Läst 14 november 2018. 
  13. ^ ”10 great film debuts by actors-turned-directors” (på engelska). British Film Institute. https://www.bfi.org.uk/news-opinion/news-bfi/lists/10-great-film-debuts-actors-turned-directors. Läst 14 november 2018. 
  14. ^ ”15 Actors Who Became Great Directors | ScreenRant” (på amerikansk engelska). screenrant.com. https://screenrant.com/best-actors-turned-great-directors-became/. Läst 14 november 2018. 
  15. ^ ”Actors Turned Directors” (på amerikansk engelska). Biography. Arkiverad från originalet den 15 november 2018. https://web.archive.org/web/20181115112909/https://www.biography.com/people/groups/actors-turned-directors. Läst 14 november 2018. 
  16. ^ [a b] ”Filmregissör efterlyser samarbete - Kulturnytt i P1”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6713437. Läst 14 november 2018. 
  17. ^ ”Stilsäker filmregissör inreder - Tidskriften Rum” (på amerikansk engelska). Tidskriften Rum. Arkiverad från originalet den 15 november 2018. https://web.archive.org/web/20181115071248/http://www.tidskriftenrum.se/articles/stilsaker-filmregissor-inreder/. Läst 15 november 2018. 
  18. ^ Dahlgren, Peter (20 augusti 2002). ”Vem gör vad i filmteamet?”. Voodoo Film. http://www.voodoofilm.org/artikel/filmteamet#regiassistenter. Läst 15 november 2018. 
  19. ^ ”This Is the 'Blade Runner' Cut to Watch” (på engelska). The Hollywood Reporter. https://www.hollywoodreporter.com/heat-vision/blade-runner-original-final-cut-version-watch-1044897. Läst 15 november 2018. 
  20. ^ Ebert, Roger. ”Blade Runner: The Final Cut Movie Review (1982) | Roger Ebert” (på engelska). www.rogerebert.com. https://www.rogerebert.com/reviews/great-movie-blade-runner-the-final-cut-1982. Läst 15 november 2018. 
  21. ^ ”Mauritz (Mowscha) Stiller - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=20267. Läst 14 november 2018. 
  22. ^ ”Alice Guy Blaché – Women Film Pioneers Project”. wfpp.cdrs.columbia.edu. Arkiverad från originalet den 23 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190623061101/https://wfpp.cdrs.columbia.edu/pioneer/ccp-alice-guy-blache/. Läst 15 november 2018. 
  23. ^ ”Lois Weber – Women Film Pioneers Project”. wfpp.cdrs.columbia.edu. https://wfpp.cdrs.columbia.edu/pioneer/ccp-lois-weber/. Läst 15 november 2018. 
  24. ^ ”Anna Hofman-Uddgren”. www.nordicwomeninfilm.com. http://www.nordicwomeninfilm.com/person/anna-hofman-uddgren/. Läst 15 november 2018. 
  25. ^ ”Anna Hofman-Uddgren – Women Film Pioneers Project”. wfpp.cdrs.columbia.edu. Arkiverad från originalet den 24 december 2017. https://web.archive.org/web/20171224123544/https://wfpp.cdrs.columbia.edu/pioneer/anna-hofman-uddgren/. Läst 15 november 2018. 
  26. ^ ”Anna Hofman-Uddgren – Svensk Filmdatabas”. http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=person&itemid=57420#biography. Läst 15 november 2018. 
  27. ^ Werenskiold, Torleif L.. ”Stumfilm”. www.stumfilm.no. http://www.stumfilm.no/kvinnellige_regissoerer.html. Läst 15 november 2018. 
  28. ^ ”auteur theory | Definition & Directors” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/art/auteur-theory#ref232032. Läst 15 november 2018. 
  29. ^ Tapper, Michael (2011). ”Filmregissör förvandlad till kulturhelgon”. Dagens nyheter (2011-08-03). ISSN 1101-2447. http://lup.lub.lu.se/record/2061494. Läst 15 november 2018. 
  30. ^ ”Directors’ top 100 | BFI” (på engelska). www.bfi.org.uk. https://www.bfi.org.uk/films-tv-people/sightandsoundpoll2012/directors. Läst 14 november 2018. 
  31. ^ ”Greatest Film Directors of All Time” (på engelska). www.filmsite.org. https://www.filmsite.org/directors.html. Läst 14 november 2018. 
  32. ^ McNary, Dave (10 oktober 2018). ”Directors Guild Reports Gains in Diversity in Television Directing Jobs” (på amerikansk engelska). Variety. https://variety.com/2018/tv/news/diversity-tv-directors-report-1202974612/. Läst 15 november 2018. 
  33. ^ [a b] ”Ranked: The Best Women Film Directors (and Their Films)” (på engelska). Metacritic. Arkiverad från originalet den 15 november 2018. https://web.archive.org/web/20181115174416/https://www.metacritic.com/feature/best-women-film-directors-and-movies. Läst 15 november 2018. 
  34. ^ ”Female Directors of Big Budget Movies – The Black List Blog”. The Black List Blog. 10 januari 2018. https://blog.blcklst.com/female-directors-of-big-budget-movies-547b267b237e. Läst 15 november 2018. 
  35. ^ ”Om Sveriges Filmregissörer - Teaterförbundet för scen och film”. teaterforbundet.se. https://teaterforbundet.se/yrkesavdelningar/sveriges-filmregissorer/om-sveriges-filmregissorer/. Läst 14 november 2018. 
  36. ^ ”DGA, Homepage” (på engelska). www.dga.org. https://www.dga.org/. Läst 14 november 2018. 
  37. ^ McNary, Dave (10 oktober 2018). ”Directors Guild Reports Gains in Diversity in Television Directing Jobs” (på amerikansk engelska). Variety. https://variety.com/2018/tv/news/diversity-tv-directors-report-1202974612/. Läst 14 november 2018. 
  38. ^ ”Directors UK - About - About Directors UK”. www.directors.uk.com. https://www.directors.uk.com/about/about-directors-uk. Läst 14 november 2018. 
  39. ^ ”Academy Awards, USA (1929)”. IMDb. http://www.imdb.com/event/ev0000003/1929/1/. Läst 15 november 2018. 
  40. ^ Weaver, Matthew (8 mars 2010). ”Kathryn Bigelow makes history as first woman to win best director Oscar” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/film/2010/mar/08/kathryn-bigelow-oscars-best-director. Läst 15 november 2018. 
  41. ^ ”Tidigare år – Guldbaggen 2018”. Guldbaggen 2018. http://guldbaggen.se/arkiv/?y=1964&cat=0&winners=0. Läst 15 november 2018. 
  42. ^ ”Guldbaggen – det var en gång… – Guldbaggen 2018”. Guldbaggen 2018. http://guldbaggen.se/guldbaggen-det-var-en-gang/. Läst 15 november 2018. 
  43. ^ ”DGA Awards History” (på engelska). www.dga.org. https://www.dga.org/Awards/History.aspx. Läst 15 november 2018. 
  44. ^ ”Prizes & Honours 1956”. www.berlinale.de. Arkiverad från originalet den 27 november 2018. https://web.archive.org/web/20181127084304/https://www.berlinale.de/en/archiv/jahresarchive/1956/03_preistr_ger_1956/03_Preistraeger_1956.html. Läst 15 november 2018.