Öppna huvudmenyn
Den här artikeln handlar om Gamla Varvet i Göteborg. För För Gamla Varvet i Karleby, se Karleby#Geografi. För Vikens varv i Viken i Skåne, se Vikens varv.
Gamla Varvet på samtida vykort

Gamla Varvet är namnet på en tidigare örlogsbas och ett tidigare skeppsvarv vid Stigberget i Majorna, Göteborg. Den äldsta geografiska definitionen är: (beläget på Kronans mark på...) Älvsborgs Kungsladugårds ägor i Sävedalens härad, Örgryte socken. Gränserna för Gamla Varvet fastställdes först 1752 gernom en så kallad rågångsförrättning.
Namnformerna har varit:

  • Skeppsvarvet
  • Amiralitetsvarvet
  • Nya varvet (1662)
  • Timmermansvarvet
  • Byggningsvarvet
  • Skeppsgården

Innehåll

HistoriaRedigera

Holländaren Albrecht van Velden uppförde vid Stigberget ett varv som under åren 1631–1639 kom att bygga flera skepp: Västgöta Lejon, Jupiter, Götheborg, Götha Ark, och Draken. Efter van Veldens död 1638 övertogs varvet av hans måg Gerrit Persson, som arrenderade marken fram till 1664.

Men redan 1641 begärde Amiralitetskollegium att magistraten i Göteborg "skulle upplåta ett lämpligt område i Masthagen (Masthugget) för skeppsbyggeri åt kronan", och Gamla varvet kan räkna sin tillkomst från den 1 december 1660. Det första fartyget som byggdes på Gamla varvet var en galär som kölsträcktes i oktober 1664 och löpte av stapeln i april 1665.

Varvet drevs först av holländare, men den 24 maj 1716 gav Karl XII staden privilegier att sköta det med krav om att staden skulle utrusta tre skepp till sitt försvar, vilket magistraten ej ansåg sig kunna uppfylla. Den 24 maj 1717 överlät Karl XII därför varvet på Lars Gathenhielm. Det låg på området mellan nuvarande Djurgårdsgatan, Karl Johansgatan och Bläsgatan. Det användes av flottan åren 1660–1700, då det ersattes av Nya varvet. År 1752 fick handelsmannen Peter Bagge ett entreprenadkontrakt på Gamla varvet, och slog ihop de båda varven Viken (granne med Gamla varvet, västerut) och Gamla varvet, vilket gällde fram till 1767.

År 1799 beslutade man att rusta upp Nya varvet, och 1803 överflyttades de militära fartygen dit, 1806 chefsämbetet, kontoren 1811, själavården 1817 och sjukvården 1825. Gamla varvet hade därmed spelat ut sin militära roll.

På en offentlig auktion 1825 köptes varvsområdet av dykerikommissarien Ambrosius Landgren för 7 305 riksdaler banco. Redan 1818 hade Landgren förvärvat varvet Viken, eller Bagges varv, efter kommerserådet Carl Bagges död. Efter en sammanslagning av de båda varven på nytt, benämndes hela området Gamla varvet. Arealen var på 6 839 kvadratfamnar.

När Ambrosius Landgren dog 1845 var hans son Adolf Fredrik endast 16 år, varför ansvaret tills vidare anförtroddes grosshandlare O. P. Dahlin. År 1856 övertog A. F. Landgren varvet och ledde det till sin död 1871, endast 42 år gammal. Landgren hade inga barn, så efter hans död övertog hans systerson George Douglas Kennedy ledningen, 21 år gammal.

Det sista segelfartyg som byggdes på Gamla varvet, var Sigyn som sjösattes den 15 juli 1887, och 1907 upphörde varvet eftersom staden behövde marken för att utöka hamnen. År 1912 tog staden över området, för 1,5 miljoner kronor, som då omfattade fastigheterna nummer 1, 2, och 3 i Majornas fjärde rote, samt masthamnen öster om Bläsan med tillhörande vattenområden.

På en del av området anlades Gamla varvsparken. Den tidigare Gamla varvsgatan från 1852 är numera till stor del borta, den kvarvarande delen heter från 1937 Delawaregatan.

Varv som förknippas med området är van Veldens varv, Baggens varv, Landgrenska varvet och Viken (grundat 1747).

Under varvets civila epok 1830–1887 byggdes det totalt 33 skepp på sammanlagt 13 464 ton.

Fartyg byggda på Gamla varvet. Den civila epokenRedigera

Källa: [1]

Namn Typ Byggd Svensk läst Ny läst Ton Redare
Experiment 2/m skon., 1830 ?
Götha Elf s/s 1833, (N. C. Kierkegaard) 7,23 4,2 18 Kgl. Götha Elfstyrelse, Gbg.
Superb brigg 1839, (Löjt. Pettersen) 158 91 387 C. G. Lindberg, Göteborg
Balder brigg 1845 169 97,3 414 J. Grönvall & Co., Göteborg
Gerda fullr. 1847, (Löjt. Pettersen) 249 167 710 Olof Wijk, Göteborg
Wikingen brigg 1846 69 D. Camegie & Co., Göteborg
Diadem brigg 1849 111 63,9 272 G. Melin, Göteborg
Cleopatra brigg 1852 156 89,9 382 G. Melin, Göteborg
Eos s/s 1852 83,26 48 204 G. J. Brusewitz, Göteborg
Aurora-Borealis skepp 1853, (N. C. Kierkegaard) 130 74,9 318 N. Beckman, Göteborg
Eleonore skepp 1854, (N. C. Kierkegaard) 130 74,9 318 N. Beckman, Göteborg
Galathea brigg 1856, (N. C. Kierkegaard) 84 48,4 205 Björck & Engström, Göteborg
Hildur skon. 1858 77 41,9 178 Landgrens Enka, Göteborg
Dellen, bogs. s/s 1861, (N. C. Kierkegaard) ? 4,0 ? Pettersson, Hudiksvall
Iduna skepp 1862 340 195,8 833 G. Melin, Göteborg
Heidi bark 1864, (N. C. Kierkegaard) 265 153 650 G. Melin, Göteborg
Neptun s/s 1865 ? ? ? D. W. Flobeck, Göteborg
Louis De Geer skepp 1866, (N. C. Kierkegaard) 352 226,5 862 G. Melin, Göteborg
Pursuit skepp 1860—65 296 170,6 725 A. F. Landgren, Göteborg
Iris bark 1867, (N. C. Kierkegaard) 295 170,5 724 A. F. Landgren, Göteborg
Godeffroy bark 1867, (N. C. Kierkegaard) 240 138,8 590 J. C. Godeffroy & Son, Hamburg
Erato bark 1869, (N. C. Kierkegaard) 329 190 807 Landgrens Enka, Göteborg
Ingeborg s/s 1870, (J. Hübe) 152 88 374 Aug. Leffler, Göteborg
Eigen s/s 1870, (J. Hübe) 223 128,7 547 V. Furst & Co., Kristiania
August Leffler s/s 1871, (J. Hübe) 262 151,2 643 C. L. Berggren, Göteborg
Advanve s/s 1873, (J. Hübe) 81 46,8 199 Th. Ahrenberg, Göteborg
Ingeborg s/s 1873, (J. Hübe) 262 151,2 643 Aug. Leffler, Göteborg
Thule s/s 1873, (J. Hübe) ? ? ? 7
Adolf Landgren bark 1876, (J. Hübe) 246 141,8 603 Landgrens Enka, Göteborg
Galathea brigg 1878 135 77,8 331 G. D. Kennedy, Göteborg
Gurli bark 1879, (J. Hübe) 294 169,6 721 G. D. Kennedy, Göteborg
Zaima brigg 1883, (J. Hübe) 136 78,8 335 G. D. Kennedy, Göteborg
Sigyn skepp 1887, (J. Hübe) 149 83,7 356 G. D. Kennedy, Göteborg

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Sundström, Göran (1988). ”Gamla Varvet i Göteborg”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund) 22: sid. 65.  Libris 3684053

KällorRedigera

  • Baum, Greta, Göteborgs gatunamn 1621–2000, 2001
  • Bergman, Ernst, Gamla Varvet vid Göteborg 1660-1825, 1954
  • Garellick, Robert, Göteborg före grävskoporna, 1997
  • Hasselgréen, Ingmar, Ostindiska huset - Göteborgs museum, 1984
  • Hjern, Kjell, Ett svunnet Göteborg, 1964
  • Majornas historia
  • Olsson, Björn; Svenson, Curt, Hamnbilder från Göteborg, 1981
  • Sundström, Göran (1988). ”Gamla Varvet i Göteborg”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund) 22: sid. 56-65.  Libris 3684053

Vidare läsningRedigera