Öppna huvudmenyn

Sport i Östtyskland

idrottslivet i Östtyskland
Sportfest i Leipzig.

Östtysklands regering satsade stora resurser på sport, och Östtyskland var så framgångsrika att de i olympiska spelen till och med kunde mäta sig i antalet medaljer med USA och Sovjetunionen främst inom simning och friidrott.

Innehåll

BreddidrottRedigera

 
Ulbricht vid Deutscher Turn- und Sportfest i Leipzig 1959

Breddidrotten kom att ha en hög status i DDR-samhället. I landets författning föreskrevs att man skulle stödja kroppskultur (Körperkultur) och idrott i skolor och ute i samhället (Volkssport). Här fanns en tanke att återanknuta DDR till den gamla arbetarsportrörelsen. DDR:s ledare Walter Ulbricht deltog själv i kampanjen "Jedermann an jedem Ort - einmal in der Woche Sport" och deltog i sportfester och lät sig filmas när han utövade skidsport och bordtennis.

DDR:s breddidrott hade problem med avsaknad av idrottshallar och idrottsplatser eller att de var i dåligt skick. Man saknade också utrustning i stor utsträckning. Från 1969 valde man dessutom att satsa mer på elitidrottare än på bredden vilket ytterligare gjorde situationen sämre. Skolor och i förekommande fall även dagis blev platser där ett utbyggt system för talangscouting från statlig sida ägde rum för att utveckla elitidrottare från tidig ålder. Barn som ansågs ha talang för en sport kom att skickas till statliga institutioner, Kinder- und Jugendsportschule, en slags idrottsinternat.

För barn kom breddidrotten att gestaltas genom återkommande tävlingar runt om i landet på skolor och inom distrikten. Här kom den viktigaste tävlingen att vara barn- och ungdomsspartakiaderna som arrangerades med start 1965 i regi av Deutscher Turn- und Sportbund (DTSB) och Freie Deutsche Jugend. Man skapade även Bummispartakiaden (för dagisbarn) och spartakiader för seniorer. Efterhand blev dess spartakiader mer och mer en del av den statliga politiska propagandan.

ElitidrottRedigera

Östtysklands vilja att tillhöra världseliten inom olika idrotter förde med sig en statlig satsning från 1950-talet och framåt. 1954 grundades ett antal så kallade sportklubbar (Sportclubs). I dessa föreningar satsades speciellt på elitidrottare. De världs- och europarekord som sattes av östtyska idrottare var framförallt inom simning, vintersport, cykling, friidrott och tyngdlyftning. Idrottare var en del i det statliga idrottssystem som skapats. Efter Tysklands återförening är överproportionellt många idrottsliga framgångar gjorda av personer med bakgrund i DDR.

Målet för DDR:s statsledning var ett stärka den egna befolkningens självbild, vinna prestige internationellt och att visa upp det socialistiska systemets överlägsenhet gentemot väst. Ett exempel är konståkerskan Katarina Witt som under 1980-talet tillhörde den absoluta världseliten med bland annat OS-guld 1988. Elitidrottarna sågs som diplomater i träningskläder av statsledningen. Inom elitidrotten kom även sportsoldater att spela framträdande roller med klubbarna Armeesportvereinigung Vorwärts (Nationale Volksarmee) och Sportvereinigung Dynamo (Stasi, Volkspolizei) som plats för idrott under proffsförhållandena.

Vid Deutsche Hochschule für Körperkultur und Sport, en högskola för kroppskultur och sport, studerade flera framgångsrika tränare och idrottare.

FotbollRedigera

 
Östtysklands VM-trupp 1974

Östtysklands herrlandslag i fotboll vann det enda mötet med Västtyskland då lagen möttes i VM 1974 och Östtyskland vann med 1-0 efter mål av Jürgen Sparwasser. Detta fick stor uppmärksamhet i både Väst- och Östtyskland. Högstadivisionen i fotboll hette DDR-Oberliga. Deutscher Fussball-Verband der DDR var det östtyska fotbollsförbundet.

HandbollRedigera

Östtyskland tillhörde världseliten i handboll på dam- och herrsidan. Östtysklands herrlandslag i handboll vann OS 1980 och Östtysklands damlandslag i handboll blev världsmästare tre gånger.

VintersportRedigera

Östtyskland var även framgångsrikt i vintersport som rodel, bob, backhoppning, skidskytte och längdskidåkning. Det var framförallt i Thüringen som Östtysklands vintersport höll till. Thüringen har fortsatt att vara populärt för tyska vintersportare.

I ishockey hade Östtyskland ett landslag som oftast pendlade mellan A- och B-gruppen i VM. Mestadels höll man till i B-gruppen. Sista besöket i A-gruppen kom 1985.

DopingRedigera

I samband med Berlinmurens fall 1989 och den tyska återföreningen 1990 visade det sig att man i Östtyskland bedrivit ett omfattande dopningsprogram där många av idrottarna kom att drabbas av bieffekter av den mörklagda dopningen; Östtyskland kallades skämtsamt Deutsche Doping Republik, efter förkortningen DDR, och vissa världsrekord inom friidrotten som innehas av tävlande för Östtyskland verkar förbli oslagbara. Östtysklands sportpolitik handlade inte enbart om systematisk doping, utan man hade ett mycket utbyggt system av elitskolor och tidig specialisering av idrottare.

Flykt till västRedigera

Elitidrottarna tillhörde en utvald del av befolkningen som kunde resa utomlands. Det var många som valde att fly Östtyskland genom att hoppa av under utlandsvistelser. Stasi räknade i sin statistik att över 600 idrottare valde att hoppa av under perioden 1952-1989. När en idrottare hoppade av försökte man genom påtryckningar att få personen att ändra sig. Man utsatt även familj och anhöriga för påtryckningar eller repressalier, till exempel genom att de miste sina jobb. När detta inte lyckades togs personen bort från bästalistor och rekordnoteringar i DDR. Personen kunde även retuscheras bort från lagfoton. Idrottare som misslyckades med sina flyktförsök från DDR eller misstänktes planera att fly utsattes för repressalier. Deras karriärer kunde stoppas och de utestängdes från utbildningar. Friidrottaren Karin Balzer flydde DDR 1956 men efter påtryckningar från Stasi återvände hon till DDR. Fotbollsspelaren Lutz Eigendorfs död är föremål för spekulationer om Stasi var inblandat. Eigendorf hade hoppat av till Västtyskland.

Större sportevenemang i ÖsttysklandRedigera

KällorRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Sport i Östtyskland

Externa länkarRedigera