Öppna huvudmenyn
Vy från Stigbergstorget mot Stigbergsliden.

Stigbergstorget är ett torg i stadsdelen Majorna (4:e roten)[1] i Göteborg. En mindre del av torgets östra del i 4:e kvarteret Tröstekällan, tillhör stadsdelen Stigberget.[2][3]

Innehåll

HistoriaRedigera

Torget fick sitt namn kring år 1850 efter sin plats vid krönet av Stigbergsliden. Namnet Stigberget påträffas första gången 1593, under formen Stegiebergz watz (vass).[4] I Göteborgs adress- och industrikalendrar förekommer namnet Stigbergstorget första gången 1872.[5] Det äldsta namnet för både torgplatån och den öster därom liggande bergsryggen är Stigaberget eller Stegaberget.[6]

Stigbergstorget är närmare 5 000 kvadratmeter stort.[7] År 1915 anges torget vara 4 110 kvadratmeter stort, varav 3 500 kvadratmeter utgjorde körbanor, stensatta eller asfalterade.[8] Torget avgränsas genom: kvarteret 4 Bagaren (nr 1&2) i norr, kvarteret 4 Tröstekällan (nr 5&6) i öster, Gathenhielmska huset (nr 7) i kvarteret 1 Gatenhielm i söder, tidigare Oceanografiska institutionen vid Göteborgs universitet (nr 8) i kvarteret 1 Gatenhielm i söder och tidigare biografen Kaparen (nr 10) i kvarteret 7 Solon i väster (numera ett Lidlvaruhus). De båda, mindre snabbmatsbyggnaderna på torgets västra del har nr 11&12.[9][10]

Biografen Kaparen låg tidigare i det närliggande så kallade "Skandalhuset", ett femvånings stenhus som fick sitt namn på grund av dess höga höjd i förhållande till grannen Gathenhielmska huset. Skandalhuset revs 1938, och här uppfördes istället Oceanografiska institutionens byggnad.[11] Huset i funkisstil invigdes den 24 januari 1939 och ritades av Anders Funkquist.[12] På platsen för Kaparens senaste placering låg fram till september 1938 Majornas växelundervisningsskola, som invigdes den 4 maj 1827. Den var en slags fattigfriskola.[13] En annan biograf vid torget var Fyren, som åren 1943 till 1985 låg i ett av bostadshusen vid den norra delen (Stigbergstorget 1). Sedan 1986 finns skivbutiken Bengans i dessa lokaler.

Utanför det Gathenhielmska huset finns ett cirka 600 kvadratmeter stort torg, med ett parkliknande parti i sin östra del mot Bangatan. På denna torgytas norra del, står sedan 2003 de tre skulpturerna Ett segelfartyg sover i hamnen av Bianca Maria Barmen. Öster om Gathenhielmska huset, mot Bangatan, ligger två mindre 1700-talshus med brant valmat tak som tillhört repslageriet. Det mindre av dem är numera inrättad till blomsterförsäljningslokal.[14]

Från torget utgår Bangatan i öster, Allmänna vägen och Karl Johansgatan i väster och Bläsgatan i norr.[15] Längs torgets norra del går ett antal spårvägslinjer, och här finns även hållplatsen Stigbergstorget.

Kulturreservatet Gathenhielm börjar med tomten för det Gathenhielmska huset och sträcker sig därefter vidare åt sydost.

Torget utvidgades år 1892 för 2 410 kronor.[16] År 1915 anges torget vara 4 110 kvadratmeter stort, varav 3 504 kvadratmeter utgjorde körbanor.[8]

År 1901 möttes Majornas tredje, fjärde och femte rote i en punkt ungefär vid dagens Stigbergstorget 6.[17]

I slutet av 1800-talet låg ett tvåvånings trähus öster om Majornas växelundervisningsskola eller Carlgrenska skolan efter Carl Fredrik Carlgren (1818-1849) som förestod skolan 1834-49. Huset kallades i många år för Lilla Helvetet, en etymologisk förvanskning av ställets ursprungliga namn i jordeboken Hellewe. Den sista ägaren av huset var åkeriägaren och värdshusidkaren på den ökända krogen Styvern vid Stigbergslidens början, A. Jonsson. Huset löstes in 1886 då torget skulle utvidgas. Mitt emot Lilla Helvetet - vid Bangatans början[18] - låg ett mindre, envånings trähus som i folkmun kallades Himmelriket. Det ägdes en tid av den kände köpmannen E. Dahlström. Även detta hus revs under de första åren på 1880-talet, samtidigt med muren till Gathenhielmska huset.[19]

FastighetsbeteckningarRedigera

  • (1) Majorna 404:13
  • (2) Majorna 404:13
  • (5) Stigberget 4:6
  • (6) Stigberget 4:6
  • (7) Majorna 722:105
  • (8) Majorna 301:31
  • (10) Majorna 407:1
  • (11) Majorna 723:32
  • (12) Majorna 723:32

[20]

OmgivningarRedigera

Gamla VarvetRedigera

Mellan Stigbergstorgets norra del och Göta älv låg Gamla Varvets område, från omkring 1630 och fram till 1912 då staden köpte det närmare 7 000 kvadratfamnar stora området för 1,5 miljoner kronor. Här anlades Gamla varvsparken och uppfördes Sjöfartsmuseet, numera Sjöfartsmuseet Akvariet.

Gathenhielmska reparebananRedigera

År 1722 anlades den Gathenhielmska reparebanan, efter att Ingela Gathenhielm den 10 april samma år fått ett privilegiebrev utfärdat av kung Fredrik I. Detta var en kompensation för att hon tvingades lämna ifrån sig Gamla Varvet. Område omfattade cirka 46 000 kvadratmeter, och repslageriet sträckte sig från trädgården bakom nuvarande Gathenhielmska huset och fram till Djurgårdskyrkogården. Här tillverkades rep och trossar fram till 1879, då anläggandet av Bangatan krävde dess avveckling.[21]

KällorRedigera

  • Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs Kommuns Namnberedning, Göteborg 1986 ISBN 91-7810-577-3, s. 270
  1. ^ Karta över Göteborg med omnejd i 20 blad, skala 1:4 000 : Sannegården - Lindholmen : Blad N:o 45, upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren
  2. ^ Riksantikvarieämbetet, Bebyggelseregistret, Sök
  3. ^ Förteckning över av Magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad, Göteborgs stad 1923, s. 69
  4. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Första häftet], Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Göteborg 1925, s. 45
  5. ^ Göteborgs Kalender för 1872, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1872, s. 69
  6. ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, [Första delen], C R A Fredberg (1921). Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6, s. 360
  7. ^ Eniro kartor, Rita & Mät
  8. ^ [a b] Statistisk Årsbok för Göteborg : Tredje allmänna bostadsräkningen i Göteborg den 31 december 1915, C. A. Tiselius, Kommitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1915, s. 149
  9. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 275
  10. ^ Förteckning över gator, stadsdelar, kvarter och stadsägor i Göteborgs stad, (med undantag av Backa församling), II:a upplagan, Göteborg 1950
  11. ^ På mammas gator, Gunnar W Blomgren, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1991 ISBN 91-7029-064-4 s. 16-17
  12. ^ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 102
  13. ^ Om fynden på vinden i Majornas växelundervisningsskola, Elof Lindälv, utgiven av Föreningen för svensk undervisningshistoria, Stockholm 1972 ISBN 91-85130-00-1, s- 8
  14. ^ Göteborgs stadsmuseum
  15. ^ Eniro kartor.
  16. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 218
  17. ^ Majornas rotar 1901 - Stadsingeniörens skrifvelse till Byggnadsnämnden den 28 mars 1901
  18. ^ Sällskapet W:sex under 100 år: 1851-1951, Göteborg 1950, s. 1
  19. ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, [Första delen], C R A Fredberg (1921). Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6, s. 359, 830
  20. ^ Göteborgs stad, Fastighetskontoret, "Från gatuadress till fastighetsbeteckning" (år 2010).
  21. ^ Majorna : en resa genom fem sekel, Gösta Carlson, Skövde 2007 ISBN 978-91-975789-1-2, s. 87