Sport

form av tävlingsaktivitet, vanligtvis fysisk
100 meter häck för damer under Olympiska sommarspelen 1996 i Atlanta i delstaten Georgia i USA.
Skateboardåkare 2002. Som sport kan skateboardåkning räknas till bedömningssporterna.

Sport (engelska sport, efter fornfranska de[s]port, 'nöje', tidsfördriv') är ett samlingsbegrepp för olika atletiska aktiviteter med eller utan tävlingsmoment. Numera används ordet sport i svenska språket ibland nästan synonymt med idrott, som kan utövas individuellt eller i lag. Den tidigare indelningen mellan den ansträngningsinriktade idrotten och den redskapsorienterade sporten upplöses därmed ofta.

Den sport som antingen är störst i antalet utövare eller drar mest publik i ett land brukar kallas nationalsport. De flesta större sporterna organiseras i egna förbund, och i de flesta sporter tävlar damer och herrar i olika indelningsklasser.

Innehåll

EtymologiRedigera

Ordet sport kommer från det fornfranska ordet de[s]port med den ungefärliga betydelsen 'nöje' och 'tidsfördriv' (jämför 'fritidsnöje').[1]engelska heter det sports där det ursprungligen betydde något i stil med "nöje". I äldre svenska syftade sport på friluftsnöjen som jakt och sportfiske, och länge användes mest ordet idrott när man åsyftade idrott.

Denna skillnad har delvis att göra med ordens olika ursprung. Det nordiska ordet idrott (jämför engelskans athletics) har haft en koppling till fysisk ansträngning, medan det engelsk-romanska sport har ett ursprung i den engelska lantadelns fritidsnöjen (inklusive jakt, ridning och fiske).[1] Framför allt begreppet idrott hade länge en starkare koppling till amatöridealet (därav sammansättningen amatöridrott), vilket under tidigt 1900-tal var förhärskande i bland annat den olympiska rörelsen. Tidigare fanns det även en statusskillnad mellan begreppen (idrott var honnörsord, medan en sportidkare kunde vara "sportfåne"[1]).

Sport och idrottRedigera

 
Skillnaden mellan idrott och sport, med några exempel.

Ibland används begreppet "sport" inom dagensk nordiska språk synonymt med idrott, även om det ofta kvarstår valörskillnader. Termen sport är ofta redskapsbaserad och omfattar även vissa aktiviteter som inte är fysiska och enligt en ännu vidare definition även spel som frågesport och schack.[2] Begreppet idrott kan också innefatta vissa aktiviteter som inte kan kallas sport, då de inte är redskapsdominerade, inklusive motionsidrotter som joggning, stavgång, aerobics och aikido.

På svenska används i dagligt tal dock begreppen sport och idrott nästan synonymt, och begreppen används ofta om varandra. Framförallt ordet sport har degenererat genom TV bruk av ordet som en synonym till idrott.

Båda orden betyder numera oftast fysisk aktivitet i form av tävlingar med fastsatta regler, trots att sport alltså egentligen är fritidsaktivitet byggd runt bruk av redskap av olika slag. Motorsporter är typexempel på detta.

HistoriaRedigera

Huvudartikel: Sportens historia
 
Antik romersk bronsstaty, Myrons Discobolos, 100-talet efter Kristu födelse.

Sport, idrott och tävlingar fanns redan i människornas äldre civilisationer, till exempel antas det baserat på fynd ha pågått sportaktiviteter i Kina kring 2 000 före Kristus.[3] Andra äldre civilisationer där man antar att sport och idrott utövats är det gamla Egypten och Grekland.

Under 1800-talet industrialiserades stora delar av världen, och förutsättningarna för sport och idrott förbättrades, bland annat genom järnväg och ångbåt. Då man snabbare kunde ta sig dit man ville banade det iväg för mer internationell tävlan. 1896 hade olympiska spelen nypremiär. Under 1800-talet började också idrottsförbund bildas, som reglerade idrotternas regler och organiserade nationella och internationella mästerskap.

KlassindelningarRedigera

I de flesta idrotter tävlar damer och herrar i olika indelningsklasser. I många idrotter finns det också andra sätt att dela upp utövarna, efter de egenskaper som har betydelse inom idrotten. En vanlig klassuppdelning baseras på ålder; barn och ungdomar tävlar mot jämnåriga och inte mot vuxna. Klassuppdelning kan också baseras på exempelvis utövarens vikt, vilket är vanligt inom exempelvis tyngdlyftning. En annan form indelning är handikappidrott, vilken i sin tur är indelad i flera olika indelningsklasser, men det finns också människor med handikapp/funktionshinder som tävlar utanför handikappidrotten.

År 1900 utgjorde damerna en mycket liten del av den organiserade tävlingssporten. År 2000 var läget helt annorlunda, och damklass fanns i de flesta grenar.[källa behövs] Det som hänt var att damidrotten blivit vanligare under 1900-talet, vilket framför allt från 1970-talet och framåt även påverkat grenar som tidigare ansetts väldigt "grabbiga".

En utövare eller ett lag representerar vanligtvis en sportklubb eller stat, på ungdomsnivå kan det ibland även handla om ett distriktsförbund, en skola eller en skolklass.

Typer av sport och idrottRedigera

Det finns olika typer av idrotter, som klassas efter redskap, anläggningar och mål. Friidrott omfattar löpning, hoppgrenar och kastgrenar. Gymnastik omfattar artistisk gymnastik, rytmisk gymnastik, truppgymnastik och trampolin, som alla är bedömningssporter. Andra kategorier är kampsport, precisionssport, bollsport, skidsport, issport, motorsport och hästsport.

Gemensamt för många typer av sporter är att de har en karaktär av spel som följer i förhand bestämda regler. Sporter är spel, ibland behäftade med fysisk aktivitet och som avgörs både av skicklighet och tur varav skickligheten är påverkbar och påverkar spelet i stor omfattning. För turspel som Lotto, Tips och Poker, Rävspel består skickligheten i att kunna spelreglerna och utöva spelreglerna på ett listigt sätt medan turen har en stor och avgörande roll för spelets utgång. Turspelen räknas än inte som sporter då fysiska skickligheten i utövandet inte är av stor betydelse. Tex. så spelar det inte någon roll för spelets utgång att i poker ta upp korten snabbt från bordet (korten kommer fortfarande vara desamma) eller med vilket redskap ex. vilken penna man kryssar sin tipsrad. Kortspelet Bridge är däremot ansedd som sport, och inte ett turspel, eftersom vid tävlingsbridge jämförs man mot andra spelare som spelar med samma kort.

SportslighetRedigera

Med sportslighet menas hur man enligt såväl aktiva som publik bör uppföra sig inom sport. Exempelvis brukar man inom fotboll sparka bollen ur spelet om en spelare i motståndarlaget misstänks vara skadad.

Våld inom idrott kommer inte bara från aktiva utan även från tränare, supportrar och föräldrar. Rasism inom sport och i ännu högre grad inom idrott är också ett vanligt problem[källa behövs].

Andra problem som anses osportsligt är dopning och läggmatch, vilket kan bestraffas med flera års avstängning. Tidigare blev amatörer som i smyg tjänat pengar på sitt utövande av sport avstängda på livstid från amatörförbunden om någon kom på dem.[källa behövs] Detta tillämpades främst inom friidrott, men har sedan 1980-talet så gott som avskaffats inom de flesta idrotter.

Professionalism och amatörismRedigera

 
Ishockeymatch. Modern sport har ofta många regler och är starkt organiserad.

På lägre nivå är utövarna oftast amatörer, men på elitnivå rör det sig numera ofta om professionell idrott i många länder. Tidigare var man ofta mera noggrann med att skilja på amatörism och professionalism, men sedan slutet av 1980-talet tävlar ofta proffs och amatörer i samma tävlingar och även olympiska spelen har öppnats för proffs.

Elitnivå är en nivå av utövande av en sport eller idrott då man tillhör eliten av utövarna. Inom vissa idrotter och sporter kan man försörja sig på sitt utövande, till exempel inom idrotten fotboll och högre klasser inom motorsport, exempelvis Formel 1.

Sport, idrott och politikRedigera

Detta avsnitt utgör huvudartikel för kategori:Sport och politik.

Fastän man försöker skilja på sport, idrott och politik, har politik ofta blandats in. Vid olympiska sommarspelen 1936 i Berlin använde nazisterna i Tyskland evenemanget som propagandajippo.

På grund av sin Apartheidpolitik stängdes Sydafrika av från internationell tävlan i många grenar i flera års tid. Efter Sovjetunionens inmarsch i Tjeckoslovakien i augusti 1968 blev framför allt ishockeymatcherna mellan Tjeckoslovakien och Sovjetunionen hårdare fram till det så kallade östblocket föll kring 1990, och många talade om att det gällde mer än bara idrott. Olympiska sommarspelen var under 1970- och 80-talen ofta föremål för olika former av bojkott. Vid olympiska sommarspelen 1972 i München slog terrorister till, och sedan dess är säkerhetsbevakningen starkare.

Tennisturneringen Davis Cup har ofta blivit sammankopplad med politiska demonstrationer.

Sedan början av 1990-talet, då det kalla kriget tagit slut, blev ämnet inte längre lika aktuellt eller laddat, även om Jugoslavien var avstängda från flera bollsporter under inbördeskrigen där i början av 1990-talet. Dock ökade åter säkerhetsbevakningen av större sportevenemang, särskilt i USA, efter 11 september-attackerna 2001 i USA. Då Peking i juli 2001 utsetts till arrangörsort av olympiska sommarspelen 2008 växte också frågan, på grund av Folkrepubliken Kinas styre.

I vissa fall av huliganism finns även sociala, politiska och religiösa motsättningar inblandade.

Publiksporter och -idrotterRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera