Jakobsdal, Göteborg

en gård i stadsdelen Bö i Göteborg

Jakobsdal var en gård i stadsdelen i Göteborg. Den var belägen vid Sankt Sigfrids plan, i kvarteret 31 Kägelsnäckan, där Ryska generalkonsulatet numera ligger.

Jakobsdal
Byggnad
Jakobsdal 1851
Jakobsdal 1851
Land Sverige
Län Västra Götalands län
Kommun Göteborgs kommun
Ort Bö, Göteborg
Adress Kvarteret 31 Kägelsnäckan
Byggnadsmaterial trä
Jakobsdal som Betaniastiftelsens sjukhem.

HistorikRedigera

Det tidigare namnet var Örgryte Stom. Den var sätes- eller avelsgård för avlöning av prästerskapet och brukades av två kyrkbönder. Bonden Börje Börjesson fick lagfart på gården år 1779, vilken inköptes av gästgivaren och handlanden J Jungqvist år 1809. Från år 1819, i samband med att gården köptes av apotekaren och assessorn Hans Jacob Cavallin, kom den att kallas för Jacobsdal.[1]

På området inrättade Cavallin ett kemiskt-tekniskt laboratorium och ett mindre bränneri, samt anlade stora medicinalväxtodlingar. Han lät även bygga ett orangeri, vilket brann ner år 1830. I laboratoriet skedde hösten 1832 en explosion, vid vilken en ung provisor dödades och flera personer skadades.[2] Explosionen inträffade i samband med tillverkningen av bengaliska eldar, vilka skulle användas i Brunnsparken i samband med Karl XIV Johans besök i Göteborg.[3]

Cavallin dog på Jakobsdal den 4 december 1841.[1] Efter Cavallins syster Margareta Cecilia Cavallins död år 1859 såldes egendomen till David Carnegie den yngre och senare köptes den av grosshandlare Gustaf Brusewitz. Grosshandlare Abrahamsson, som senare förvärvade egendomen, "omvandlade trädgården till ett feeri med dammar, bryggor, lusthus, grottor, statyer på stensocklar m m".[4]

År 1915 köpte Fastighetsaktiebolaget Jakobsdal gården. Bolaget sålde eller arrenderade ut marken till bostadshus, medan huvudbyggnaden överläts till Betaniastiftelsen. Området stadsplanelades av Albert Lilienberg år 1924 och hyreshusen uppfördes under åren 1928–1932.[5]

År 1963 sålde Betaniastiftelsen av ekonomiska skäl Betaniahemmet till direktör Ragnar Magnusson.[4] I slutet av 1960-talet hyrdes huvudbyggnaden ut till Smålands nation för studentbostäder och samlingslokaler.[6] Jakobsdals gård revs år 1972.[7]

År 1967 hade alla landerier i Göteborg, inklusive Jakobsdal, upptagits som värdefulla i Göteborgs Historiska museums kulturhistoriska inventering, I Stadsbyggnadskontorets reviderade inventering år 1970, var Jakobsdal inte längre med, vilket motiverades med att huset under tiden förslitits och att det diskuterades nybebyggelse. Sedan Smålands nation funnit andra lokaler, flyttade porrklubben Slottet in och byggnaden kom att vandaliseras. Efter rivningen var det oklart vad som skulle ske med området och bland annat diskuterades lägenhetshus om två till tre våningar, ett 70-tal lägenheter, samt underjordiskt garage och serviceinrättningar eller hotell. Den 1 april 1972 köptes Jakobsdal av byggmästare Valfrid Ripsjö.[4]

I området har Jakobsdalsgatan (1925), Laboratoriegatan (1925), Laboratorietrappan (1932) och Stomgatan (1925) fått namn efter gården och Cavallins laboratorieverksamhet.[8] Stomgatan bytte år 1952 namn till Örgryte Stomgata för att undvika förväxling med Storgatan.[9]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Stenström, s. 32-33
  2. ^ Kjellin, s. 236
  3. ^ Lundqvist (1925), s. 34–35
  4. ^ [a b c] Bruzelius, s. 14
  5. ^ Lönnroth, s. 125
  6. ^ Skrivelse till Byggnadsnämnden från försäkringsbolaget Valand den 22 augusti 1967, inkommen till Byggnadsnämnden den 1 september 1967, nr 173 760.
  7. ^ Lönnroth, s. 114
  8. ^ Baum, ss. 145, 182, 270, 321
  9. ^ Baum, s 321

KällorRedigera

  • Stenström, Fritz (1986[1920]). Örgryte genom tiderna: en minnesbok : d. 1 och 2 (2:a Faksimiluppl. /sammanställd av Sällskapet Örgryte odalmän). [Göteborg]: Sällskapet Örgryte odalmän , s. 32-33
  • Lönnroth Gudrun, red (2000). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 2. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris länk. ISBN 91-89088-05-0 , s. 114, 125
  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris länk. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) 
  • Kjellin, Maja (1965). Kvarteret Kommerserådet i Göteborg: dess historia fram till våra dagar. Göteborg: Skandinaviska banken. Libris länk 
  • Lundqvist, Martin (1925). Ur ett gammalt apoteks historia: Stora apoteket och Kronans droghandel i Göteborg jämte några blad ur svenskt apoteksliv. Göteborg: O. Isacson. Libris länk 
  • Eivor Bruzelius (2 juli 1972). ”Nu har det hänt igen... En vacker byggnad fick förfalla tills den blev rivningsmogen!”. Göteborgs-Tidningen: s. 14.  (Ur Göteborgs hembygdsförbunds arkiv.)

Externa länkarRedigera