Birgitta Almgren
Birgitta Elisabeth Almgren, född 6 september 1943, är professor emerita i tyska och verksam som forskare vid Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning vid Södertörns högskola.
| Birgitta Almgren | |
 Birgitta Almgren under Bokmässan i Göteborg i oktober 2012 | |
| Född | 6 september 1943 eller 1943[1] |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet, doktor  |
| Sysselsättning | Germanist, docent[2] |
| Redigera Wikidata | |
Hon har en fil mag i historia, konsthistoria, svenska, tyska, latin, lingvistik med grekiska språket från Uppsala universitet och blev filosofie licentiat i tyska 1968. Hon arbetade sedan som gymnasielektor i tyska och klassiska språk i Kristinehamn 1973–1994. Åren 1994–1998 var hon lektor vid Mälardalens högskola och Högskolan i Örebro.[3]
Birgitta Almgren disputerade 1997 på en avhandling[4]om relation mellan germanistik och den nationalsocialistiska regimen i Tyskland under perioden 1929–1943. Hon nyanserar i denna bilden av i vilken utsträckning språk- och litteraturvetare föll till föga för regimen och redovisar "hela skalan av beteenden inför terrorstaten".[5]
Hon var 1998–2003 universitetslektor vid Södertörns högskola, där hon 2003 utnämndes till professor.
Birgitta Almgren har i sin forskning fokuserat på svensk-tyska relationer under 1900-talet. Hon ledde 2005–2010 det av Östersjöstiftelsen finansierade projektet Kontakt och konflikt: Sverige - DDR. Retorik och politik kring Östersjön. Hon har bland annat forskat i Stasis arkiv och som enda utomstående fått tillgång till uppgifter i Säpos arkiv ur Rosenholzakterna och andra uppgifter om personer i Sverige som namngivits beträffande samröre med Stasi, efter en dom i regeringsrätten i juni 2010.[6][7]
Arbetet har bland annat resulterat i två böcker om Stasis förhållande till Sverige: Inte bara Stasi: relationer Sverige–DDR 1949–1990 (2009) och Inte bara spioner: Stasi-infiltration i Sverige under kalla kriget (2011). Böckerna har fått stor uppmärksamhet och skapat debatt om en svensk aningslös inställning till DDR-diktaturen[8][9][10] samt om svenska forskares tillgång till Säpos arkiv.[11]
Hon har därefter under 2011–2016 arbetat med forskningsprojektet Stellan Arvidson och Britta Stenholm: dolda makthavare och informella nätverk i Sverige under kalla kriget. En diskurshistorisk lingvistisk studie, som bland annat belyser de nära relationerna mellan Stasi och Förbundet Sverige–DDR och politikern, skolmannen och litteraturvetaren Stellan Arvidson. Arbetet har bland annat resulterat i den biografi om Arvidson Dröm och verklighet: Stellan Arvidson – kärleken, dikten och politiken, som Almgren gav ut 2016.[12]
Bibliografi redigera
- Birgitta Almgren, Hans Almgren och Klemens Schmidt: Vielfalt Länderkunde, Gleerup, Malmö 1994, ISBN 91-40-61725-4
- Drömmen om Norden: nazistisk infiltration i Sverige 1933-1945. Stockholm: Carlsson. 2005. Libris 9752075. ISBN 91-7203-680-X
- Inte bara Stasi-: relationer Sverige-DDR 1949-1990 (2013: 2., rev. uppl., 2009 första utgåva). Stockholm: Carlsson. Libris 13993665. ISBN 978-91-7331-586-9
- Inte bara spioner-: Stasi-infiltration i Sverige under kalla kriget (tillsammans med Helmut Müller-Enbergs). Stockholm: Carlsson. 2011. Libris 12134497. ISBN 978-91-7331-430-5
- Dröm och verklighet: Stellan Arvidson - kärleken, dikten och politiken / Birgitta Almgren. Stockholm: Carlsson. 2016. Libris 19373258. ISBN 978-91-7331-787-0
Referenser redigera
- ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 113777000, läst: 30 maj 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 113777000, läst: 10 juni 2020.[källa från Wikidata]
- ^ ”Södertörns Högskola - personal - Birgitta Almgren”. Södertörns Högskola. http://www.sh.se/birgitta_almgren. Läst 24 februari 2018.
- ^ Almgren, Birgitta (1997) (på tyska). Germanistik und Nationalsozialismus: Affirmation, Konflikt und Protest: Traditionsfelder und zeitgebundene Wertung in Sprach- und Literaturwissenschaft am Beispiel der Germanisch-romanischen Monatsschrift 1929-1943 = [Germanic philology and national socialism: affirmation, conflict and protest] : [divergent cultural traditions and historically determined values in linguistic and literary scholarship in Germanisch-romanische Monatsschrift]. Studia Germanistica Upsaliensia, 0585-5160 ; 36. Uppsala: Univ. Libris 7426545. ISBN 91-554-3884-9
- ^ Synnöve Clason (14 maj 1997). ”Hela skalan (av) beteenden inför terrorstaten frilagd”. Svenska Dagbladet: s. 43-44. https://www.svd.se/arkiv/1997-05-14/43. Läst 24 februari 2018.
- ^ RÅ 2010 ref. 59 Regeringsrättens målnummer 1516-10 24 juni 2010 Arkiverad 1 november 2011 hämtat från the Wayback Machine. Regeringsrätten beslöt efter överklagande av en tidigare dom i kammarrätten att Birgitta Almgren skulle få tillgång till vissa typer av handlingar, att läsas på plats och inte avbildas, under ett antal förbehåll. Bland annat föreskrevs att uppgifter om enskilda endast fick uppges om de var anonymiserade, att källor till uppgifterna inte fick anges och att eventuella minnesanteckningar skulle förstöras senast i juni 2011. Birgitta Almgren erinrades vidare i domen om att den som röjer uppgifter som lämnats med sådana förbehåll kan fällas för brott mot tystnadsplikten. SÄPO begärde i oktober 2011, efter publiceringen av boken Inte bara spioner... Stasi-infiltration i Sverige under kalla kriget, en utredning om möjligt brott mot tysnadsplikten Justitiekanslern beslöt 31 oktober 2011 att inleda en förundersökning.
- ^ Eleonor Björkman (16 september 2010). ”Pressmeddelande från Södertörns Högskola: Birgitta Almgren fick rätt till Stasi-akter: "Ett steg på vägen mot öppenhet"”. MyNewsDesk. http://www.mynewsdesk.com/se/sodertorns_hogskola/pressreleases/birgitta-almgren-fick-raett-till-stasi-akter-ett-steg-paa-vaegen-mot-oeppenhet-473727. Läst 24 februari 2018.
- ^ Barbro Eberan (9 november 2009). ”Sverige lätt byte för DDR:s charmoffensiv”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/sverige-latt-byte-for-ddrs-charmoffensiv. Läst 24 februari 2018.
- ^ Barbro Eberan (24 oktober 2011). ”Öppna arkiv bättre än hets mot östspioner - Den östtyska säkerhetstjänsten hade inga problem att värva agenter i Sverige. Många var idealister som trodde att de gjorde Sverige en tjänst. De bör förstås, inte bara fördömas, skriver Birgitta Almgren i en ny bok”. Svenska Dagbladet - Under Strecket. https://www.svd.se/arkiv/2011-10-24/62. Läst 24 februari 2018.
- ^ Hans Wallmark (5 augusti 2012). ”Vad finns om Stasi hos Svenska Kyrkan?”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2012-08-05/5. Läst 24 februari 2018.
- ^ Ola Larsmo. ”Så stängs dörrarna till sanningen om Säpo och Stasi”. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120801005547/http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/sa-stangs-dorrarna-till-sanningen-om-sapo-och-stasi. Läst 12 september 2019., Dagens Nyheter, 27 april 2012.
- ^ Kjell Lundholm (25 april 2017). ”Biografi om dröm och verklighet”. NSD. http://www.nsd.se/kultur/biografi-om-drom-och-verklighet-nm4528035.aspx. Läst 22 februari 2018.
Externa länkar redigera