Wikipedia

Stigbergstorget

torg i Göteborg

Stigbergstorget är ett torg i stadsdelen Majorna (4:e roten)[1] i Göteborg. En mindre del av torgets östra del i 4:e kvarteret Tröstekällan, tillhör stadsdelen Stigberget.[2][3] Från torget utgår Bangatan i öster, Allmänna vägen och Karl Johansgatan i väster och Bläsgatan i norr.[4] Längs torgets norra del går ett antal spårvägslinjer, och här finns även hållplatsen Stigbergstorget.

Stigbergstorget
Vy från Stigbergstorget mot Stigbergsliden
Namn efterStigberget
Namngivet1850
Läge
PlatsMajornas 4:e rote, Stigberget i Göteborg
Anknyter tillStigbergsliden, Bangatan, Allmänna Vägen och Karl Johansgatan
Yta5 000 kvadratmeter
Betydelse
ByggnaderGathenhielmska huset,
Kaparen

Historia redigera

Torget fick sitt namn kring år 1850 efter sin plats vid krönet av Stigbergsliden. Namnet Stigberget påträffas första gången 1593, under formen Stegiebergz watz (vass).[5] I Göteborgs adress- och industrikalendrar förekommer namnet Stigbergstorget första gången 1872.[6] Det äldsta namnet för både torgplatån och den öster därom liggande bergsryggen är Stigaberget eller Stegaberget.[7]

Ett tidigt använt men aldrig officiellt fastställt namn på torget är Gamla Varvstorget.[8][9][10][11][12]

Stigbergstorget är närmare 5 000 kvadratmeter stort.[13] År 1915 anges torget vara 4 110 kvadratmeter stort, varav 3 500 kvadratmeter utgjorde körbanor, stensatta eller asfalterade.[14] Torget avgränsas genom: kvarteret 4 Bagaren (nr 1&2) i norr, kvarteret 4 Tröstekällan (nr 5&6) i öster, Gathenhielmska huset (nr 7) i kvarteret 1 Gatenhielm i söder, tidigare Oceanografiska institutionen vid Göteborgs universitet (nr 8) i kvarteret 1 Gatenhielm i söder och tidigare biografen Kaparen (nr 10) i kvarteret 7 Solon i väster (numera en pizzeria).[15] De båda, mindre snabbmatsbyggnaderna på torgets västra del har nr 11&12.[16][17]

Biografen Kaparen låg tidigare i det närliggande så kallade "Skandalhuset", ett femvånings stenhus som fick sitt namn på grund av dess höga höjd i förhållande till grannen Gathenhielmska huset. Skandalhuset revs 1938, och här uppfördes istället Oceanografiska institutionens byggnad.[18] Huset i funkisstil invigdes den 24 januari 1939 och ritades av Anders Funkquist.[19] Huset från 1939 är idag ett kulturhus med namnet Oceanen.[20] På platsen för Kaparens senaste placering låg fram till september 1938 Majornas växelundervisningsskola, också kallad Carlgrenska skolan, som invigdes den 4 maj 1827 och då ersatte den 1897 grundade "Majornas fattigfriskola".[21] En annan biograf vid torget var Fyren, som åren 1943 till 1985 låg i ett av bostadshusen vid den norra delen (Stigbergstorget 1). Sedan 1986 finns skivbutiken Bengans i dessa lokaler.

Utanför det Gathenhielmska huset finns ett cirka 600 kvadratmeter stort torg, med ett parkliknande parti i sin östra del mot Bangatan. På denna torgytas norra del, står sedan 2003 skulpturgruppen Ett segelfartyg sover i hamnen av Bianca Maria Barmen. Öster om Gathenhielmska huset, mot Bangatan, ligger två mindre 1700-talshus med brant valmat tak som tillhört repslageriet. Det mindre av dem är numera inrättad till blomsterförsäljningslokal.[22]

Kulturreservatet Gathenhielm börjar med tomten för det Gathenhielmska huset och sträcker sig därefter vidare åt sydost.

Torget utvidgades år 1892 för 2 410 kronor.[23] År 1915 anges torget vara 4 110 kvadratmeter stort, varav 3 504 kvadratmeter utgjorde körbanor.[14]

År 1901 möttes Majornas tredje, fjärde och femte rote i en punkt ungefär vid dagens Stigbergstorget 6.[24]

I slutet av 1800-talet låg ett tvåvånings trähus öster om Majornas växelundervisningsskola eller Carlgrenska skolan efter Carl Fredrik Carlgren (1818-1849) som förestod skolan 1834-49. Huset kallades i många år för Lilla Helvetet, en etymologisk förvanskning av ställets ursprungliga namn i jordeboken Hellewe. Den sista ägaren av huset var åkeriägaren och värdshusidkaren på den ökända krogen Styvern vid Stigbergslidens början, A. Jonsson. Huset löstes in 1886 då torget skulle utvidgas. Mitt emot Lilla Helvetet - vid Bangatans början[25] - låg ett mindre, envånings trähus som i folkmun kallades Himmelriket. Det ägdes en tid av den kände köpmannen E. Dahlström. Även detta hus revs under de första åren på 1880-talet, samtidigt med muren till Gathenhielmska huset.[26]

Fastighetsbeteckningar redigera

  • (1) Majorna 404:13
  • (2) Majorna 404:13
  • (5) Stigberget 4:6
  • (6) Stigberget 4:6
  • (7) Majorna 722:105
  • (8) Majorna 301:31
  • (10) Majorna 407:1
  • (11) Majorna 723:32
  • (12) Majorna 723:32

[27]

Omgivningar redigera

Gamla Varvet redigera

Mellan Stigbergstorgets norra del och Göta älv låg Gamla Varvets område, från omkring 1630 och fram till 1912 då staden köpte det närmare 7 000 kvadratfamnar stora området för 1,5 miljoner kronor. Här anlades Gamla varvsparken och uppfördes Sjöfartsmuseet, numera Sjöfartsmuseet Akvariet.

Gathenhielmska reparebanan redigera

År 1722 anlades den Gathenhielmska reparebanan, efter att Ingela Gathenhielm den 10 april samma år fått ett privilegiebrev utfärdat av kung Fredrik I. Detta var en kompensation för att hon tvingades lämna ifrån sig Gamla Varvet. Område omfattade cirka 46 000 kvadratmeter, och repslageriet sträckte sig från trädgården bakom nuvarande Gathenhielmska huset och fram till Djurgårdskyrkogården. Här tillverkades rep och trossar fram till 1879, då anläggandet av Bangatan krävde dess avveckling.[28]

Källor redigera

  • Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs Kommuns Namnberedning, Göteborg 1986 ISBN 91-7810-577-3, s. 270

Noter redigera

  1. ^ Karta över Göteborg med omnejd i 20 blad, skala 1:4 000 : Sannegården - Lindholmen : Blad N:o 45, upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren
  2. ^ Riksantikvarieämbetet, Bebyggelseregistret, Sök
  3. ^ Förteckning över av Magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad, Göteborgs stad 1923, s. 69
  4. ^ Eniro kartor.
  5. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Första häftet], Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Göteborg 1925, s. 45
  6. ^ Göteborgs Kalender för 1872, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1872, s. 69
  7. ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, [Första delen], C R A Fredberg (1921). Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6, s. 360
  8. ^ ”De som veta sig hafva fordra ...”. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning: s. 4, spalt 4. 16 november 1850. https://tidningar.kb.se/3678898/1850-11-16/edition/144022/part/1/page/4/?q=%22gamla%20Varfstorget%22. 
  9. ^ ”Genom auktion som förättas Tisdagen den 30 dennes ...”. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning: s. 2, spalt 1. 20 mars 1858. https://tidningar.kb.se/3678898/1858-03-20/edition/144022/part/1/page/2/?q=%22Gamla%20Varfstorget%22. 
  10. ^ ”En lägenhet, bestående af 3:ne rum med eget kök och vind ...”. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning: s. 4, spalt 2. 25 juni 1859. https://tidningar.kb.se/3678898/1859-06-25/edition/144022/part/1/page/4/?q=%22Gamla%20Varfs-torget%22. 
  11. ^ ”En Oktant är på obekant sätt bortkommen ...”. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning: s. 4, spalt 2. 7 maj 1861. https://tidningar.kb.se/3678898/1861-05-07/edition/144022/part/1/page/4/?q=%22Gamla%20Varfstorget%22. 
  12. ^ ”Såsom förut blifvit refereradt hade kommunfullmäktige erbjudit kapten C. J. Söron ...”. Göteborgs-Posten: s. 1, spalt 2-3. 30 maj 1865. https://tidningar.kb.se/4112714/1865-05-30/edition/145112/part/1/page/1/?q=%22Gamla%20Varfs%20torget%22. 
  13. ^ Eniro kartor, Rita & Mät
  14. ^ [a b] Statistisk Årsbok för Göteborg : Tredje allmänna bostadsräkningen i Göteborg den 31 december 1915, C. A. Tiselius, Kommitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1915, s. 149
  15. ^ ”Moreno Pizza”. Moreno Pizza. https://morenopizza.se/. Läst 18 juli 2023. 
  16. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 275
  17. ^ Förteckning över gator, stadsdelar, kvarter och stadsägor i Göteborgs stad, (med undantag av Backa församling), II:a upplagan, Göteborg 1950
  18. ^ På mammas gator, Gunnar W Blomgren, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1991 ISBN 91-7029-064-4 s. 16-17
  19. ^ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 102
  20. ^ ”Kulturhuset Oceanen”. oceanen.com. https://www.oceanen.com/kulturhuset/. Läst 18 juli 2023. 
  21. ^ Om fynden på vinden i Majornas växelundervisningsskola, Elof Lindälv, utgiven av Föreningen för svensk undervisningshistoria, Stockholm 1972 ISBN 91-85130-00-1, s- 8
  22. ^ Göteborgs stadsmuseum
  23. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 218
  24. ^ Majornas rotar 1901 - Stadsingeniörens skrifvelse till Byggnadsnämnden den 28 mars 1901
  25. ^ Sällskapet W:sex under 100 år: 1851-1951, Göteborg 1950, s. 1
  26. ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, [Första delen], C R A Fredberg (1921). Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6, s. 359, 830
  27. ^ Göteborgs stad, Fastighetskontoret, "Från gatuadress till fastighetsbeteckning" (år 2010).
  28. ^ Majorna : en resa genom fem sekel, Gösta Carlson, Skövde 2007 ISBN 978-91-975789-1-2, s. 87

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stigbergstorget&oldid=53612467”