Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen
Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen, även känd som Sveriges EU-representation och informellt reppen, är en diplomatisk beskickning på regeringsnivå som företräder Sveriges regering i dess diplomatiska förbindelser med Europeiska unionen.
Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen | |
Sveriges ständiga representant Mikaela Kumlin Granit | |
Departement | Utrikesdepartementet |
---|---|
Organisationstyp | Utlandsmyndighet |
Säte | Bryssel, Belgien |
Föregångare | Sveriges delegation vid Europeiska gemenskaperna |
Inrättad | 1994 |
Ständig representant | Mikaela Kumlin Granit |
Biträdande ständig representant | Torbjörn Haak |
Antal anställda | Cirka 120 |
Webbplats | Officiell webbplats |
Den ständiga representationen finns i Bryssel, Belgien, och leds av en ständig representant, som är Sveriges ambassadör vid unionen. Den ständiga representanten bistås av en biträdande ständig representant. Därutöver finns andra höga diplomater, till exempel företrädaren i kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp).
Den ständiga representationen är en del av utrikesrepresentationen och sorterar under Utrikesdepartementet. Representationen fungerar som ett regeringskansli i miniatyr. Cirka 120 personer är anställda vid representationen, vilket gör den till Sveriges största utlandsmyndighet.[1]
Den ständiga representationen är samlokaliserad med Sveriges generalkonsulat i Bryssel.[2]
Sammansättning och funktionssätt
redigeraMed ungefär 120 anställda är den ständiga representationen Sveriges största utlandsmyndighet. Den leds av en ständig representant och en biträdande ständig representant. Dessa två representanter ingår i Ständiga representanternas kommitté, som fyller en central funktion inom Europeiska unionens råd. Därutöver deltar företrädare för representationen i rådets övriga kommittéer och arbetsgrupper, däribland kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp). Samtliga departement har utsänd personal vid representationen. Därtill finns lokalanställd personal.[1]
Den ständiga representationen deltar dels vid beredningen av lagförslag och andra ärenden inom rådet, dels i förbindelserna mellan Sveriges regering och unionens institutioner.
Funktioner och befogenheter
redigeraDen ständiga representationen är i första hand en förhandlingsorganisation och företräder Sverige i de löpande förhandlingarna mellan Europeiska unionens medlemsstater på samtliga nivåer; arbetsgrupper och kommittéer, Anticigruppen och Mertensgruppen samt Ständiga representanternas kommitté. Myndigheten är en förbindelselänk mellan statsförvaltningen i Stockholm och unionens institutioner i Bryssel. Den ständiga representationen ansvarar inte för utformningen av den svenska EU-politiken. Precis som de ordinarie ambassaderna lämnar den ständiga representationen löpande analyser och bedömningar till Regeringskansliet, men handhar däremot inga konsulära ärenden.[1] Sedan 2020 finns dock ett svenskt generalkonsulat på samma adress.[2]
Lista över ambassadörer
redigeraStändiga representanter
redigera- Frank Belfrage (1994–1999)
- Gunnar Lund (1999–2002)
- Sven-Olof Petersson (2002–2008)
- Christian Danielsson (2008–2010)
- Dag Hartelius (2010–2013)
- Anders Ahnlid (2013–2016)
- Lars Danielsson (2016–2023)
- Mikaela Kumlin Granit (2023–)
Biträdande ständiga representanter
redigera- Christer Asp (1994–1995) (med titeln ”minister”)
- Lars-Olof Lindgren (1995–2002) (med titeln ”minister”)
- Ingrid Hjelt af Trolle (2002–2007)
- Ulrika Barklund Larsson (2007–2009)
- Jan Olsson (2009–2014)
- Åsa Webber (2014–2019)
- Torbjörn Haak (2019–)
Kusp-ambassadörer
redigera- Anders Bjurner (2000–2002) (med titeln ”minister med ställning som ambassadör”)
- Björn Lyrvall (2003–2007) (med titeln ”minister med ställning som ambassadör”)
- Olof Skoog (2007–2010)
- Anna-Karin Eneström (2010–2014)
- Anna Jardfelt Melvin (2014–2017)
- Mikael Lindvall (2017–2023)
- Ingrid Ask (2023–)
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ [a b c] ”Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen”. Sveriges regering. https://www.regeringen.se/sverige-i-eu/eu-representationen/. Läst 30 januari 2024.
- ^ [a b] ”Sverige öppnar generalkonsulat i Bryssel”. Sveriges regering. 29 oktober 2020. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/10/sverige-oppnar-generalkonsulat-i-bryssel/. Läst 30 januari 2024.
Externa länkar
redigeraEU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |