Allsvenskan (fotboll)

Sveriges högsta division i fotboll för herrar
(Omdirigerad från Svensk mästerskapsfotboll)
Den här artikeln handlar om fotbollsserien Allsvenskan. För svenska mästare i fotboll, se Svenska mästare i fotboll. För damernas högsta serie, se Damallsvenskan.

Allsvenskan, även känd som Fotbollsallsvenskan, ibland felaktigt kallad herrallsvenskan,[a] är den högsta divisionen i fotboll för klubblag i Sverige. Segrarna blir svenska mästare i fotboll och får lyfta Lennart Johanssons pokal.

Allsvenskan
Lennart Johanssons pokal, som tillfaller svenska mästarna
StatSverige Sverige
FederationUefa
FörbundSvenska Fotbollförbundet
Grundad13 januari 1924
Första säsongen1924/25
Antal klubbar16
Nivå i seriepyramidenNivå 1
Nedflyttning tillSuperettan
Nationella cuperSvenska cupen
Internationella cuperChampions League
Europa League
Europa Conference League
Regerande mästareMalmö FF (2023)
Flest ligatitlarFlest seriesegrar
Malmö FF (26[1])
Flest SM-titlar

Malmö FF (23[2])
TV-partnersDiscovery+
Kanal 5
Kanal 9
RadiopartnersP4
WebbplatsAllsvenskan
Allsvenskan 2024

Den första säsongen av allsvenskan, som till en början kallades för "Storserien"[5] eller "Stora svenska serien", spelades 1924,[6] men det var först i och med säsongen 1930/1931 som den fick SM-status. Allsvenskan ersatte då Svenska mästerskapet i fotboll, en utslagsturnering i cupformat som började spelas 1896, som den turnering som korade "svenska mästare i fotboll". Från början spelades serien med start på hösten och avslutning på våren men sedan 1959 spelas den under samma kalenderår, så kallad vår/höst.

Formatet för allsvenskan har under åren skiftat då alltifrån 10 till 16 lag har deltagit under en säsong och inte alltid har seriens segrare korats till svenska mästare. Till exempel vidtog efter seriens slut åren 1982–1989 ett SM-slutspel och 1990–1992 delades serien efter en del av säsongen upp så att man i en "mästerskapsserie" med de bäst placerade lagen kunde kora en SM-vinnare. Med start 1993 spelas allsvenskan åter som en rak serie där vinnarna blir svenska mästare och från säsongen 2008 deltar 16 lag som alla möts i dubbelmöten.

Historia

redigera

1890-1924: Vägen till Allsvenskan

redigera

Till skillnad från England, där fotbollen hade sina rötter i den s k folkfotbollen, fanns inte den traditionen i Sverige där det spelades andra bollspel som t.ex. pärk. Dessutom bedrev Sverige på 1800-talet mycket handel med Tyskland och därför var den i Tyskland så populära gymnastikrörelsen även stark i Sverige, här under namnet "Linggymnastik". Men fotbollen hade från England spridit sig till Danmark först och sedan via Halmstad och Malmö kommit till Sverige. Matcherna mellan Halmstads BK (ej att förväxla med dagens klubb) och danska Akademisk Boldklub från Köpenhamn samt Malmö Velocipedklubb och Köbenhavns Boldklub blev startskottet för fotbollen i Sverige.[7] I Göteborg var det skotska textilarbetare på Svenska Gardinfabriken som lärde sina svenska kollegor att spela fotboll, vilket resulterade i bildandet av Örgryte IS år 1887 som spelade den första fotbollsmatchen i Sverige mot Lyckans Soldater år 1892.[8][9] I Stockholm blev AIK år 1896 den första fotbollsklubben som uppstod. Hammarby IF startade sin fotbollsverksamhet 1915.[10] 1895 grundades Svenska Idrottsförbundet som sedan 1896 anordnade svenska mästerskapen i fotboll. Första segraren blev Örgryte IS.[11]

 
Hugo Levin

Under dessa första år genomfördes det svenska mästerskapet i utslagningsformat, men ganska snabbt uppstod tankar om att starta en serie och det var affärsmannen C.L. Kornerup som blev initiatorn till den första ligan som startade den 4 juli 1902 och som slutade med seger för Djurgårdens IF efter sex matcher.[12] Efter det dröjde det flera år innan seriespel kom på tal igen och det dröjde till 1910 när Svenska Serien drog igång efter initiativ från göteborgaren Hugo Levin, ordförande för Örgryte. Denna liga existerade dock utanför Svenska Fotbollförbundet och var ett rent privat initiativ.[13] Dagens allsvenska IFK Göteborg, IFK Norrköping och AIK fanns redan då med i serien.[14] 1912 blev Svenska Fotbollförbundet ansvariga för ligan, men seriens segrare räknades inte som svenska mästare. Svenska mästare blev fortfarande den som vann de officiella mästerskapen som spelades i cupformat.[15] 1917 upplöstes ligan ändå på grund av de höga resekostnaderna, men reaktiverades 1920 med tio lag.[16] Publikintresset ökade nu märkbart och fotbollsklubbarna fokuserade alltmer på Svenska serien medan de officiella mästerskapen försummades mer och mer.[14][17]

1923 bildades en arbetsgrupp inom AIK med syftet att bilda ett nationellt ligasystem.[14] På det avgörande mötet den 13 januari 1924 i Svenska Fotbollförbundets kansli på Skeppsbron 16 röstade de inbjudna medlemmarna för skapandet av en allsvensk serie.[18] Åsikterna går dock isär om just 1924 ska räknas som Allsvenskans startpunkt. Fotbollshistorikern Martin Alsiö argumenterar att Svenska Serien (se ovan) borde räknas som startpunkt. Det som skedde 1924 var att man bildade en nationell serie med tolv lag, men det var först 1934 som sportjournalisten Rudolf "R:et" Eklöw döpte om ligan till allsvenskan. Allsvenskans segrare räknades dock först sedan 1931 även som svenska mästare.[19] Under Allsvenskan etablerades Division II som spelade i fyra avdelningar och där de två bästa lagen i slutet av säsongen flyttades upp till Allsvenskan medan de två sämste lagen i högsta serien flyttades ner.[20]

Den 3 augusti 1924 startade Allsvenskan med 12 lag, däribland IFK Norrköping, IFK Göteborg, AIK, Helsingborgs IF och Hammarby IF.[14] Några var besvikna över faktumet att Djurgården inte fanns med, men detta var ändå förståeligt eftersom laget hade hamnat på sista platsen i östsvenskan året innan. Mindre förståeligt var att Fässbergs IF från Mölndal inte fanns med i Allsvenskan.[21] Det lilla samhället, en viktig järnvägsknutpunkt som samlade 241 invånare, hade precis vunnit det officiella svenska mästerskapet och nått den högsta serien via kvalspel mot Varbergs GIF, men fick ändå inte delta.[22] Den officiella förklaringen var att hemmaarenan inte uppfyllde kraven för allsvenskt spel. Men när man hade löst detta problem sades det plötsligt att laget saknade ekonomiska förutsättningar. Och när laget hade fått ihop den krävda summan på 8 000 kr, meddelades att den vakanta platsen hade gått till Landskrona BoIS. Att skånska Landskrona fick en plats istället för göteborgska Fässberg berodde på strategiska avvägningar: Fässberg hade varit det fjärde laget från Göteborgsregionen och genom att ta med Landskrona istället hoppades man kunna skapa ett bredare intresse för Allsvenskan.[21] Dessutom var Landskrona en av publikmagneterna i svensk fotboll och hade precis invigt en ny idrottsplan. En vecka innan ligastarten meddelades Landskrona via telegram att de fick starta i Allsvenskan. En garantisumma på 8 000 kr, som den hade krävts av Fässberg, behövde BoIS inte visa upp. Medan premiärsäsongen blev början till nästan två decennier i finrummet för Skåneklubben, blev Fässberg av med alla viktiga spelare och försvann i de lägre divisionerna.[23]

1924-1967: Amatörernas tid

redigera

Den 3 augusti 1924 spelades premiäromgången och allsvenskans debutsäsong 1924/1925 var därmed igång.[24] Allsvenskans förste målskytt blev Evert Blomgren, spelande för IK Sleipner, som i den 16:e minuten borta mot IFK Eskilstuna gjorde mål.[25] Matchen startade dock en halvtimma tidigare än beräknat och därför kallas ibland Hammarby IF:s Rikard Larsson, som i den 11:e minuten gjorde mål borta mot Örgryte IS, för allsvenskans förste målskytt.[24] Första allsvenska utvisningen stod AIK:s John Persson för, den 24 augusti 1924 borta mot IFK Göteborg.[26][27]

När allsvenskans premiärsäsong var färdigspelad stod Gais som seriesegrare.[28] IFK Göteborgs Filip Johansson blev med sina 39 mål skyttekung och innehar fortfarande rekordet över flest gjorda mål under en säsong.[29] Serien spelades höst–vår och bestod av 12 lag som mötte varandra i dubbelmöten. Seger gav två poäng, oavgjort gav bägge lagen en poäng och förlust gav noll poäng. De två sämst placerade lagen flyttades ner till den underliggande division. Spelordningen förblev densamma under många år. Länge blev segrarna av allsvenskan endast "seriesegrare", men med start säsongen 1930/1931 blev vinnarna av allsvenskan även "Svenska mästare".[30]

 
John "Bill" Pettersson (1949)

Efter Gais' inledande serieseger 1925 gick turen över till Helsingborgs IF (då: Hälsingborg) som upplevde en storhetstid som hade inletts av tränaren John "Bill" Pettersson. 1925 hade en ny offsideregel införts och "Bill" var genom Helsingborgssystemet snabbast på att anpassa spelet till den nya regeln.[31] Den nya offsideregeln (som i grunden består än idag) bestod i att en spelare var offside när två spelare är mellan spelaren som tar emot passet och målet (tidigare var regeln att offside var när tre spelare var mellan passningsmottagaren och målet).[32] I allsvenskans början dominerade uppställningen 2-3-5.[33] Grunden i det nya Helsinborgssystemet var att man spelade ett mer defensivt system med fyra backar.[34] Med detta system och spelare som målvakten Sigge Lindberg, backen Nils Axelsson och anfallaren Harry Lundahl satte HIF inte bara nya publikrekord (t ex drygt 22 000 i seriefinalen 1928 mot Örgryte) utan satte även sportsliga rekord: en tredjeplats 1927, en andraplats 1928 på grund av en något sämre målkvot än seriesegraren Örgryte IS samt seriesegern 1929 där man både satte rekord med 89 gjorde mål för hela säsongen samt rekord för flest mål i en enskild match när IFK Eskilstuna besegrades 13-1. Även 1930 blev det guld för Hälsingborg, likaså 1933 och 1934. Målsprutan Harry Lindahl (skyttekungen 1929 och 1930) fick till och med ett proffsanbud från Arsenal.[35] Första laget att kalla sig för svenska mästare via spel i allsvenskan blev dock Gais som vann serien 1931.[36] Gais blev även första lag efter spel i allsvenskan att erövra von Rosens pokal, det vandringspris som från 1904 tilldelades till de svenska mästarna.[37]

Den stora konkurrenten för Hälsingborgs IF skulle snart bli ett annat lag från Skåne: Malmö FF, från början en grupp ungdomar som bröt sig ur IFK Malmö, hade grundats 1910, men tog klivet upp i allsvenskan först 1931.[38] Men 1934 kastades MFF ut ur högsta serien när stadsrivalerna IFK hade anklagat MFF för att bryta mot amatörbestämmelserna. Att vara proffs var förbjudet och när det kunde visas att Malmös blivande ordförande Eric Persson hade betalat spelarna 15 kronor för en seger och 7:50 kronor för ett kryss var Malmös dagar i allsvenskan räknade. Samma öde hade drabbat Redbergslids IK 1931 och AIK-spelarna Per Kaufeldt och Ernst Wahlberg hade blivit avstängda i flera månader när de hade tagit emot 50 kronor för en vunnen match i slutet av 1920-talet. Amatörbestämmelserna mjukades upp något allt eftersom men bestod i sin helhet ända fram till 1967. De avskaffades till slut då det var alldeles uppenbart att spelarna regelbundet tog emot pengar för sitt spel, trots att det inte var tillåtet.[39] För Malmö FF innebar nedflyttningen 1934 bara en tillfällig nedgång och 1936 var man tillbaka igen och vann allsvenskan 1944.[40] Malmö blev stilbildande med sitt MFF-system, en fotbollstaktik där man anföll i två vågor och där den andra vågen stod för målgörandet. Det innebar att spelarna rörde sig allt mer över hela fotbollsplanen, till skillnad från tidigare spelsystem där spelarna höll sig mycket inom respektive lagdel.[41] Malmö blev även första laget som använde tröjnumrering, i en bortamatch mot Elfsborg den 16 april 1939.[42]

Det dominerande laget på 1940-talet skulle dock bli IFK Norrköping. Efter uppflyttningen till högsta serien 1940 vann de allsvenskan 1943, 1945, 1946, 1947 och 1948 samt svenska cupen 1943 och 1945. En viktig kraft bakom denna framgång var den ungerske tränaren Lajos Czeisler som förespråkade en fotbollsfilosofi som byggde på individuell skicklighet och avancerad teknik med olika spelartyper som kompletterade varandra. En annan viktig kraft var IFK:s ordförande Carl-Elis "Nalle" Halldén som hjälpte klubben under beredskapsåren genom att förhandla med den svenska armén och på så vis säkerställa att Norrköping dels kunde hålla ihop laget och dels att spelarna inte behövde tjänstgöra i lika stor utsträckning som det var tänkt från början. En annan viktig förtjänst var att Halldén hade en bra känsla för att värva rätt spelare. I 1940-talets guldlag blev både Gunnar Nordahl, Georg "Åby" Ericsson och Nils Liedholm de stora profilerna som ledde sina lag till framgång. De lag som vann SM-guld 1952, 1956 och 1957 var ett resultat av Halldéns värvningar norrifrån. Bl a kom Gösta Nordahl från Hörnefors, Herbet Sandin från Härnösand, Olle Håkansson från Östersund och Lennart Backman från Skellefteå. Därtill anslöt Henry "Putte" Källgren som skulle bli IFK Norrköpings främsta målskytt genom tiderna med 326 mål. På grund av sin massiva värvningsstrategi fick klubben snart beteckningen "AB Norrköp".[43]

Samtidigt var en flytt söderut för spelare från Norrland under lång tid den enda möjligheten att spela i allsvenskan. Först fr.o.m. säsongen 1953/1954 fick lag norr om Gästrikland spela högre än i division 3.[44][45] Detta påverkade även den allsvenska nedflyttningsstriden. Säsongerna 1953/1954 och 1954/1955 flyttades tre lag ner.[46] Efter en framgångsrik säsong 1955/1956 spelade Lycksele IF som första norrländska lag någonsin i allsvenskt sammanhang. Detta gjorde man i kvalet, där man dock förlorade mot Gais.[45][47] Första norrländska lag som kvalificerade sig för spel i allsvenskan var GIF Sundsvall, som första gången spelade allsvensk fotboll 1965. Dessförinnan hade dock både Gefle IF (första gången 1933/1934) och två lag från Sandviken (Sandvikens IF, första gången 1929/1930, samt Sandvikens AIK 1954/1955) spelat allsvenskt.[48]

1968–1981: Proffsens intåg

redigera
 
Sune Sandbring i kamp med Sanny Jacobsson från Gais i allsvenskan 1953.

Säsongsuppläggningen ändrades från höst-vår till vår-höst till säsongen 1957/1958. Den säsongen kallades Maratonallsvenskan och spelades från augusti 1957 till oktober 1958. Lagen mötte varandra tre gånger istället för två som var det normala.[49] Nästkommande säsong var återigen en normallång säsong, spelad med ordinarie dubbelmöten men nu med spelschemat vår-höst istället för höst-vår.[44][46] Fotbollsintresset var stort eftersom VM 1958 hade spelats i landet.[44][50] Allsvenska matcher började nu även att TV-sändas.[51] Under säsongen 1959 spelades matchen IFK Göteborg-Örgryte IS inför 52 194 åskådare vilket är allsvenskt rekord.[52] Dessutom spelade Djurgårdens IF mot IFK Göteborg inför 50 750[53] åskådare, vilket är den näst högsta publiksiffran i allsvenskans historia.[54]

Säsongen 1961 blev IF Elfsborg förste nykomlingen att vinna allsvenskan efter att säsongen 1960 ha vunnit Division II västra Götaland och sedan ha klarat av kvalet till allsvenskan. Säsongen 1965 bröts för första gången en match i allsvenskan. Domare Hans Carlsson beslöt den 5 september 1965 att bryta matchen mellan Örebro SK och IFK Norrköping efter 44 minuters spel då det regnade för mycket.[55] Säsongen 1966 var den första säsongen i allsvenskan som man fick genomföra ett spelarbyte under matchens gång.[55][56]

Säsongen 1972 nedflyttades endast ett lag från allsvenskan, detta för att serien skulle utökas till 14 lag säsongen 1973.[57][58] Tiden runt 1970 var på många sätt en brytningstid. Avskaffandet av amatörbestämmelserna 1967 tillät fotbollsspelare att ta emot pengar för sitt spelande och det uppstod en spelarmarknad. Åtvidabergs FF var första laget som gick i täten för denna nya tid och den nära kopplingen mellan Åtvidabergsbaserade företaget Facit och ÅFF gav klubben möjligheten att värva flera spelare i landslagsklass. Den drivande kraften bakom projektet var Elof Ericsson och sonen Gunnar Ericsson. Med Facits hjälp vann ÅFF två SM-guld, två cupguld, slog Chelsea i Cupvinnarcupen, åkte ut på straffar mot Bayern München och nådde kvartsfinalen i Europacupen där laget förlorade mot Barcelona. Facits kontakter med Brasilien gjorde att till och med det brasilianska landslaget kom till Kopparvallen för att spela en träningsmatch mot Åtvidaberg.[59]

Säsongen 1974 blev engelsmannen Ronnie Powell förste utlänning i allsvenskan.[60] Powell hade på grund av jobb och kärlek hamnat i Husum utanför Örnsköldsvik och börjat spela i division 3 där han gjorde många mål. Snart hörde Brynäs IF (då i division 2) av sig och värvade honom, vann division 2 hösten 1973 och gick upp i Allsvenskan. Dock fanns det på den tiden ett förbud mot utlänningar i Allsvenskan eftersom man var orolig att utländska spelare i Allsvenskan skulle försämra landslagets kvalitet. Efter påtryckningar ändrade svensk fotboll reglerna hösten 1973 och tillät utlänningar i högsta ligan vilket medförde att Powell fick spela säsongen 1974 för Brynäs och gjorde fyra mål på 19 matcher.[61][62] Antalet lag ändrades tillbaka till 12 säsongen 1982 och därför blev de två sista lagen i säsongen 1981 nedflyttade medan de två närmast högre placerade fick kvala mot de två division 2-segrarna.[63]

1982–1996: Göteborgsk dominans

redigera
 
Sven-Göran Eriksson (2012)

I början av 1980-talet befann sig Allsvenskan i en djup publikkris, när snittet för hela ligan hade gått ner till drygt 5 000 åskådare per match. Det fanns ett allmänt ointresse för Allsvenskan som hade bl a sina orsaker i att svensk fotboll drabbades av huliganism och våldsamheter under matcherna. För att öka publikintresset ändrades tävlingsupplägget för Allsvenskan.[64] Med start säsongen 1982 spelades ett slutspel efter en avslutad allsvensk säsong där de svenska mästarna korades, vinnarna i allsvenskan blev helt enkelt endast "seriesegrare" med chans att även bli Svenska mästare.[65] Lagen som placerade sig på platserna 1–8 i allsvenskan kvalificerade sig för detta slutspel.[46][66] Från och med säsongen 1985 gick endast de fyra bästa lagen till slutspel.[46] Dessa förändringar fick dock inte önskad effekt.[67]

 
Klistermärke på IFK Göteborgs seger i Uefacupfinalen 1982

Sportsligt skulle 1980-talet tillhöra IFK Göteborg. Hade laget i början av 1970-talet befunnit sig i division II och haft stora underskott blev laget genom medvetna satsningar "folkets lag". IFKs supporterklubb Änglarna startades om, gick från 50 till 2300 medlemmar och blev därmed större än Makrillarna (Gais' supporterklubb). Så småningom blev supporterklubbens medlemstidning Änglabladet IFK:s officiella organ. Även fotbollsspelarnas delvis starka koppling till den politiska vänstern, som exempel kan nämnas VPK-sympatisören Ruben Svensson, gav laget en folklig prägel i den klassiska arbetarstaden Göteborg under en tid när starka vänstervindar svepte genom både Göteborg och Sverige. När Anders Bernmar anslöt till IFK-styrelsen 1974 använde han sitt nätverk för att övertyga både banker och kommunen att låna klubben de pengar som behövdes för elitsatsningen. Privata företag som ICA och Volvo ingick ett långvarigt samarbete med IFK. Även Göteborgs-Posten, egentligen mer känd för att stå nära Örgryte IS, och Expressens samt Aftonbladets göteborgska lokalbilagor bidrog till att skapa en känsla kring IFK som "folkets lag". En förklaring till massmedias vänliga hållning gentemot IFK kan ligga i att klubben medvetet satsade på god service för pressen. Publiksnittet ökade från 3 000 till 15 000 under bara ett år och vid den allsvenska återkomsten 1977 hade snittet ökat till nästan 24 000. Med dessa förutsättningar kunde även nya spelare värvas. I slutet av 1970-talet gjorde tio spelare till halvtidsproffs och Torbjörn Nilsson fick ett heltidskontrakt på 400 000 kronor. Men spelarna lockades inte med höga löner i första hand (nettolönen för en spelare var i genomsnitt 6 000 kr i månaden) utan genom att erbjuda jobb och bostad, något som även kom spelarfruarna till del.[68] Med dessa förutsättningar samt värvningen av Sven-Göran Eriksson och hans "systemfotboll" (en fotbollstaktik som fokuserar på att ge laget stabilitet i defensiven[69]) lyckades IFK inte bara att vinna Allsvenskan 1982, 1983 och 1984 utan vann även Uefacupen 1982 och 1987. Med klubbens framgångar ökade också kommersialiseringen, 1987 hade IFK Göteborg intäkter på 41 miljoner kronor.[70]

Säsongen 1990 beslutades att en vunnen match skulle ge tre poäng då man ville främja offensiv fotboll.[71] Det bestämdes även att det med start säsongen 1991 endast skulle spela tio lag i Allsvenskan, varav de sex bästa lagen gick vidare till den så kallade Mästerskapsserien där de svenska mästarna korades.[72] De fyra sämsta lagen gick istället till Kvalsvenskan tillsammans med de fyra seriesegrarna från division 1 för att avgöra vilka som skulle spela i allsvenskan säsongen därpå.[46] Säsongen 1993 ändrades Allsvenskan till en rak serie med 14 lag där vinnarna även blev Svenska mästare.[65] Fram till 1999 blev de två sista lagen nedflyttade till division 1 medan de två närmast högre placerade fick kvala. Antalet lag behölls fram till och med säsongen 2007 då man utökade till 16 lag säsongen 2008.[65]

Sportsligt dominerades 90-talets början av IFK Göteborg som vann SM-guldet 1990, 1991, 1993, 1994, 1995 och 1996 och skördade framgångar i Champions League. Dåtida mittfältaren Stefan Lindqvist pekar ut spelarmaterialet som en framgångsfaktor men säger också att tränaren Roger Gustafsson var viktig som beskrivs av Lindqvist som väldigt noggrann och trygghetsskapande.[73]

1997-2012: Bosmandom och kommersialisering

redigera
 
Jean-Marc Bosman (1990)

Den 15 december 1995 skakades fotbollsvärlden av den s k Bosmandomen. Belgaren Jean-Marc Bosman hade spelat för RFC Liège men när kontraktet gick ut erbjöd Liège en fjärdedel av lönen han hade fått dittills. Bosman ville därför gå till Dunkerque som erbjöd honom en högre lön. Men trots att Bosmans kontrakt hade gått ut fick han inte byta klubb eftersom Liège krävde en transfersumma som låg långt över Bosmans värde på marknaden. Bosman tog kontakt med en advokat och fallet gick till EG-domstolen som tilldömde Bosman rätten att byta klubb när kontraktet hade gått ut.[74] Därmed kunde en spelare nu lämna klubben när kontraktet gick ut, utan att klubben fick en övergångssumma.[75] Som ett resultat kunde klubbarna inte längre vara säkra på att tjäna pengar via spelarförsäljningar och klubbdirektörer som Frölundas Bertil Kristiansson uppmanade att svartlista spelare som stack utomlands. För spelarna däremot öppnades helt plötsligt oanade möjligheter att tjäna pengar. Christer Fursth lämnade Helsingborg för Köln i januari 1997 och fick ett kontrakt där han tjänade 10-15 gånger mer än i Helsingborg där han spelade som semiproffs och hade ett jobb vid sidan om.[76]

För IFK Göteborg betydde Bosmandomen en långsam och stadig nedgång eftersom klubbens strategi, att köpa spelare billigt och sälja dem dyrt, inte längre kunde tillämpas när spelare nu fick lämna gratis när kontraktet hade gått ut.[77] Helsingborgs IF däremot hade skaffat sig goda möjligheter att ta över tronen i svensk fotboll eftersom klubben hade lyckats att öka sina omsättningar från ca 20 miljoner till 60 miljoner per år. 1998 blev HIF helprofessionell. Att Helsingborg vann SM-guld 1999 innebar att det fanns goda möjligheter till en Europasatsning och föreningens viktigaste sponsorer tryckte på för det eftersom de såg chansen att etablera sina varumärken ute i Europa. Klubben värvade dyra spelare och nådde Champions League år 2000 genom att helt otippat slå ut Inter i kvalet. Men trots att Champions League-spelet möjliggjorde en årsomsättning på 110 miljoner kronor var klubben snart nära konkurs. Kontrakten som hade skrivits med spelare som Alvaro Santos och Hans Eklund kostade flera miljoner per säsong och Helsingborg hade räknat med intäkter från spelarförsäljningar som dock inte blev av eftersom efterfrågan på spelare sjönk drastiskt runt år 2000. Men klubben hade en avgörande betydelse för att sätta staden Helsingborg på kartan och därför mobiliserades en stor hjälpinsats från kommunens sida för att undvika konkursen som var nära på grund av en skuldbörda som hade närmat sig 60 miljoner. Den efterföljande rekonstruktionen, där kommunen gick in med tiotals miljoner kronor, utlöste en kontroversiell debatt när andra kommunala verksamheter som skolan fick spara 40 miljoner samtidigt som HIF fick ett omfattande stöd av kommunen.[78]

En viktig fråga på 1990-talet var om bolagiseringen av idrottsklubbar skulle tillåtas. Efter finanskrisen blev avregleringar och privatiseringar slagord som svepte genom Sverige och dessa tankar påverkade även idrottsrörelsen där många klubbar hoppades på större intäkter från privata sponsorer. Därför ville man underlätta att locka till sig privata pengar genom att tillåta bolagisering av idrottsklubbar. Hockeyförbundet och Djurgården hockey gick i bräschen för detta men mötte snart motstånd från Riksidrottsförbundet (RF) och svenska fotbollförbundet med Lars-Åke Lagrell i spetsen som var emot denna utveckling. 1999 skapades en kompromiss där medlemmarna i klubben behöll majoriteten men där bolagisering tilläts. Denna kompromiss fick beteckningen 51-procentsregeln.[79]

I november 2000 skakades Allsvenskan av en skandal när journalisterna Fredrik Nejman och Mikael Bergling i Aftonbladet avslöjade att Clarence von Rosen hade varit aktiv nationalsocialist och inte bara hade stött nazism i Sverige utan även deltagit på ett möte hösten 1940 där man ville ena svenska nazister och fascister. Att von Rosens pokal var uppkallad efter en nazist ledde till att SvFF knappt två månader efter avslöjandet avskaffade pokalen och instiftade ett nytt pris för den allsvenska vinnaren med titeln "Lennart Johanssons Pokal". Hammarby IF blev första laget att lyfta den nya pokalen 2001.[80] Hammarby var vid denna tidpunkt en klubb i kris med skulder på över 20 miljoner kronor, men hade värvat tränaren Sören Cratz som genom en tydlig spelidé där kollektivet och försvaret sattes i första hand lyckades att forma en trupp där anfallarna Andreas Hermansson och Peter Markstedt öste in mål.[81] Enligt Cratz skedde säsongsförberedelsen skedde under dåliga förutsättningar, men att laget fick en bra start på säsongen vilket enligt honom lade grunden för succén som slutade med klubbens första SM-guld någonsin.[82] Men trots denna bragd fick Cratz gå efter säsongen, ett beslut som hade meddelats mitt under pågående guldstriden. Skälet var att laget inte spelade "rolig fotboll" enligt styrelsen.[81]

Hammarbys återkomst till toppen blev samtidigt också en drivande kraft för den allsvenska publiksuccén. I början av 90-talet hade den högsta serien dragits med svaga publiksiffror på drygt 4 000 åskådare i snitt. Men en gynnsam utveckling för landslaget, Sverige var värdland för EM 1992 och nådde semifinal samt bronset i VM 1994, och ett nytt avtal mellan fotbollförbundet och SVT som lanserade "Fotbollskväll" på måndagar med sammandrag från kvällens matcher blev två viktiga faktorer som ökade publikintresset för högsta ligan. När franska Canal Plus köpte rättigheterna 1997 blev detta startskotten för allt fler direktsända matcher. Eftersom de nya teveavtalen innebar att helgens matcher fördelades på fler dagar (främst söndagar och måndagar) fick kvällstidningarna mer tid att rapportera om matcherna som spelades på respektive dag och började utöka sportsidorna vilket kulminerade i särskilda sportbilagor där Aftonbladet gick i täten med sin satsning "Sportbladet". På 2000-talet hade publiksiffrorna stabiliserat sig på en mycket högre nivå än förut.[83] TV-sändningarna fick Kristallen 2023 som "årets sportproduktion".

Sedan 2013: Allsvensk återhämtning och publiksuccé

redigera

2010-talet tillhörde i mångt och mycket Malmö FF som vann fyra SM-guld mellan 2013 och 2017.[84] Med de efterföljande deltagandena i både Champions League och Europa League hade laget från Skåne skaffat sig också en ekonomisk särställning i svensk fotboll.[85] Men även andra lag från Allsvenskan har lyckats bättre i Europa de senaste åren. 2012/2013 nådde både Helsingborg och AIK gruppfasen i Europa League och samma sak lyckades Elfsborg med säsongen därpå.[86] Säsongen 2017/18 slutade Östersunds FK tvåa i sin grupp i Europa League efter segrar mot Athletic Bilbao och Hertha Berlin och nådde sextondelsfinalen mot Arsenal.[87] Samtidigt har publikssiffrorna ökat stadigt under hela 2010-talet och en bra bit in på 2020-talet. 2023 besökte mer än 2,4 miljoner personer matcherna i allsvenskan och 2023 var även första säsongen sedan utökningen till 16 lag när snittet passerade 10 000 åskådare per match.[88]

Resultat de senaste åren

redigera
Säsong Mästare Nedflyttade Nya lag för
säsongen
Antal
matcher
Bästa målgörare
2015 IFK Norrköping Halmstads BK
Åtvidabergs FF
GIF Sundsvall
Hammarby IF
240 21 mål:
Emir Kujović, IFK Norrköping
2016 Malmö FF Falkenbergs FF
Gefle IF
Helsingborgs IF
Östersunds FK
Jönköpings Södra
240 17 mål:
John Owoeri, BK Häcken
2017 Malmö FF AFC Eskilstuna
Halmstads BK
Jönköpings Södra
IK Sirius
AFC Eskilstuna
Halmstads BK
240 14 mål:
Karl Holmberg, Norrköping
Magnus Eriksson, Djurgården
2018 AIK Fotboll Dalkurd FF
Trelleborgs FF
IF Brommapojkarna
IF Brommapojkarna
Dalkurd FF
Trelleborgs FF
240 20 mål:
Paulinho, BK Häcken
2019 Djurgårdens IF AFC Eskilstuna
GIF Sundsvall
AFC Eskilstuna
Helsingborgs IF
Falkenbergs FF
240 15 mål:
Mohamed Buya Turay, Djurgården
2020 Malmö FF Helsingborgs IF
Falkenbergs FF
Mjällby AIF
Varbergs BoIS
240 18 mål:
Christoffer Nyman, IFK Norrköping
2021 Malmö FF Halmstads BK
Örebro SK
Östersunds FK
Halmstads BK
Degerfors IF
240 18 mål:
Samuel Adegbenro, IFK Norrköping
2022 BK Häcken Helsingborgs IF
GIF Sundsvall
IFK Värnamo
GIF Sundsvall
Helsingborgs IF
240 22 mål:

Alexander Jeremejeff, BK Häcken

2023 Malmö FF Degerfors IF
Varbergs BoIS
IF Brommapojkarna
Halmstads BK
240 16 mål:

Isaac Kiese Thelin, Malmö FF

Tävlingens format

redigera
Från Till Antal lag Antal omgångar Säsongens
start
Säsongens
slut
Playoffs
1924/1925 1956/1957 12 22 Hösten Våren ingen
1957/1958 33 Nästa höst
1959 1972 22 Våren Hösten
1973 1981 14 26
1982 1984 12 22 Slutspel med åtta lag
1985 1990 Slutspel med fyra lag
1991 1992 10 18 Sommar Mästerskapsserien
1993 2007 14 26 Hösten ingen
2008 Nuvarande 16 30

Sändningsrättigheter

redigera

Allsvenskan hade TV-premiär den 6 maj 1955AIK och IFK Norrköping möttes. Matchen var dock endast en provsändning och sändes bara till Tekniska högskolan där experter från radiotjänst, Svenska Fotbollförbundet samt några inbjudna journalister hade samlats.

Nästa allsvenska match som TV-sändes spelades mellan AIK och Malmö FF den 7 oktober 1956. Sändningen mörklades dock i TV-tablåerna för att inte störa publiktillströmningen till matchen.[89]

Canal+ skaffade sig rättigheter till TV-sändningar från allsvenskan från säsongen 1997, i början endast med "Veckans Match" men med start från säsongen 2004 sändes alla matcher. Från och med juni 2009 övertog TV4 ägandet av C More Entertainment AB som drev Canal+-kanalerna och hösten 2012 bytte Canal+ och dess kanaler namn till C More. Sändningarna fortsatte i samma format som tidigare.

C More och TV4 sände sedan allsvenskan över säsongen 2019 [90] då rättigheterna löpte ut för både C More och TV4. Rättigheterna togs över av Discovery Networks som från säsongen 2020 började sända alla matcher i Allsvenskan (och Superettan) via sin streamingtjänst Discovery+ (tidigare DPlay).[91] Samtliga sändningar visas sedan augusti 2022 även på C More.[92]

Allsvenskan (säsongen 2023)

redigera

Klubbar

redigera
 
 
 AIK 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Sirius 
 
 Kalmar 
 
 Malmö 
 
 
Geografisk placering av de deltagande lagen i allsvenskan 2023.
Lag Län Ort Arena Underlag Kapacitet Placering
2022
Första säsongen
i allsvenskan
I allsvenskan
sedan
AIK[b]   Stockholm Stockholm Friends Arena Gräs &&&&&&&&&&050000.&&&&&050 000 [93] 5 1924/1925 2006
BK Häcken   Västra Götaland Göteborg Bravida Arena Konstgräs &&&&&&&&&&&06316.&&&&&06 316 [94] 1 1983 2009
Degerfors IF   Örebro Degerfors Stora Valla Gräs &&&&&&&&&&&06000.&&&&&06 000 [95] 13 1938/1939 2021
Djurgårdens IF   Stockholm Stockholm Tele2 Arena Konstgräs &&&&&&&&&&030000.&&&&&030 000 [96] 2 1927/1928 2001
Halmstads BK   Halland Halmstad Örjans vall Gräs &&&&&&&&&&010873.&&&&&010 873 [97] 2 (S1) 1933/1934 2023
Hammarby IF[b]   Stockholm Stockholm Tele2 Arena Konstgräs &&&&&&&&&&030000.&&&&&030 000 [96] 3 1924/1925 2015
IF Brommapojkarna   Stockholm Stockholm Grimsta IP Konstgräs &&&&&&&&&&&06820.&&&&&06 820 [98] 1 (S1) 2007 2023
IF Elfsborg   Västra Götaland Borås Borås Arena Konstgräs &&&&&&&&&&016200.&&&&&016 200 [99] 6 1926/1927 1997
IFK Göteborg[b]   Västra Götaland Göteborg Gamla Ullevi Hybridgräs &&&&&&&&&&018454.&&&&&018 454 [100] 8 1924/1925 1977
IFK Norrköping[b]   Östergötland Norrköping Platinumcars Arena Konstgräs &&&&&&&&&&016000.&&&&&016 000 [101] 12 1924/1925 2011
IFK Värnamo   Jönköping Värnamo Finnvedsvallen Gräs &&&&&&&&&&&05000.&&&&&05 000 [102] 10 2022 2022
IK Sirius   Uppsala Uppsala Studenternas IP Konstgräs &&&&&&&&&&010522.&&&&&010 522 [103] 11 1969 2017
Kalmar FF   Kalmar Kalmar Guldfågeln Arena Hybridgräs &&&&&&&&&&012150.&&&&&012 150 [104] 4 1949/1950 2004
Malmö FF   Skåne Malmö Eleda Stadion Hybridgräs &&&&&&&&&&022500.&&&&&022 500 [105] 7 1931/1932 2001
Mjällby AIF   Blekinge Hällevik Strandvallen Gräs &&&&&&&&&&&07500.&&&&&07 500 [106] 9 1980 2020
Varbergs BoIS   Halland Varberg Påskbergsvallen Gräs &&&&&&&&&&&04575.&&&&&04 575 [107] 14 2020 2020

Nuvarande spelformat

redigera

Allsvenskan utgörs sedan 1993 återigen av en rak serie, sedan 2008 med 16 lag som möts i dubbelmöten, en gång på hemmaplan och en gång på bortaplan. Vid seger får laget tre poäng, oavgjort ger en poäng medan förlust inte ger någon poäng. Placeringen i serien bestäms i första hand av antalet poäng, därefter av målskillnad och slutligen av flest gjorda mål. De tre topplacerade lagen får en chans till europaspel. De två sist placerade lagen flyttas ned till Superettan och ersätts av de två först placerade lagen i den serien. Det tredje sist placerade laget får kvalspela mot trean i Superettan i dubbelmöte på hemma- och bortaplan.

Medaljfördelning

redigera

Från 1925 till 1930 tilldelades seriesegraren titeln seriemästare och blev inte svenska mästare, då allsvenskan saknade SM-status. Mellan 1931 och 1981 och från 1993 är det lag som är först placerat när allsvenskan är färdigspelad vinner guld och Lennart Johanssons pokal (före 2001 von Rosens pokal) samt blir svenska mästare i fotboll. Tvåan vinner stora silvret, trean lilla silvret och fyran brons. Mellan 1982 och 1990 användes ett slutspel och åren 19911992 användes en "mästerskapsserie" för att utse svenska mästarna i fotboll, medaljerna under dessa åren delas ut efter lagens placering i grundserien och slutspelet. Traditionen med utdelning av fyra medaljer är belagt sedan säsongen 1924/25 och även namnformerna stort och litet brons har använts.[108] Enligt en teori delas det ut fyra valörer eftersom svenska mästerskapet i fotboll som spelades mellan 1896 och 1924 avgjordes med cupspel utan match om tredje pris.[108] Förlorarna i semifinalen kom därmed på delad tredje plats. De som förlorat semifinalen mot finalvinnarna utnämndes då till vinnare av stora bronset medan laget som förlorat mot silvermedaljörerna utnämndes till vinnare av det lilla bronset.

Uefa bekräftade att fortsättningsvis i och med säsong 2018/2019 kvalificerar sig allsvenskans segrare till att spela på europanivå genom att tilldelas en plats i kvalomgång 1 till Champions League. Lag 2 och 3 i allsvenskan (stora respektive lilla silver) får även de en möjlighet till Europaspel genom att tilldelas varsin plats i kvalomgång 1 till Europa Conference League.[109]

Lag 14 i allsvenskan kvalar mot lag 3 i Superettan om en plats i allsvenskan. Laget från Superettan är hemmalag i första matchen. Om poäng och målskillnad är lika efter andra matchen, räknas mål gjorda på bortaplan dubbelt. Om fortfarande lika tillgrips förlängning med 2x15 minuter. Mål på bortaplan i förlängningen räknas inte dubbelt. Vid lika efter förlängning avgörs matchen med straffsparkstävling enligt SvFF:s regelbok.

Transfer

redigera

Sverige införde den 15 november 2004 internationella transferregler vilket innebär att spelare endast får lov att byta klubb i två så kallade transferfönster. Perioderna har varierat men det stora fönstret har traditionellt varit på vintern.

Dyraste spelarövergångarna från allsvenskan

redigera

Nedan följer de dyraste spelarövergångarna från allsvenskan till utlandet. Uppskattade cirkasummor för transfer.[110][111]

Spelare Transfersumma Från Till År
1 Hugo Larsson 132 000 000 kr[112][113] Malmö FF   Eintracht Frankfurt 2023
2 Lucas Bergvall 113 000 000 kr[114] Djurgårdens IF   Tottenham Hotspur 2024
3 Momodou Sonko 90 500 000 kr[115] BK Häcken   KAA Gent 2024
4 Alexander Isak 85 000 000 kr[116] AIK   Borussia Dortmund 2017
5 Zlatan Ibrahimović 82 500 000 kr Malmö FF   Ajax 2001
6 Williot Swedberg 60 000 000 kr[117] Hammarby IF   Celta Vigo 2022
7 Ísak Bergmann Jóhannesson 50 000 000 kr[118] IFK Norrköping   FC Köpenhamn 2021
8 Marcus Danielson 50 000 000 kr Djurgårdens IF   Dalian Yifang 2020
9 Kristoffer Olsson 50 000 000 kr AIK   Krasnodar 2019
10 Yasin Ayari 48 000 000 kr[119] AIK   Brighton 2023

Statistik

redigera

Medaljtabell

redigera

Medaljer har efter varje säsong delats ut efter placering i serien eller efter påföljande slutspel eller mästerskapsserie. Guld till vinnaren av serien, stora silver till tvåan, lilla silver till trean respektive brons till fyran har varit det vanligaste fördelningsupplägget.

Mellan 1982 och 1992 avgjordes Allsvenskan genom SM-Slutspel (1982-1990) och Mästerskapsserie (1991-1992). När SM-Guldet tilldelades genom ett SM-Slutspel, tillföll guldmedaljen de som vann SM-Guldet och de som vann grundserien fick Stora Silvret. Övriga medaljer fördelades via tabellpositioner i grundserien och en ny valör tillkom, det lilla bronset. Stora silvret gick till serievinnaren, lilla silvret till tvåan i serien, stora bronset till trean och lilla bronset till fyran i serien. De år när även seriesegraren vann SM-Guld så utgick det stora silvret och ingen tilldelades den valören, samma logik användes på de övriga valörerna[120][121][122][123][124]

När Allsvenskan avgjordes genom mästerskapsserien tilldelades medaljerna enligt slutposition i Mästerskapsserien, och inte genom grundserien. [125]

Rank Klubb[126][1][2] Guld S.silver L.silver Brons L.brons
1 Malmö FF 23 17 9 9 1
2 IFK Göteborg 15 11 16 9 1
3 IFK Norrköping 13 9 7 7 1
4 Djurgårdens IF 8 4 10 6 0
5 Helsingborgs IF 7 8 8 10 0
6 AIK 6 15 12 7 0
7 IF Elfsborg 6 8 5 10 0
8 Gais 4 4 3 5 0
9 Östers IF 4 2 4 0 3
10 Halmstads BK 4 2 2 2 0
11 Örgryte IS 3 2 5 5 1
12 Åtvidabergs FF 2 2 0 1 0
13 Hammarby IF 1 1 5 2 1
14 Kalmar FF 1 1 3 4 0
15 BK Häcken 1 1 2 1 0
16 IK Sleipner 1 1 1 1 0
17 Degerfors IF 0 2 2 2 0
18 Örebro SK 0 1 2 4 1
19 IFK Malmö 0 1 0 0 0
Jönköpings Södra IF 0 1 0 0 0
Råå IF 0 1 0 0 0
22 Landskrona BoIS 0 0 1 3 0
Sandvikens IF 0 0 1 3 0
24 Trelleborgs FF 0 0 1 1 0
25 IK Brage 0 0 0 3 0

Medaljfördelning per säsong

redigera

Här redovisas medaljfördelningen per säsong. Noterbart är att mellan 1982 och 1991 utgick vissa valörer när t.ex. ett lag både vann SM-Guld och grundserien.

Säsong Guld Stora Silver Lilla Silvret Brons Litet Brons
1924/25 Gais IFK Göteborg Örgryte IS Hälsingborgs IF
1925/26 Örgryte IS Gais IFK Göteborg Hälsingborgs IF
1926/27 Gais IFK Göteborg Hälsingborgs IF Örgryte IS
1927/28 Örgryte IS Hälsingborgs IF Gais IFK Göteborg
1928/29 Hälsingborgs IF Örgryte IS IFK Göteborg IK Sleipner
1929/30 Hälsingborgs IF IFK Göteborg IK Sleipner Gais
1930/31 Gais AIK IFK Göteborg Hälsingborgs IF
1931/32 AIK Örgryte IS Gais IFK Göteborg
1932/33 Hälsingborgs IF Gais IFK Göteborg AIK
1933/34 Hälsingborgs IF Gais IFK Göteborg Halmstads BK
1934/35 IFK Göteborg AIK IF Elfsborg Sandvikens IF
1935/36 IF Elfsborg AIK Sandvikens IF IFK Göteborg
1936/37 AIK IK Sleipner Örgryte IS Sandvikens IF
1937/38 IK Sleipner Hälsingborgs IF Landskrona BoIS IF Elfsborg
1938/39 IF Elfsborg AIK Malmö FF Landskrona BoIS
1939/40 IF Elfsborg IFK Göteborg Hälsingborgs IF IK Brage
1940/41 Hälsingborgs IF Degerfors IF AIK IF Elfsborg
1941/42 IFK Göteborg Gais IFK Norrköping Hälsingborgs IF
1942/43 IFK Norrköping IF Elfsborg Hälsingborgs IF Degerfors IF
1943/44 Malmö FF IF Elfsborg AIK IFK Norrköping
1944/45 IFK Norrköping IF Elfsborg Malmö FF IFK Göteborg
1945/46 IFK Norrköping Malmö FF IFK Göteborg Gais
1946/47 IFK Norrköping AIK Malmö FF IF Elfsborg
1947/48 IFK Norrköping Malmö FF AIK Hälsingborgs IF
1948/49 Malmö FF Hälsingborgs IF Gais Degerfors IF
1949/50 Malmö FF Jönköpings Södra Hälsingborgs IF AIK
1950/51 Malmö FF Råå IF Degerfors IF Hälsingborgs IF
1951/52 IFK Norrköping Malmö FF Hälsingborgs IF IFK Göteborg
1952/53 Malmö FF IFK Norrköping Djurgårdens IF Hälsingborgs IF
1953/54 Gais Hälsingborgs IF Degerfors IF AIK
1954/55 Djurgårdens IF Halmstads BK AIK IFK Norrköping
1955/56 IFK Norrköping Malmö FF Djurgårdens IF Sandvikens IF
1956/57 IFK Norrköping Malmö FF Hälsingborgs IF Gais
1957/58 IFK Göteborg IFK Norrköping Djurgårdens IF Malmö FF
1959 Djurgårdens IF IFK Norrköping IFK Göteborg Örgryte IS
1960 IFK Norrköping IFK Malmö Örgryte IS Malmö FF
1961 IF Elfsborg IFK Norrköping IFK Göteborg Örebro SK
1962 IFK Norrköping Djurgårdens IF IFK Göteborg Örgryte IS
1963 IFK Norrköping Degerfors IF AIK Malmö FF
1964 Djurgårdens IF Malmö FF Örgryte IS IFK Norrköping
1965 Malmö FF IF Elfsborg AIK IFK Norrköping
1966 Djurgårdens IF IFK Norrköping IF Elfsborg IFK Göteborg
1967 Malmö FF Djurgårdens IF Hälsingborgs IF Örebro SK
1968 Östers IF Malmö FF IFK Norrköping Djurgårdens IF
1969 IFK Göteborg Malmö FF Djurgårdens IF Åtvidabergs FF
1970 Malmö FF Åtvidabergs FF Djurgårdens IF IF Elfsborg
1971 Malmö FF Åtvidabergs FF IFK Norrköping Djurgårdens IF
1972 Åtvidabergs FF AIK Östers IF IFK Norrköping
1973 Åtvidabergs FF Östers IF Djurgårdens IF Malmö FF
1974 Malmö FF AIK Östers IF Gais
1975 Malmö FF Östers IF Djurgårdens IF Landskrona BoIS
1976 Halmstads BK Malmö FF Östers IF Landskrona BoIS
1977 Malmö FF IF Elfsborg Kalmar FF IFK Norrköping
1978 Östers IF Malmö FF IFK Göteborg Kalmar FF
1979 Halmstads BK IFK Göteborg IF Elfsborg Malmö FF
1980 Östers IF Malmö FF IFK Göteborg IK Brage
1981 Östers IF IFK Göteborg IFK Norrköping IK Brage
1982 IFK Göteborg Hammarby IF IF Elfsborg Malmö FF
1983 IFK Göteborg AIK Malmö FF Östers IF
1984 IFK Göteborg AIK Malmö FF Hammarby IF
1985 Örgryte IS Malmö FF Kalmar FF IFK Göteborg
1986 Malmö FF IFK Göteborg AIK IFK Norrköping
1987 IFK Göteborg Malmö FF IFK Norrköping Östers IF
1988 Malmö FF IFK Göteborg Djurgårdens IF Örgryte IS
1989 IFK Norrköping Malmö FF Gais Örebro SK
1990 IFK Göteborg IFK Norrköping Örebro SK Östers IF
1991 IFK Göteborg IFK Norrköping Örebro SK Malmö FF
1992 AIK IFK Norrköping Östers IF Trelleborgs FF
1993 IFK Göteborg IFK Norrköping AIK Trelleborgs FF
1994 IFK Göteborg Örebro SK Malmö FF IFK Norrköping
1995 IFK Göteborg Helsingborgs IF Halmstads BK Malmö FF
1996 IFK Göteborg Malmö FF Helsingborgs IF AIK
1997 Halmstads BK IFK Göteborg Malmö FF Örebro SK
1998 AIK Helsingborgs IF Hammarby IF Halmstads BK
1999 Helsingborgs IF AIK Halmstads BK Örgryte IS
2000 Halmstads BK Helsingborgs IF AIK IFK Göteborg
2001 Hammarby IF Djurgårdens IF AIK IFK Göteborg
2002 Djurgårdens IF Malmö FF Örgryte IS Helsingborgs IF
2003 Djurgårdens IF Hammarby IF Malmö FF Örgryte IS
2004 Malmö FF Halmstads BK IFK Göteborg Djurgårdens IF
2005 Djurgårdens IF IFK Göteborg Kalmar FF Hammarby IF
2006 IF Elfsborg AIK Hammarby IF Helsingborgs IF
2007 IFK Göteborg Kalmar FF Djurgårdens IF IF Elfsborg
2008 Kalmar FF IF Elfsborg IFK Göteborg Helsingborgs IF
2009 AIK IFK Göteborg IF Elfsborg Kalmar FF
2010 Malmö FF Helsingborgs IF Örebro SK IF Elfsborg
2011 Helsingborgs IF AIK IF Elfsborg Malmö FF
2012 IF Elfsborg BK Häcken Malmö FF AIK
2013 Malmö FF AIK IFK Göteborg Kalmar FF
2014 Malmö FF IFK Göteborg AIK IF Elfsborg
2015 IFK Norrköping IFK Göteborg AIK IF Elfsborg
2016 Malmö FF AIK IFK Norrköping IFK Göteborg
2017 Malmö FF AIK Djurgårdens IF BK Häcken
2018 AIK IFK Norrköping Malmö FF Hammarby IF
2019 Djurgårdens IF Malmö FF Hammarby IF AIK
2020 Malmö FF IF Elfsborg BK Häcken Djurgårdens IF
2021 Malmö FF AIK Djurgårdens IF IF Elfsborg
2022 BK Häcken Djurgårdens IF Hammarby IF Kalmar FF
2023 Malmö FF IF Elfsborg BK Häcken Djurgårdens IF

Stjärnkonventioner

redigera

Observera att medaljerna representerar medaljplacering efter färdigspelad grundserie,[126][108] alltså inte antal utmärkelser som Svenska mästare. Malmö FF har vunnit serien allsvenskan 25 gånger (2021) men är ändå "bara" svenska mästare 22 gånger. I Sverige finns sedan runt år 2000 en tradition att sätta en mästerskapsstjärna över bröstet för var tionde nationella titel. Malmö FF spetsade till traditionen när de placerade två stjärnor över emblemet efter att de vann allsvenskan 2013. De hade då blivit svenska mästare 17 gånger men blivit segrare i allsvenskan 20 gånger. De båda stjärnorna väckte en del kritik hos motståndarnas supporterklubbar.[127][128] Intresseorganisationen Svensk Elitfotboll började utreda ett regelverk gällande mästerskapsstjärnor[129] och beslutade att det är mästerskapet som ska räknas, tio stycken per stjärna, från och med fotbollsallsvenskan 2016.[130]

Poängrekord (topp 5)

redigera

Lista över de fem högsta poängsummorna för segrande lag i allsvenskan.

16 lagsserie med 3 poäng för vinst.

Rank Klubb Poäng Säsong
1 Malmö FF 67[c] 2010
AIK 67[c] 2018
3 Malmö FF 66[d] 2016
Djurgårdens IF 66[d] 2019
IFK Norrköping 66[d] 2015

14-lagsserie med samtliga år omräknade till system med 3 poäng för vinst.

Rank Klubb Poäng Säsong
1 Malmö FF 62 1974
2 Malmö FF 60 1975
3 Östers IF 59 [e] 1981
IFK Göteborg 59 [e] 1993
5 Djurgårdens IF 58 2003


12 lagsserie med 2 poäng för vinst.

Rank Klubb Poäng Säsong
1 IFK Göteborg 47[f] 1957/1958
2 Malmö FF 42 1949/1950
3 IFK Norrköping 38[g] 1960
Gais 38[g] 1924/1925
5 Fyra lag 37 i.u.

Allsvenska svenska mästare

redigera

Allsvenskan hade ej SM-status åren 1925–1930 och SM-titeln åren 1982–1992 fördelades genom slutspel och mästerskapsserie.

Allsvenska seriesegrare genom åren

redigera

Här redovisas segrarna i den allsvenska grundserien. Under åren 1982–1992 avgjordes svenska mästerskapen genom slutspel i cup- eller serieform. I de fall då seriesegrarna och svenska mästarna är olika lag anges svenska mästarna inom parentes.[131]

Flest säsonger i Allsvenskan

redigera

Flest spelade säsonger i Allsvenskan totalt, gäller efter säsongen 2023:

1. AIK 95 säsonger
2. IFK Göteborg 91 säsonger
3. Malmö FF 88 säsonger
4. IFK Norrköping 83 säsonger
5. IF Elfsborg 80 säsonger

Sejourer

redigera

De längsta sejourerna i allsvenskan efter säsongen 2023:

1. Malmö FF 63 säsonger 1936/37 - 1999
2. IFK Göteborg 47 säsonger 1977 - 2023 (fortfarande pågående)
3. IFK Norrköping 42 säsonger 1940/41 - 1982
4. Helsingborgs IF 31 säsonger 1937/38 - 1968
5. IF Elfsborg 28 säsonger 1926/27 - 1953/54

Flest allsvenska matcher spelade

redigera
  1. Sven Andersson 431 matcher 1981-2001[132]
  2. Andreas Johansson 428 matcher 2002-[132]
  3. Thomas Ravelli 416 matcher 1979-1997
  4. Daniel Tjernström 411 matcher 1993-2013
  5. Sven Jonasson 409 matcher 1928-1947
  6. Stefan Ishizaki 392 matcher 2000-2019
  7. Bengt Andersson 387 matcher 1987-2009
  8. Christoffer Andersson 377 matcher 1997-2016
  9. Tommy Jönsson 371 matcher 1994-2010
  10. Romário Pereira Sipião 371 matcher 2009 -

Snabbaste målskytt

redigera
År Tid Spelare
1959 6.08 Owe Ohlsson, IFK Göteborg
1960 7.50 Rune Börjesson, Örgryte
1961 5.14 Jens Söderberg, Elfsborg
1962 0.26 Ove Grahn, Elfsborg
1963 3.40 Lars Heinemann, Degerfors
1964 1.16 Ove Grahn, Elfsborg
1964 1.16 Roger Karlsson, Örgryte
1965 1.28 Björn Carlsson, AIK
1966 3.35 Tord Grip, AIK
1967 0.25 Kenneth Sjöblom, Holmsund
1968 5.42 Dan Brzokoupil, Djurgården
1969 2.31 Ulf Hultberg, Norrköping
1970 11.23 Conny Aldorsson, Gais
1971 2.31 Conny Andersson, Malmö
1972 1.46 Christer Hult, Norrköping
1973 4.07 Tommy Andersson, Malmö
1974 9.58 Lars-Göran Carlsson, Halmstad
1975 8.33 Yngve Leback, AIK
1976 7.16 Don Andersson, IFK Sundsvall
1977 7.27 Gert Hellberg, Norrköping
1978 9.17 Anders Ljungberg, Malmö
1979 11.27 Glenn Holm, Göteborg
1980 4.23 Mats Aronsson, Landskrona
1981 21.32 Thomas Larsson, Örgryte
1982 3.34 Johny Erlandsson, Kalmar
1983 32.32 Bengt Månsson, Halmstad
1984 3.20 Hasse Borg, Malmö
1985 7.49 Lars Ytterbom, Halmstad
1986 0.34 Hans Eskilsson, Norrköping
1987 4.17 Thomas Andersson, AIK
1988 3.35 Lasse Larsson, Malmö
1989 1.28 Kennet Andersson, Göteborg
1990 17.38 Tor-Arne Fredheim, Norrköping
1991 3.51 Martin Dahlin, Malmö
1992 6.47 Ulrik Jansson, Öster
1993 12.56 Mikael Göransson, Frölunda
1994 10.23 Mikael Martinsson, Göteborg
1995 11.03 Dan Sahlin, Hammarby
1996 19.27 Martin Pringle, Helsingborg
1997 8.25 Pascal Simpson, AIK
1998 14.10 Mikael Björkqvist, Frölunda
1999 2.41 Mats Lilienberg, Malmö
2000 0.56 Kim Källström, Häcken
2001 14.35 Kim Källström, Häcken
2002 17.58 Peter Markstedt, Hammarby
2003 4.03 Matthias Eklund, Landskrona
2004 4.05 Eric Fischbein, Trelleborg
2005 15.21 Peter Olofsson, Gif Sundsvall
2006 5.39 Teddy Lucic, Häcken
2007 1.12 Joakim Runnemo, Brommapojkarna
2008 5.42 Mikael Dahlberg, Djurgården
2009 5.53 Pär Ericsson, Gais
2010 20.55 Paulinho, Häcken
2011 2.28 René Makondele, Häcken
2012 9.26 Viktor Prodell, Åtvidaberg
2013 4.25 Mattias Lindström, Helsingborg
2014 13.09 Aleksandar Prijovic, Djurgården
2015 4.55 Christoffer Nyman, Norrköping
2016 4.48 Paulinho, Häcken
2017 6.53 Mikael Boman, Göteborg
2018 1.26 Mattias Svanberg, Malmö
2019 7.52 Rasmus Jönsson, Helsingborg
2020 3.15 Sead Haksabanovic, Norrköping
2021 11.16 Aslak Fonn Witry, Djurgården
2022 10.09 Sead Haksabanovic, Djurgården

Publiksnitt

redigera

Publiksiffrorna har skiftat mellan åren. Efter ökningar från starten hölls sig sedan siffrorna på en stadig nivå fram till slutet av 1970-talet, då de började minska. Från slutet av 1990-talet påbörjades dock en ökning.[133] De flesta publikrekorden i allsvenskan härrör från säsongen 1959. Denna säsong noterades rekord för en enskild match (52 194 åskådare såg Örgryte IS besegra IFK GöteborgUllevi), högsta totala publiksnitt (Örgryte, 22 476 på 11 borta- och 11 hemmamatcher), samt högsta publiksnitt för hela allsvenskan (13 369). Örgryte IS:s rekord för högsta hemmasnitt (25 490) innehades i 56 år tills det slogs av Hammarby IF (25 507) säsongen 2015.

Den säsong som innebar flest matcher med fler än 10 000 åskådare per match är 1953/1954 då inte mindre än 78 matcher lockade så många åskådare. De flesta lag som deltagit i allsvenskt spel har vid något tillfälle haft 10 000 eller fler åskådare vid en hemmamatch, AIK, Hammarby IF och Malmö FF står dock i en viss särklass när det gäller denna kategori. Senaste laget (lagen) som hade minst 10 000 åskådare till varje hemmamatch under hela säsongen var AIK, Malmö FF och Hammarby IF säsongen 2023. AIK har vunnit publikligan flest gånger, närmast före IFK Göteborg och Örgryte IS. Andra lag som vunnit publikligan är Malmö FF, Djurgårdens IF, Gais, Hammarby IF, Örebro SK, Östers IF och Helsingborgs IF.

De mindre smickrande rekorden innehas av Dalkurd FF (lägsta hemmasnitt under en säsong, 1058 under 2018), flest sistaplatser i publikligan av Åtvidabergs FF (vid 13 tillfällen, 1951/19521982) och av Västra Frölunda IF som lockat färre än 1 000 åskådare vid inte mindre än 27 allsvenska hemmamatcher.

Följande är publiksnitten i allsvenskan genom historien:[134]

Maratontabell

redigera
Detta avsnitt är en sammanfattning av Fotbollsallsvenskans maratontabell.
Pos S Lag SM V O F GM IM MS P Liga
1 88 Malmö FF 2159 1088 542 529 3896 2507 +1389 3806 Spelar i Allsvenskan 2024
2 91 IFK Göteborg 2211 1033 533 645 4013 2938 +1075 3632
3 95 AIK 2307 999 606 702 3792 3044 +748 3603
4 83 IFK Norrköping 2017 878 496 643 3541 2867 +674 3130
5 80 IF Elfsborg 1966 811 489 666 3304 2966 +338 2922
6 68 Djurgårdens IF 1703 718 413 572 2706 2331 +375 2567
7 69 Helsingborgs IF 1683 726 364 593 3055 2617 +438 2542 Spelar i Superettan 2024
8 55 Hammarby IF 1382 496 336 550 2073 2199 −126 1821 Spelar i Allsvenskan 2024
9 56 Halmstads BK 1409 481 372 556 1939 2137 −198 1815
10 56 Örgryte IS 1306 487 321 498 2153 2048 +105 1782 Spelar i Superettan 2024

Se även

redigera

Anmärkningar

redigera
  1. ^ Svenska fotbollförbundet tillåter sedan 2001, oavsett serienivå, att damer får spela i herrlag, men herrar får inte spela i damlag.[3][4]
  2. ^ [a b c d] Deltog i den första Allsvenskan.
  3. ^ [a b] MFF placerad före AIK i sammanställningen enligt målskillnad, +35 mot +34.
  4. ^ [a b c] MFF och Djurgården placerad före Norrköping i sammanställningen enligt målskillnad, +34 för MFF och DIF mot Norrköpings +27. MFF placerad före Djurgården på fler gjorda mål, 60 mot 53.
  5. ^ [a b] Öster placerad före Göteborg i sammanställningen enligt målskillnad, Öster +37, Göteborg +31.
  6. ^ 33 omgångar istället för vanliga 22 på grund av serieomläggning.
  7. ^ [a b] Norrköping placerad före Gais i sammanställning enligt målskillnad, Norrköping +49, Gais + 47.
  8. ^ Brynäs IF blev svenska mästare genom Svenska mästerskapet 1925.
  9. ^ [a b c d e] Ingen svensk mästare utsågs denna säsongen.
  10. ^ På grund av coronapandemi infördes restriktioner, som medförde att det endast kom publik i en match: 300[135], enligt SvFF, i matchen mellan Falkenberg och Djurgården den 1 november (3–2).

Källor

redigera
  1. ^ [a b] ”Allsvenska rekord”. Svenskfotboll.se. https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/elitfotboll/historik-herr/rekord/. Läst 1 februari 2021. 
  2. ^ [a b] ”Svenska mästare 1896-25, 1931-”. Svenskfotboll.se. https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/elitfotboll/historik-herr/svenska-mastare-1896-/. Läst 1 februari 2021. 
  3. ^ ”SvFF om könsindelningen inom fotbollen”. svenskfotboll.se. 20 januari 2020. https://www.svenskfotboll.se/nyheter/svff/2020/1/svffkon/. Läst 19 november 2023. 
  4. ^ ”Ratades av damlaget – gör succé i herrlaget”. svt.se. 26 september 2014. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/fran-ratad-till-hyllad. Läst 19 november 2023. 
  5. ^ "1924-25 - Den moderna Allsvenskan startar". Arkiverad 17 augusti 2009 hämtat från the Wayback Machine. Aik.se. Läst 22 juli 2014.
  6. ^ Johrén, Anders (2005): "1924-25 - Den moderna Allsvenskan startar". Arkiverad 17 augusti 2009 hämtat från the Wayback Machine. Aik.se. Läst 22 juli 2014.
  7. ^ Jönsson, sid. 203-210
  8. ^ Jönsson, s. 210–212
  9. ^ Lundberg, Björn (2010). ”Skotska arbetare tog fotbollen till Sverige”. Allt om historia (nr. 6): sid. 52-53. ISSN 1653-3224. 
  10. ^ Bäfverfeldt, Anna, När fotbollen kom till Stockholm, Vårt Kungsholmen 12 juni 2010, länk: https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/UTB/ArtiklarDirektPress/Artikel_Direktpress_15_maj_2010_fotboll.pdf
  11. ^ Crusner, Lennart, Så här kom Allsvenskan till i Persson, Gunnar, Allsvenskan genom tiderna, Strömbergs Idrottsböckers Stockholm 1988, sid. 17–18
  12. ^ Crusner, Lennart, Så här kom Allsvenskan till i Persson, Gunnar, Allsvenskan genom tiderna, Strömbergs Idrottsböckers Stockholm 1988, sid. 23
  13. ^ Crusner, s. 25, 29
  14. ^ [a b c d] Jönsson, sid. 214
  15. ^ Crusner, s. 25–35
  16. ^ Crusner, s. 38–41
  17. ^ Crusner, s. 46
  18. ^ Crusner, s. 46–47
  19. ^ Lundh, Olof, Allsvenskan enligt Lundh, Albert Bonniers förlag 2018, sid. 51-53
  20. ^ Jönsson, s. 215
  21. ^ [a b] Crusner, s. 47
  22. ^ Lundh, sid. 39-40
  23. ^ Lundh, sid. 41-43
  24. ^ [a b] Nylin 2004, s. 12.
  25. ^ ”Första allsvenska målet”. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402133906/http://www.nt.se/nyheter/forsta-allsvenska-malet-2975803.aspx. Läst 16 januari 2015. 
  26. ^ ”Historiskt möte i allsvensk jubileumsomgång”. SEF. 18 juli 2014. http://www.svenskelitfotboll.se/historiskt-mote-i-allsvensk-jubileumsomgang/. Läst 14 januari 2015. 
  27. ^ Nylin 2004, s. 131.
  28. ^ ”Allsvenskan (1st level) 1924/25”. Clas Glenning Football. https://sites.google.com/site/clasglenningfootball/home/sweden-historical-tables/1924-25. Läst 15 januari 2015. 
  29. ^ ”Allsvenska skyttekungar & publiksnitt 1924/25-”. Svenska Fotbollförbundet. http://svenskfotboll.se/allsvenskan/historik/skyttekungar-publiksnitt/. Läst 15 januari 2015. 
  30. ^ ”Allsvenskans historia”. Arkiverad från originalet den 26 december 2015. https://web.archive.org/web/20151226063245/http://www.allsvenskantabell.se/?allsvenskan-historia=true. Läst 15 december 2015. 
  31. ^ Andersson, GeBe, "Bills" spelsystem var nyckeln till framgång i Persson, Gunnar (red.), Allsvenskan genom tiderna, Strömbergs Idrottsböcker AB, Stockholm 1988, sid. 106-107
  32. ^ ”Fakta: Större regelförändringar inom fotbollen”. Sveriges Radio. 13 december 2012. https://sverigesradio.se/artikel/5379598. Läst 18 maj 2024. 
  33. ^ Sund, Bill, Fotbollens maktfält, Svenska Fotbollförlaget AB, Uppsala 1997, sid. 55
  34. ^ Sund, Bill, Svensk idrottsforskning 04/2003, sid. 19, länk: https://www.idrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Fotbollens-socialt-overskridande-spelsystem.pdf
  35. ^ Andersson, GeBe, sid. 107-108
  36. ^ Nylin 2004, s. 44.
  37. ^ ”Historia”. Stockholms Fotbollförbund. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180806064317/http://www.stff.se/om-stff/historia/. Läst 17 januari 2015. 
  38. ^ Palmér, Calle, MFF - Mest Framgångsrika Fotbollsföreningen i Persson, Gunnar (red.), Allsvenskan genom tiderna, Strömbergs idrottsböcker AB, Stockholm 1988, sid. 51
  39. ^ Lundh, sid. 62
  40. ^ Palmér, sid. 52-54
  41. ^ Sund, sid. 91
  42. ^ Palmér, sid. 53
  43. ^ Stolt, Åke, Krigsåren gav högkonjunktur för "Nalle" och AB Norrköp i Persson, Gunnar (red.), Allsvenskan genom tiderna, Strömbergs Idrottsböcker AB, Stockholm 1988, sid. 86-91
  44. ^ [a b c] ”Årtiondet som revolutionerade Allsvenskan”. Arkiverad från originalet den 28 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150328195414/http://www.allsvenskan.se/90ar/. Läst 17 januari 2015. 
  45. ^ [a b] ”Visuellt” (PDF). sid. 9. http://www.visac.se/document/Visuellt%20nr%2030%20nov%202005%20nr%201%2020051.pdf. Läst 15 januari 2015. 
  46. ^ [a b c d e] Nylin 2004, s. 146.
  47. ^ Nylin 2004, s. 23.
  48. ^ Persson, Rickhard, 2015-10-27): "För första gången: Tre Norrlandslag i högsta serien". dn.se. Läst 3 mars 2017.
  49. ^ ”Allsvenskan (1st level) 1957/58” (på engelska). Clas Glenning Football. https://sites.google.com/site/clasglenningfootball/home/sweden-historical-tables/1957-58. Läst 17 januari 2015. 
  50. ^ Nylin 2004, s. 151.
  51. ^ ”Kan vi ta betalt för detta?” (PDF). Bolletinen. http://www.bolletinen.se/sfs/pdf/arti_h_landslag_kan_vi_ta_betalt_for_detta.pdf. Läst 17 januari 2015. 
  52. ^ ”Lagrekord”. Svenska Fotbollförbundet. http://svenskfotboll.se/allsvenskan/historik/lagrekord/. Läst 17 januari 2015. 
  53. ^ Grimlund, Lars (23 september 2018). ”Nära – men inget nytt publikrekord - DN.SE” (på svenska). DN.SE. https://www.dn.se/sport/fotboll/nara-men-inget-nytt-publikrekord/. Läst 24 september 2018. 
  54. ^ ”Allsvenskans högsta publiksiffror genom tiderna”. Bolletinen. http://www.bolletinen.se/sfs/allsvenskan/toppublik.pdf. Läst 17 januari 2015. 
  55. ^ [a b] ”Pigga nykomlingar och vädrets makter stoppar matchen”. Svensk Elitfotboll. Arkiverad från originalet den 28 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150328195414/http://www.allsvenskan.se/90ar/. Läst 17 januari 2015. 
  56. ^ ”Fotbollsåret 1966 - 1900-talets högsta AIK-publik”. AIK. http://www.aik.se/fotboll/ar/1966.html. Läst 17 januari 2015. 
  57. ^ Nylin 2004, s. 155.
  58. ^ ”Allsvenskan i Fotboll 1972”. FotbollSweden.se. http://www.fotbollsweden.se/Allsve%201972.htm. Läst 18 januari 2015. 
  59. ^ Bachner, Noa, Den sista utposten. En berättelse om svensk fotboll, Mondial 2023, sid. 35-37
  60. ^ ”På toppen i Europa och Europa på topp i Allsvenskan”. Svensk Elitfotboll. Arkiverad från originalet den 28 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150328195414/http://www.allsvenskan.se/90ar/. Läst 18 januari 2015. 
  61. ^ Lundh, Olof, Allsvenskan enligt Lundh, Bonnierförlagen 2019 (e-bok), kapitel: "Quirino - och att finna den rätta"
  62. ^ ”Importsvenskan”. Sportbladet. 21 juli 2006. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/article10862370.ab. Läst 18 januari 2015. 
  63. ^ ”Allsvenskan (1st level) 1981” (på engelska). Clas Glenning Football. https://sites.google.com/site/clasglenningfootball/home/sweden-historical-tables/1981. Läst 18 januari 2015. 
  64. ^ Bachner, sid. 51-52
  65. ^ [a b c] ”Om oss”. Allsvenskan.se. http://www.allsvenskan.se/om-oss/. Läst 18 januari 2015. 
  66. ^ ”Allsvenskan (1st level) 1982” (på engelska). Clas Glenning Football. https://sites.google.com/site/clasglenningfootball/home/sweden-historical-tables/1982. Läst 18 januari 2015. 
  67. ^ Bachner, sid. 52
  68. ^ Andersson, "Spela fotboll bondjävlar!", sid. 340-347
  69. ^ arvid (6 juli 2003). ”Fotbollens maktfält i Norge” (på amerikansk engelska). idrottsforum.org. https://idrottsforum.org/sunbil_goksoyr-olstad030706/. Läst 11 maj 2024. 
  70. ^ Andersson, "Spela fotboll bondjävlar!", sid. 352
  71. ^ ”Nytt system och en superstjärna debuterar”. Svensk Elitfotboll. Arkiverad från originalet den 28 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150328195414/http://www.allsvenskan.se/90ar/. Läst 18 januari 2015. 
  72. ^ ”Argumenten för Mästerskapsserien” (PDF). Svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_55048/scope_0/ImageVaultHandler.aspx. Läst 18 januari 2015. 
  73. ^ ”Lindqvist om Blåvitts totaldominans och CL-framgångarna på 90-talet: "Kan egentligen inte fatta det"”. fotbollskanalen. https://www.fotbollskanalen.se/lundhs-podcast/lindqvist-om-blavitts-totaldominans-och-cl-framgangarna-pa-90-talet-kan-egentl/. Läst 9 maj 2024. 
  74. ^ Alexander Piauger (15 december 2015). ”Förändrade fotbollen – men förlorade allt”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/sport/fotboll/forandrade-fotbollen--men-forlorade-allt/. Läst 18 maj 2024. 
  75. ^ Andersson, Torbjörn, "Spela fotboll bondjävlar!". En studie av svensk klubbkultur och lokal identitet från 1950-talet till 2000-talets början. Del 1 Helsingborg, Landskrona, Malmö, Listerlandet, Växjö och Göteborg, Brutus Östlings Bokförlag Symposium 2011, sid. 70
  76. ^ ”Bosmanfallen döms inte längre lika hårt”. Göteborgs-Posten. 7 maj 2005. https://www.gp.se/sport/bosmanfallen-doms-inte-langre-lika-hart.88fb3fab-0b4f-4ed1-805e-9c9e12afd209. Läst 10 maj 2024. 
  77. ^ Schröder, Linus (28 oktober 2007). ”Änglarnas helvetesvandring”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/a8cb5718-0298-3788-bdfb-79bafc809c3d/anglarnas-helvetesvandring. Läst 10 maj 2024. 
  78. ^ Andersson, "Spela fotboll bondjävlar!", sid. 70-75
  79. ^ Bachner, sid. 53-55
  80. ^ Lundh, Olof, Vad jag pratar om när jag pratar om fotboll, Bonnierförlagen 2016 (e-bok), kapitel: "Arvet från von Rosen"
  81. ^ [a b] ”Sören Cratz uppror mot myten”. www.aftonbladet.se. 20 oktober 2001. https://www.aftonbladet.se/a/J1xBxJ. Läst 12 maj 2024. 
  82. ^ ”"Mini-dokumentär" om Hammarbys SM-guld 2001 - TV4 Sport”. https://www.youtube.com/watch?v=Gpp_3WxumC0. Läst 11 maj 2024. 
  83. ^ Lundh, sid. 200-208
  84. ^ ”Malmö FF:s stora dominans: Fjärde guldet på fem år klart”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-1244473. Läst 18 maj 2024. 
  85. ^ ”MFF-bossen tror inte på totaldominans: "Inte omöjligt, men enormt svårt att vinna 5/5 år"”. fotbollskanalen. https://www.fotbollskanalen.se/allsvenskan/mff-bossen-tror-inte-pa-totaldominans-inte-omojligt-men-enormt-svart-att-vinn/. Läst 18 maj 2024. 
  86. ^ Kihlström/TT, Daniel (17 augusti 2022). ”Historisk chans – tre svenska lag kan nå Europa”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/z7W6vq/historisk-chans-tre-svenska-lag-kan-na-europa. Läst 18 maj 2024. 
  87. ^ Julia NavrénMattias Tengblad (11 december 2017). ”Här är Östersunds motstånd i Europa League”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/sport/fotboll/har-ar-ostersunds-motstand-i-europa/. Läst 18 maj 2024. 
  88. ^ ”2023 är publikens år – flera rekord slagna” (på engelska). Fotbolldirekt. https://fotbolldirekt.se/2023/11/14/allsvenskan-och-superettan-slar-publikrekord-2023. Läst 18 maj 2024. 
  89. ^ ”Kan vi ta betalt?” (PDF). Bolletinen. http://www.bolletinen.se/sfs/pdf/arti_h_landslag_kan_vi_ta_betalt_for_detta.pdf. Läst 31 januari 2015. 
  90. ^ ”TV4-Gruppen och Svensk Elitfotboll tecknar unikt samarbets- och rättighetsavtal för Allsvenskan och Superettan säsongerna 2016-2019”. TV4-Gruppen. 22 mars 2013. http://tv4gruppen.se/Pressmeddelanden/2013/TV4-Gruppen-och-Svensk-Elitfotboll-tecknar-unikt-samarbets--och-rattighetsavtal-for-Allsvenskan-och-Superettan-sasongerna-2016-2019/. Läst 31 januari 2015. 
  91. ^ ”Löftet till tittarna – så ska de visa allsvenskan”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/sport/fotboll/allsvenskan/loftet-till-tittarna-sa-ska-de-visa-allsvenskan/. Läst 8 januari 2020. 
  92. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230708180455/https://press.cmore.se/post/streama-allsvenskan-superettan-fran-discovery-pa-c-more-och-teli. Läst 10 maj 2023. 
  93. ^ ”Om Friends Arena”. Friendsarena.se. https://www.friendsarena.se/om-arenan. Läst 17 november 2022. 
  94. ^ ”Arenafakta - Fakta om Bravida Arena”. Gotevent.se. https://gotevent.se/arenor/bravida-arena/arenafakta/. Läst 17 november 2022. 
  95. ^ ”Stora Valla”. Degerforsif.se. https://degerforsif.se/stora-valla/. Läst 17 november 2022. 
  96. ^ [a b] ”Om arenan - Tele2 Arena”. Tele2arena.se. https://www.tele2arena.se/om-arenan/om-arenan-1. Läst 17 november 2022. 
  97. ^ ”Örjans Vall, fotbollsarena”. Halmstad.se. https://www.halmstad.se/upplevaochgora/idrottmotionochfriluftsliv/orjansvallfotbollsarena.n1340.html. Läst 17 november 2022. 
  98. ^ ”Höjd publikkapacitet på Grimsta – ”Vi vill slå publikrekord””. ifbp.se. 14 augusti 2018. http://ifbp.se/forening/hojd-publikkapacitet-pa-grimsta-vi-vill-sla-publikrekord/. Läst 17 november 2022. 
  99. ^ ”Om Borås Arena”. Elfsborg.se. http://elfsborg.se/om-boras-arena/. Läst 17 november 2022. 
  100. ^ ”Fakta om Gamla Ullevi”. Gotevent.se. https://gotevent.se/arenor/gamlaullevi/arenafakta/. Läst 17 november 2022. 
  101. ^ ”Platinumcars Arena”. Ifknorrkoping.se. https://ifknorrkoping.se/om-ifk/platinumcars-arena/. Läst 17 november 2022. 
  102. ^ ”Finnvedsvallen”. varnamo.se. https://www.varnamo.se/varnamose/upplevaochgora/sportochlek/finnvedsvallen.4.744eaf8a170b013f89d10ea.html. Läst 17 november 2022. 
  103. ^ ”Studenternas”. siriusfotboll.se. https://www.siriusfotboll.se/matchdag/studenternas/. Läst 17 november 2022. 
  104. ^ ”Guldfågeln Arena”. Svenskafans.com. https://www.svenskafans.com/fotboll/kff/guldfageln-arena-632408. Läst 17 november 2022. 
  105. ^ ”Om MFF - Malmö FF”. MFF.se. https://www.mff.se/om-mff/. Läst 17 november 2022. 
  106. ^ ”Publikinformation: Mjällby borta 17 november 2022”. Hammarbyfotboll.se. Arkiverad från originalet den 2 november 2021. https://web.archive.org/web/20211102203335/https://www.hammarbyfotboll.se/aktuellt/nyheter/publikinformation-mjallby-borta/. Läst 4 april 2022. 
  107. ^ ”Varberg Energi Arena”. boisfc.nu. https://boisfc.nu/ga-pa-match/varberg-energi-arena/. Läst 17 november 2022. 
  108. ^ [a b c] Bengtsson, Claes-G (27 oktober 2004). ”Guld, stort silver, litet silver och brons?”. Svenska Fotbollförbundet. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170830125004/http://svenskfotboll.se/arkiv/tidigare/2004/10/guld-stort-silver-litet-silver-och-brons/. Läst 11 september 2010. 
  109. ^ UEFA.com. ”Champions League and Europa League changes next season” (på engelska). UEFA.com. http://www.uefa.com/uefachampionsleague/news/newsid=2499801.html. Läst 18 mars 2019. 
  110. ^ ”Allsvenskans dyraste övergångar någonsin tom 2016!”. sillyseason.se. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161030082223/http://sillyseason.se/fotboll/allsvenskans-dyraste-overgangar-72687/10/. Läst 28 oktober 2016. 
  111. ^ ”Aftonbladet”. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/article13347722.ab. Läst 28 oktober 2016. 
  112. ^ ”Malmö FF bekräftar: Hugo Larsson säljs för rekordsumma”. Expressen.se. 29 maj 2023. https://www.expressen.se/sport/fotboll/allsvenskan/malmo-ff-bekraftar-hugo-larsson-saljs-for-rekordsumma/. Läst 6 juli 2023. 
  113. ^ ”Uppgifter: Hugo Larsson klar för Eintracht Frankfurt”. Fotbollskanalen.se. 28 maj 2023. https://www.fotbollskanalen.se/allsvenskan/uppgifter-hugo-larsson-klar-for-eintracht-frankfurt/. Läst 6 juli 2023. 
  114. ^ ”Officiellt: Tottenham presenterar Bergvall”. fotbollskanalen. https://www.fotbollskanalen.se/allsvenskan/officiellt-tottenham-presenterar-bergvall/. Läst 5 februari 2024. 
  115. ^ ”Officiellt: Sonko säljs till Gent i rekordaffär”. fotbollskanalen. https://www.fotbollskanalen.se/allsvenskan/officiellt-sonko-saljs-till-gent-i-rekordaffar/. Läst 5 februari 2024. 
  116. ^ ”Nya uppgifter: Isaks övergångssumma högre än 100 miljoner kronor”. fotbollskanalen. https://www.fotbollskanalen.se/allsvenskan/nya-uppgifter-isaks-overgangssumma-hogre-an-100-miljoner-kronor/. Läst 25 februari 2019. 
  117. ^ Frederic Pavlidis (1 december 2022). ”Swedberg var dyrare än förväntat”. fotbollskanalen.se. Fotbollskanalen. https://www.fotbollskanalen.se/bloggar/headlines/2022/12/01/swedberg-var-dyrare-an-forvantat/?utm_campaign=. Läst 1 december 2022. 
  118. ^ Hugo Månsson (1 september 2021). ”Prislappen för Isak Bergmann Johannesson – 50 miljoner kronor”. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/nWGOza/prislappen-for-isak-bergmann-johannesson--50-miljoner-kronor. Läst 1 september 2021. 
  119. ^ Expressen (20 januari 2023). ”Uppgifter: AIK säljer Yasin Ayari till Brighton”. https://www.expressen.se/sport/fotboll/allsvenskan/uppgifter-aik-saljer-yasin-ayari-till-brighton-/. Läst 30 januari 2023. 
  120. ^ ”Sök bland svenska dagstidningar”. tidningar.kb.se. https://tidningar.kb.se/2636667/1982-04-20/edition/156080/part/2/page/11/?q=%22b%C3%A4sta%20fall%20stort%20silver%22. Läst 9 december 2023. 
  121. ^ ”Sök bland svenska dagstidningar”. tidningar.kb.se. https://tidningar.kb.se/2636667/1982-04-20/edition/156080/part/2/page/11/?q=%22stort%20silver%22&from=1982-04-20&to=1982-04-20. Läst 9 december 2023. 
  122. ^ ”Sök bland svenska dagstidningar”. tidningar.kb.se. https://tidningar.kb.se/2636667/1982-04-20/edition/156080/part/2/page/11/?q=%22stora%20silvermedaljerna%22&from=1982-01-01&to=1983-12-31. Läst 9 december 2023. 
  123. ^ ”Sök bland svenska dagstidningar”. tidningar.kb.se. https://tidningar.kb.se/2636667/1982-04-20/edition/156080/part/2/page/11/?q=%22stort%20brons%22&from=1982-01-01&to=1983-12-31. Läst 9 december 2023. 
  124. ^ ”Sök bland svenska dagstidningar”. tidningar.kb.se. https://tidningar.kb.se/2636667/1982-04-20/edition/156080/part/2/page/11/?q=%22n%C3%B6ja%20sig%20med%22%20%22allsvenskt%20guld%22&from=1982-01-01&to=1983-12-31. Läst 9 december 2023. 
  125. ^ ”Sök bland svenska dagstidningar”. tidningar.kb.se. https://tidningar.kb.se/1767385/1992-10-26/edition/10993/part/2/page/5/?q=%22ifk%20norrk%C3%B6ping%22%20silver&from=1992-10-25&to=1992-10-27. Läst 9 december 2023. 
  126. ^ [a b] ”Om allsvenskan”. Allsvenskan. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170831110238/https://www.allsvenskan.se/om-allsvenskan/. Läst 31 augusti 2017. 
  127. ^ MFF anmäls för dubbla stjärnor
  128. ^ IFK Göteborg vill lära Skåne att räkna
  129. ^ ”MFF kan bestämma ett tag till: Två stjärnor på bröstet 2014”. Arkiverad från originalet den 25 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150225173909/http://www.sporttag.se/artikel/18846-fotbollsdirekt.se/malmo-ff-MFF-kan-best%C3%A4mma-ett-tag-till-Tv%C3%A5-stj%C3%A4rnor-p%C3%A5-br%C3%B6stet-2014.html. Läst 17 januari 2016. 
  130. ^ Malmö FF tvingas ta bort stjärna på bröstet. Fotbollskanalen, Aron Eriksson 2014-02-04. Läst 2014-02-25
  131. ^ ”Svenska Fotbollförbundet - Svenska mästare 1896–1925, 1931–. http://svenskfotboll.se/allsvenskan/historik/. Läst 5 mars 2010. 
  132. ^ [a b] ”Officiellt: "Ante G" förlänger med HBK - kan bli historisk”. fotbollskanalen. https://www.fotbollskanalen.se/allsvenskan/officiellt-ante-g-forlanger-med-hbk-kan-bli-historisk/. Läst 24 november 2023. 
  133. ^ ”Svenska Fotbollförbundet - ''Allsvenska skyttekungar & publiksnitt 1925- ''”. Svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/allsvenskan/historik/skyttekungar-publiksnitt/. Läst 14 juli 2011. 
  134. ^ ”Allsvenska skyttekungar och publiksnitt”. Svenska Fotbollförbundet. https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/elitfotboll/historik-herr/skyttekungar--publiksnitt/. Läst 30 december 2021. 
  135. ^ ”Spelprogram - Allsvenskan, herr 2020”. Svenska Fotbollsförbundet. https://fogis.se/information/?scr=fixturelist&ftid=82492. Läst 9 december 2020. 
  136. ^ ”2.75 miljoner såg Allsvenskan och Superettan live under 2022 – Föreningen Svensk Elitfotboll - Tillsammans utvecklar vi svensk elitfotboll”. www.svenskelitfotboll.se. https://www.svenskelitfotboll.se/2-75-miljoner-sag-allsvenskan-och-superettan-live-under-2022/. Läst 12 februari 2023. 
  137. ^ ”Över tre miljoner besökare i Allsvenskan och Superettan – nytt publikrekord i snitt per match i Allsvenskan”. Svenskelitfotboll.se. 13 november 2023. https://www.svenskelitfotboll.se/over-tre-miljoner-besokare-i-allsvenskan-och-superettan-nytt-publikrekord-i-snitt-per-match-i-allsvenskan/. Läst 14 november 2024. 

Tryckta källor

redigera
  • Nylin, Lars (2004). Den nödvändiga boken om Allsvenskan. Uddevalla: Semic. ISBN 91-552-3168-3 

Externa länkar

redigera