Signe Hasso
Signe Eleonora Cecilia Hasso, född Larsson den 15 augusti 1915[3] i Kungsholms församling, Stockholm, död 7 juni 2002 i Los Angeles, Kalifornien, var en svensk-amerikansk skådespelare, författare och kompositör.
Signe Hasso | |
![]() | |
Född | Signe Eleonora Cecilia Larsson 15 augusti 1915 Kungsholms församling, Stockholm, Sverige |
---|---|
Död | 7 juni 2002 (86 år) Los Angeles, USA |
Begravd | Norra begravningsplatsen[1][2] kartor |
Andra namn | Signe Larsson |
Aktiva år | 1927–1998 |
Make | Harry Hartnagel Hasso (1933–1941; skilda) William Langford (1954?–1955; hans död) |
Betydande roller | |
Monika Hall i Karriär Kristina Ahrengren i Vi två Emilie Högqvist i Filmen om Emelie Högqvist Brita i Dubbelliv | |
IMDb SFDb |
BiografiRedigera
Signe Hassos föräldrar var kontorschefen Johannes Petrus "Kefas" Larsson från Dalarna och Helfrid Elisabet Johanna Lindström från Stockholm.
Hon var endast 12 år fyllda när hon debuterade på Dramaten.
1932 kom hon in på Dramatens elevskola, som en av de yngsta någonsin.
Hon gjorde sin första filmroll sommaren 1933 i Rune Carlstens Tystnadens hus. Vid inspelningen mötte hon den tyske filmfotografen Harry Hasso, som blev hennes första make, och när filmen hade premiär i november samma år framträdde hon för forsta gången som Signe Hasso.
Efter elevskolan arbetade hon ett år vid Blancheteatern men återvände 1935 till Dramaten.[4]
Signe Hassos korta men intensiva och framgångsrika svenska filmkarriär tog fart 1937 med Schamyl Baumans Häxnatten.
Karriär i USARedigera
När Signe Hasso kom till USA gjorde hon flera provfilmer. Men i över ett års tid hände ingenting. 1943 var hon med i Ernst Lubitsch film Himlen kan vänta för 20th Century Fox
1948 blev hon amerikansk medborgare men reste då och då till sitt gamla hemland. Hon gjorde en roll i Ingmar Bergmans film Sånt händer inte här.
1950- och 1960-talet innebar färre filmroller men desto fler TV-produktioner, ofta i gästroller.
De sista decennierna, fram till 1985, gjorde hon ett antal biroller i filmer och gästroller i amerikanska teve-serier.
1981 gjorde hon tevefilmen Evita Peron med Faye Dunaway i titelrollen.
1998 gjorde hon sin sista roll med One Hell of a Guy med Rob Lowe och Michael York.
ÖvrigtRedigera
Hasso skrev ett antal böcker och musik till bland annat Alice Babs. Romandebuten kom 1977 med Momo som skildrar hennes uppväxt i mellankrigstidens Stockholm, med vilken hon vann en romantävling.
Priser och utmärkelserRedigera
Signe Hasso är en av sex svenska stjärnor som hedrats med en stjärna på Hollywood Walk of Fame. År 1989 blev Signe Hasso årets svensk-amerikan.
Hon mottog Teaterförbundets De Wahl-stipendium 1935 och det första nordiska Gösta Ekmanpriset 1939. Hon tilldelades Vasaorden 1972.
Signe Hasso avled på Cedars-Sinai Medical Center i Los Angeles i USA. Hon är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[5][6]
Filmografi i urvalRedigera
- 1933 – Tystnadens hus
- 1937 – Häxnatten
- 1938 – Karriär
- 1938 – Geld fällt vom Himmel
- 1938 – Pengar från skyn
- 1939 – Filmen om Emelie Högqvist
- 1939 – Vi två
- 1940 – Vildmarkens sång
- 1940 – Stål
- 1940 – Än en gång Gösta Ekman (kortfilm)
- 1940 – Vi tre
- 1940 – Stora famnen
- 1941 – Den ljusnande framtid
- 1942 – Det kommer en dag
- 1943 – Uppdrag i Bretagne
- 1943 – Himlen kan vänta
- 1944 – En hjältes liv
- 1944 – Det sjunde korset
- 1945 – Farligt spel
- 1945 – Möte i dimman
- 1945 – Huset vid 92:dra gatan
- 1946 – Strange Triangle
- 1946 – En skandal i Paris
- 1947 – Kungen från New York
- 1947 – Dubbelliv
- 1948 – Opium
- 1950 – Operation X
- 1950 – Farlig frihet
- 1950 – Sånt händer inte här
- 1952 – Hans Christian Andersen Fairy Tales (kortfilm)
- 1954 – Drama i St. Moritz
- 1954 – Taxi 13
- 1954 – Foreign Intrigue (TV-serie)
- 1955 – Den underbara lögnen
- 1963 – Bröderna Cartwright (TV-serie)
- 1975 – Den vilda jakten på riddarfalken från Malta
- 1976 – Sherlock Holmes i New York (TV-film)
- 1977 – Ingen dans på rosor
- 1981 – Evita Peron (TV-film)
- 1981 – Magnum, P.I. (TV-serie)
- 1982 – Fame (TV-serie)
- 1982 – Pappa är död (TV-film)
- 1985 – Trapper John, M.D. (TV-serie)
- 1998 – One Hell of a Guy
TeaterRedigera
Roller (ej komplett)Redigera
År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
---|---|---|---|---|
1927 | Louison | Den inbillade sjuke Molière |
Olof Molander | Dramaten |
1934 | Fernande | Domino Marcel Achard |
Per Lindberg | Blancheteatern[7] |
Manuela von Meinhardis | Flickor i uniform Christa Winsloe |
Harry Roeck Hansen | Blancheteatern[8] | |
1935 | Margaret | Bizarr musik Rodney Ackland |
Harry Roeck-Hansen | Blancheteatern[9] |
Medverkande | Härmed hava vi nöjet, revy Kar de Mumma, Karl-Ewert och Alf Henrikson |
Harry Roeck-Hansen | Blancheteatern[10] | |
Muriel Mc Comber | Ljuva ungdomstid Eugene O'Neill |
Rune Carlsten | Dramaten | |
Electrical girl | Kvartetten som sprängdes Birger Sjöberg |
Rune Carlsten | Dramaten | |
1936 | Francine | Huset vid landsvägen Jean Jacques Bernard |
Alf Sjöberg | Dramaten |
1936 | Natalie | Kokosnöten Marcel Achard |
Rune Carlsten | Dramaten |
1937 | Lillian | Vår ära och vår makt Nordahl Grieg |
Alf Sjöberg | Dramaten |
Ann | En sån dag! Dodie Smith |
Rune Carlsten | Dramaten | |
1940 | Susie | Fröken kyrkråtta (A templom egére) Ladislas Fodor och Ludvig Schinseder |
Ernst Eklund | Oscarsteatern[11] [12] |
1951 | Maud Abbott | Glad Tidings
Edward Mabley |
Melvyn Douglas | Lyceum Theatre, New York |
1952 | Rebecca West | Rosmersholm | St Martin's Theatre, London | |
1956 | Orinthia | The Apple Cart | George Schaefer | Plymouth Theatre, New York |
1959 | Renata Adorni | I sista minuten (Gli ultimi cinque minuti )
Aldo de Benedetti |
Frank Sundström | Lilla teatern, Stockholm |
1960 | Renata Adorni | I sista minuten (Gli ultimi cinque minuti )
Aldo de Benedetti |
Frank Sundström | Hälsingborgs stadsteater |
1964 | Ilse | Jättarna på berget | Frank Sundström | Upsala-Gävle stadsteater
Oscarsteatern (gästspel) |
1966-1969[källa behövs] | Fräulein Schneider
(ersatte Lotte Lenya) |
Cabaret | Harold Prince | Broadhurst Theatre, New York
Följt av en över ett år lång USA-turné som spelade på bl.a: Curran Theatre, San Francisco, Ahmanson Theatre, Los Angeles och Forrest Theatre, Philadelphia |
1979 | Desirée Armfelt | Sommarnattens leende Stephen Sondheim och Hugh Wheeler |
Stig Olin | Folkan[13] |
Bibliografi, svenska utgåvorRedigera
- Momo. Höganäs: Bra böcker. 1977. Libris 136909
- Hoppa hoppa hage och andra rim. Stockholm: Askild & Kärnekull. 1978. Libris 7589863. ISBN 91-7008-972-8
- Kom slott. Stockholm: Askild & Kärnekull. 1978. Libris 7589808. ISBN 91-7008-883-7
- Ditt liv i siffror : en bok om numerologi. Stockholm: Trevi. 1983. Libris 7612630. ISBN 91-7160-648-3
- Inte än. Stockholm: Trevi. 1988. Libris 7612808. ISBN 91-7160-847-8
- Om igen. Stockholm: Trevi. 1989. Libris 7612845. ISBN 91-7160-887-7
- Tidens vän. Stockholm: Trevi. 1990. Libris 7612907. ISBN 91-7160-956-3
ReferenserRedigera
- ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 27 mars 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Hasso, SIGNE ELEONORA CECILIA, Svenskagravar.se, läs online, läst: 27 mars 2017.[källa från Wikidata]
- ^ 1915 års Födelsebok för Kungsholms församling och dess Dopbok, sid 91; Ericson Uno, Engström Klas, red (1991). Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 8, Hagen-Högl. Höganäs: Bra böcker. sid. 101. Libris 7665086. ISBN 91-7752-266-4 (Wiken (Bra böcker)
- ^ Hasso, Signe i Svenska män och kvinnor (1946)
- ^ Hitta graven
- ^ SvenskaGravar
- ^ ”Domino”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22072&pos=81. Läst 11 april 2016.
- ^ Svenska Dagbladets årsbok 1934 s. 181
- ^ ”Bizarr musik”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22089&pos=85. Läst 11 april 2016.
- ^ ”Revysuccès på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 13. 5 maj 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-05-05/121/13. Läst 8 januari 2016.
- ^ ”Signe Hasso på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 11. 14 april 1940. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-04-14/101/11. Läst 27 januari 2016.
- ^ Stockholms teatrar 1940 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1940 (1941) s. 210
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 28. 12 januari 1979. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1979-01-12/10/28. Läst 20 augusti 2015.
Vidare läsningRedigera
- Rosvall, Ted; Hoffsten, Mikael (2017). Svenskamerikaner : kända och okända. Solna: Sveriges släktforskarförbund. sid. 20-21. Libris 21342621. ISBN 978-91-88341-14-3
- Vintkvist, Jennifer: Signe Hasso i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Externa länkarRedigera
- Signe Hasso på Internet Movie Database (engelska)
- Signe Hasso på Svensk Filmdatabas
- Signe Larsson i Dramatens rollbok
- Signe Hasso i Dramatens rollbok
- Aftonladet: Signe Hasso död
- Signe Hassos arkiv, Musik- och teaterbiblioteket (Musikverket)