Öppna huvudmenyn

Berberstenskvätta

fågelart i familjen flugsnappare

Berberstenskvätta[2] (Oenanthe moesta) är en tätting i familjen flugsnappare som förekommer i Nordafrika och västra Asien.[3]

Berberstenskvätta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Red-rumped Wheatear - Boumelne - Maroc 07 3037 (19220647799).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteOenanthe
ArtBerberstenskvätta
O. moesta
Vetenskapligt namn
§ Oenanthe moesta
Auktor(Lichtenstein, 1823)
Hitta fler artiklar om fåglar med

KänneteckenRedigera

UtseendeRedigera

Berberstenskvättan är en medelstor stenskvätta med en kroppslängd på 14,5-16 centimeter. Den liknar ytligt kurdstenskvättan med sin rödbruna över- och undergump sam thos hanen mörka vingar, svart strupe och ljusare hätta och nacke. Berberstenskvättan är dock något större samt har längre näbb och ben. Karakteristiskt är att de mörka vingtäckarna är vitbrämade. Vidare är hos hanen ryggen mörkgrå och stjärtens svarta ändband är brett med rödbrun stjärtbas och rostbeige övergump (alltså utan inslag av vitt). Honan är omisskännlig och unik bland stenskvättorna med ett rödbrunt huvud. Den har likt hanen även ett ljust stråk på vingen.[4]

LätenRedigera

Berberstenskvättans sång är rätt annorlunda för en stenskvätta, med en lågmäld och förhållandevis djup röst, utan klar struktur och karakteristiskt darrande röst. Lätet yttrat vid oro är ett kort prritt som upprepas.[4]

Utbredning och systematikRedigera

Berberstenskvätta behandlas som monotypisk[5] eller delas in i två underarter:[3]

Arten har även häckat i Israel.[6]

FamiljetillhörighetRedigera

Stenskvättorna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra buskskvättor, stentrastar, rödstjärtar vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[7][8]

LevnadssättRedigera

Berberstenskvättan påträffas på låglänta torra hedar eller i karg, stenig halvöken, ibland i lågvuxen vegetation och tamarisk. Den undviker således ren öken. Den tillbringar mycket tid på marken och ses ofta pumpa uppåt med stjärten och sedan sänka den sakta, likt svart stenskvätta. Fågeln lever liksom övriga arter i släktet av insekter. Den bygger sitt bo i ett hål i marken, ofta ett gammalt gnagarhål.[4]

Status och hotRedigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men beskrivs som lokalt vanlig i Tunisien men mycket sällsynt i Israel.[1]

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Oenanthe moesta Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 290. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.
  6. ^ [a b c] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 207. ISBN 978-84-941892-9-6 
  7. ^ Sangster, G., P. Alström, E. Forsmark, and U. Olsson (2010), Multi-locus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae), Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  8. ^ Zuccon, D., and P.G.P. Ericson (2010c), A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.

Externa länkarRedigera