Uppslagsordet ”Nate” leder hit. För nateväxter, se Nateväxter.

Våtarv (Stellaria media) är ett mycket vanligt och rikligt förekommande ogräs i världen. I Sverige är våtarv det vanligaste örtogräset.[1]

Våtarv
Stellaria media våtarv.jpg
6. Stjälktoppar i blom
7. Blomma av en form med 5 ståndare, förstoring 3×
8. Frö, förstoring 10×
(B saknar här betydelse)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningNejlikordningen
Caryophyllales
FamiljNejlikväxter
Caryophyllaceae
SläkteStjärnblommor
Stellaria
ArtVåtarv
S. media
Vetenskapligt namn
§ Stellaria media
Auktor(Linné) Dominique Villars
Hitta fler artiklar om växter med
Stellaria media, frön

Beskrivning och biologiRedigera

Våtarv är en vinterannuell ört som gror under hösten. Som höstgroende övervintrar våtarv efter uppkomst i vegetativt stadium, växtsäsongen därpå blommar den och producerar frön och dör sedan. [2] Blommorna är små med fem vita kronblad, som är kluvna till basen. Vid första anblicken är det lätt att tro att det egentligen är tio kronblad.

Våtarven har en tunn hårig rand ner längs med stjälken. Detta gör att den kan skiljas ifrån till exempel hönsarv, som istället har en helt hårig stjälk. Vidare har våtarven en rund stjälk vilket gör att den enkelt kan skiljas ifrån exempelvis grässtjärnblomman, vilken har (i synnerhet vid basen) fyrkantig stjälk.

RörelserRedigera

Våtarven är ett lärorikt exempel på flera slags rörelser hos växter. Den utför periodiskt en skyddsrörelse, som består i att bladen från sitt utbredda läge reser sig upp intill stjälken på kvällen för att undgå värmeförlust under natten. Den utför också karpotropiska rörelser, det vill säga att blomskaftet efter befruktningen riktar sig nedåt i hela sin längd, liksom för att lämna plats för de yngre, utslagna blommorna i knippet. Ur detta läge rätar de åter upp sig vid frömognaden.

Det finns ytterligare en rörelse, nämligen den, som det mogna fröhusets flikar utför, sedan de en varm och solig dag, då fröhuset står upprätt, böjt sig ifrån varandra för att släppa ut fröna. När fröhuset blir det allra minsta fuktigt sluter det sig snabbt så att fröna hålls helt torra. Det behövs eftersom det kan ta ganska lång tid innan lämpliga förutsättningar för fröspridningen uppkommer och fröna måste vara torra hela denna väntan för att behålla sin förmåga att spridas och sedan gro. Denna rörelse beror på hygroskopisk formförändring i fröhusets torra vägg och finns hos de flesta nejlikväxter som har frukter som öppnar sig.

HårighetRedigera

Hos våtarven har man också studerat en egendomligt fördelad hårighet: varje ledstycke är hårbeklätt endast utefter en linje som förbinder en bladvinkel med mellanrummet mellan de två närmast högre upp sittande bladen. Dessa hårstrimmor fuktas lättare av en regndroppe än växtens yta för övrigt och bildar ett ledningssystem som håller kvar regnvattnet och leder dess droppar från den ena bladvinkeln till den andra. Dessutom har dessa mjuka hår förmågan att suga in regnvatten. På denna genväg vinner växten saftighet, spänning och friskhet.

Förekomst i växtodlingRedigera

Våtarv som ogräs stimuleras att gro efter jordbearbetning både under vår- och höstbruket. Fröbanken som produceras överlever i jorden i ungefär 1-5 år. Våtarv är ett problem i både höst/vårsäd, vår/höstoljeväxter, vall, potatis- och sockerbetsodling då de konkurrerar om etableringen med huvudgrödan i fält. Dessutom är det en mycket skuggtålig växt som trivs i alla slags jordarter.

En ensidig växtföljd med mycket höststråsäd samt reducerad jordbearbetning kan uppföröka våtarvspopulationen mycket i fält.[2] Den är även oönskad i beteshagar då ett för stort intag hos betande djur kan ge mag/tarmproblem hos betande djur då våtarv innehåller saponier. [3]

OgräsbekämpningRedigera

Förebyggande åtgärderRedigera

Det är viktigt att bevaka och kontrollera ogräspopulationen i fält och att arbeta med en varierad växtföljd. Eftersom våtarv är både ett höst- och vårgroende ogräs och så anpassad till att växa i olika miljöer är en varierad växtföljd viktigt, men inte enbart en förebyggande bekämpning. [2]

Mekanisk bekämpningRedigera

Plöjning, stubbearbetning, radhackning och kupering är en viktig bekämpningsåtgärd mot våtarv då fröna börjar gro efter denna insats och det finns möjlighet att sedan avlägsna ogräset i senare jordbearbetning. Harvning i ett tidigt hjärtbladigt stadie i vårsådda grödor är viktigt för att få bukt med våtarv. Fördröjd eller försenad sådd kan också vara ett alternativ men kan ge varierad effekt.[2]

Kemisk bekämpningRedigera

Kemisk bekämpning är en viktig åtgärd för att bli av med ogräset på åkern. Det finns numera våtarv med resistens mot vissa kemiska bekämpningsmedel med verkningsmekanismen ALS-hämmare (hämning av aminosyrasyntes). Det är därför viktigt att vara noggrann med att använda olika kemiska preparat med olika verkningsmekanismer för att minimera resistensuppkomst hos våtarv. [4]

HabitatRedigera

Vanlig i hela Europa, centrala delar av Nordamerika, nordvästligaste Afrika, tempererade delar av västra Asien och sydöstra Asien. Dessutom finns små lokaler spridda lite över allt utanför dessa områden.

UtbredningskartorRedigera

BiotopRedigera

Trivs bäst på kulturmark, gärna fuktiga, skuggiga platser och kväverika jordmåner.

Användning som födaRedigera

Hela växten är ätbar och behöver inte tillagas. Den är rik på protein, kolhydrater och C-vitamin och kan plockas tills snön faller.[5]

Småfåglar och kycklingar äter gärna våtarv, vilket givit upphov till det lokala namnet fågelgräs.

 
Våtarv
Lägg märke till att det skenbart är 10 kronblad; sanningen är att antalet är 5 djupt flikade kronblad.
Klicka på bilden för förstoring, så syns detta tydligt.

BygdemålRedigera

Namn Trakt Förklaring Referens

Arv
Fettagg Västerbotten
Fågelgräs Skåne Förr skiljde man inte på örter och gräs.
Även det vi idag kallar örter kallades då gräs.
Natagräs
Vattugräs
Nata [6]
Nate
Tagg Västerbotten
Vannarre Skåne Förvrängning av vattenarv [7]
Vannarv [6]
Vassarv Närke [7]
Våtarv Blekinge [7]

VarianterRedigera

    [8]

  • Stellaria media ssp neglecta = bokarv har nu gällande namn Stellaria neglecta
  • Stellaria media ssp pallida = blekarv har nu gällande namn Stellaria pallida
  • Stellaria media var. maritima är nu gällande vetenskapliga namn för strandvåtarv
  • Stellaria media var. media är nu gällande vetenskapliga namn för vanlig våtarv

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ ”Ogräsrådgivaren - SLU!”. ograsradgivaren.slu.se. http://ograsradgivaren.slu.se/. Läst 27 december 2017. 
  2. ^ [a b c d] Lundkvist, A., Jordbruksverket. (2014).Ogräskontroll på åkermark. 3:e uppl. Stockholm: E-print.
  3. ^ Statens veterinärmedicinska anstalt. (2017). Våtarv. Tillgänglig: https://www.sva.se/djurhalsa/fodersakerhet/giftiga-vaxter-a-o-fodersakerhet/vatarv [2019-12-22]
  4. ^ Andersson, R., Jahr, K. (2014). Strategin för växtskyddsmedel.[PM]. Jordbruksverket. Tillgänglig: https://www.jordbruksverket.se/download/18.1b8a384c144437186ea4fc7/1393253286661/Risk-+och+konsekvensanalys+för+ogräs+i+stråsäd.pdf [2019-12-22]
  5. ^ ”Handbok Överlevnad”. Svenska Armén, 1988
  6. ^ [a b] Johan Ernst Rietz. Svenskt dialektlexikon, sida 720 [1] Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962
  7. ^ [a b c] Johan Ernst Rietz. Svenskt dialektlexikon, sida 14 [2] Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962
  8. ^ Thomas Karlsson & Magdalena Agestam: Ckecklista över Nordens kärlväxter v 2014–07–05

Externa länkarRedigera