Dag Hartelius, född 8 november 1955 i Härnösand, är en svensk ämbetsman och diplomat. Sedan 10 september 2024 är Hartelius kabinettssekreterare vid Utrikesdepartementet.

Dag Hartelius
Dag Hartelius 2008.
Född8 november 1955 (68 år)
Härnösands församling, Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningDiplomat, generaldirektör, kabinettssekreterare
Befattning
Sveriges ambassadör i Estland (2003–2008)
Sveriges ambassadör i Polen (2008–2010)
Sveriges ambassadör i Ungern (2019–2023)
Kabinettssekreterare (2024–)
ArbetsgivareUtrikesdepartementet (1985–1997)
EastWest Institute (1997–1999)
Utrikesdepartementet (1999–2013)
Försvarets radioanstalt (2013–2019)
Utrikesdepartementet (2019–2023)
Statsrådsberedningen (2023–2024)
Utmärkelser
Hans Majestät Konungens medalj i guld av 12:e storleken i Serafimerordens band (2023)
Kommendör med stjärna av Republiken Polens förtjänstorden
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Hartelius avlade filosofie kandidatexamen i statskunskap vid Uppsala universitet 1979. Efter examen anställdes han som forskningsassistent på institutionen för Öststatsstudier vid universitetet, och påbörjade samtidigt förberedande forskarstudier.[1][2]

Åren 1981–1985 arbetade Hartelius med beredskaps- och försvarsfrågor, först som handläggare vid Krisberedskapsmyndigheten och därefter som analytiker vid Försvarsstaben.[1]

Från 1985 har Dag Hartelius varit anställd vid Utrikesdepartementet. Efter att han tjänstgjort vid UD i Stockholm stationerades han 1986–1987 som konsul vid Sveriges generalkonsulat i Sankt Peterburg (dåvarande Leningrad). Han var därefter förste ambassadsekreterare vid ambassaden i Moskva (1987–1989) respektive vid den svenska beskickningen i Berlin (1989–1991), innan det var dags för en ny tjänstgöring vid departementet i Stockholm.[1]

Under åren 1991–1994 var Hartelius departementsråd vid enheten för Baltikum och Ryssland. Från 1994 var Dag Hartelius ambassadråd med ansvar för politiska frågor vid Sveriges ambassad i London. Han lämnade utrikesdepartementet 1997 för en tjänst som biträdande direktör och chef för programmet för europeisk säkerhetspolitik vid EastWest Institute (EWI) i New York, en internationell tankesmedja med fokus på Europa och det forna Östblocket.[1][2]

Han återvände till Utrikesdepartementet i Stockholm 1999–2003 för en tjänst som departmentsråd vid avdelningen för Central- och Östeuropa.[1]

Sedan 2003 har Hartelius tjänstgjort som Sveriges ambassadör vid ambassaden i Tallinn (2003–2008), ambassaden i Warszawa (2008–2010) och som ständig representant vid svenska EU-representationen i Bryssel (2011–2013). Därefter utsågs han till generaldirektör för Försvarets radioanstalt (FRA) åren 2013–2019, innan han återvände till UD och blev ambassadör stationerad vid ambassaden i Budapest (2019–2023).[1][2][3]

Efter att ha lämnat uppdraget i Budapest arbetade Hartelius 2023–2024 återigen som departementsråd, men denna gång med placering i statsrådsberedningen. Den 10 september 2024 meddelande utrikesminister Maria Malmer Stenergard att regeringen Kristersson utsett Hartelius till ny kabinettssekreterare.[3]

År 2007, under tiden som svensk ambassadör i Estland, deltog Dag Hartelius i underhållningsprogrammet Tantsud tähtedega, som är den estniska motsvarigheten till programkonceptet Let's Dance.[4]

Bibliografi i urval

redigera
  • Christensen, Johnny (1980). Sovjetsamhället : en uppslagsbok. Översättare: Hartelius, Dag. Lund: Liber Läromedel. ISBN 9140302466 
  • Hartelius, Dag (1993). Ryssland och dess regioner: sönderfall eller sammanhållning. Stockholm: Utrikespolitiska institutet. ISBN 917182863X 
  • Hartelius, Dag; Arbatov, Alexei G; Kaiser, Karl; Legvold, Robert (1999) (på engelska). Eurasia in the 21st Century: Ther Total Security Environment. Routledge. ISBN 9780765604354 
  • Hartelius, Dag (2000). ”Kaliningrad: a European challenge”. i Baxelndale, James; Dewar, Stephen; Gowan, David (på engelska). The EU & Kaliningrad. London, Storbritannien: Federal Trust for Education and Research. sid. 223–230. ISBN 0901573183 

Utmärkelser

redigera
  •   H.M. Konungens medalj i 12:e storleken med Serafimerordens band, med motiveringen ”För betydelsefulla insatser inom svensk stats- och utrikesförvaltning”.[5]
  1. ^ [a b c d e f] ”Dag Hartelius – curriculum vitae” (på engelska) (pdf). www.swedenabroad.se. Regeringskansliet, Utrikesdepartementet. 2019. https://www.swedenabroad.se/globalassets/ambassader/ungern-budapest/documents/cv-ambassador-dag-hartelius.pdf. Läst 11 september 2024. 
  2. ^ [a b c] ”Ny chef för EU-representationen i Bryssel och ny expeditionschef på UD”. Regeringskansliet, Utrikesdepartementet. 22 december 2010. Arkiverad från originalet den 5 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110105174117/http://regeringen.se/sb/d/13798/a/158226. Läst 11 september 2024. 
  3. ^ [a b] Olsson, Miranda (10 september 2024). ”Toppdiplomat blir ny kabinettsekreterare”. Altinget.se. https://www.altinget.se/nyttomnamn/uppgifter-toppdiplomat-blir-ny-kabinettsekreterare. Läst 11 september 2024. 
  4. ^ Svensson, Olof (10 september 2024). ”Uppgifter: Ny kabinettssekreterare utsedd”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/73Vkl4/uppgifter-ny-kabinettssekreterare-utsedd. Läst 11 september 2024. 
  5. ^ ”Medaljförläningar 6 juni 2023”. Kungahuset. 6 juni 2023. https://www.kungahuset.se/arkiv/pressmeddelanden/2023-06-06-medaljforlaningar-6-juni-2023. Läst 11 juni 2023. 
Företrädare:
Elisabet Borsiin Bonnier
Sveriges ambassadör i Tallinn
2003–2008
Efterträdare:
Jan Palmstierna
Företrädare:
Tomas Bertelman
Sveriges ambassadör i Warszawa
2008–2010
Efterträdare:
Staffan Herrström
Företrädare:
Christian Danielsson
Sveriges EU-ambassadör
2011–2013
Efterträdare:
Anders Ahnlid
Företrädare:
Ingvar Åkesson
FRA:s generaldirektör
2013–2019
Efterträdare:
Björn Lyrvall
Företrädare:
Niclas Trouvé
Sveriges ambassadör i Budapest
2019–2023
Efterträdare:
Diana Madunic
Företrädare:
Jan Knutsson
Kabinettssekreterare
2024–
Efterträdare:
nuvarande