Magnum (TV-serie)

	Magnum
Originaltitel	Magnum P. I.
Genre	Äventyr; Komedi; Action
Skapad av	Donald P. Bellisario; Glen A. Larson
Medverkande	Tom Selleck; John Hillerman; Roger E. Mosley; Larry Manetti
Musik	Mike Post; Pete Carpenter
Antal avsnitt	162
Längd (per avsnitt)	ca 50 minuter
Antal säsonger	8
Land	USA
Språk	Engelska
Produktion
Produktionsbolag	Universal
Sändning
Originalkanal	CBS
Originalvisning	11 december 1980 – 8 maj 1988 (USA)
Status	Avslutad
Kronologi
Uppföljare	Simon & Simon
Externa länkar
	IMDb

Magnum (originaltitel: Magnum, P. I.) är en amerikansk TV-serie som sändes 1980–1988. Den är skapad av Donald P. Bellisario och Glen A. Larson, och i rollerna syns Tom Selleck och John Hillerman med flera.

P. I. är en förkortning för private investigator, vilket är engelska för privatdetektiv.

HandlingRedigera

Thomas Sullivan Magnum är en Vietnamveteran som har sadlat om till säkerhetsansvarig på "Robins Nest", författaren Robin Masters gods på Hawaii. Tiden ägnas dock mest till att som privatdeckare lösa fall och däremellan njuta av livsstilen på Hawaii.

Till fastighetsförvaltarens, Major Domus, "Jonathan Quale Higgins" stora förtret lånar Magnum ofta Masters Ferrari och tar för sig av det fina i vinkällaren.

Med på Hawaii finns också de båda vännerna T. C. och Rick som han träffade under sin tjänstgöring i Vietnam. Med hjälp av Ricks kontakter i undre världen där "Ice-Pick" är en framträdande karaktär och T.C.:s firma Island Hoppers, en firma som chartrar runt turister med helikopter, löser Magnum fall efter fall.

Tom Selleck under en inspelning av Magnum P.I

Skådespelare (i urval)Redigera

Tom Selleck	– Thomas Sullivan Magnum IV
Roger E. Mosley	– Theodore "T.C." Calvin
Larry Manetti	– Rick Wright
John Hillerman	– Jonathan Quayle Higgins III

Berömda gästspelareRedigera

Berömda gästspelare i serien var bland andra Frank Sinatra, Michelle Pfeiffer och Angela Lansbury. I Magnum P.I. introducerades även figurerna till deckarserien "Simon & Simon".

SäsongerRedigera

Om serienRedigera

Första säsongen hade en annan signaturmelodi än den som användes i resterande säsonger. Signaturmelodin ändrades mitt i säsong 1 till den som sedan kom att användas resterande säsonger. Kompositörer till den senare är Mike Post och Pete Carpenter som gjort många andra signaturmelodier, som exempelvis Rockford tar över, Simon & Simon och Riptide är några exempel.
Bandet The Strokes använde i sin video till låten Someday ett klipp ur Magnumvinjetten där Magnum gör en burnout med sin Ferrari.
Trots att Robin Masters röst gjordes av Orson Welles, levererades i diverse avsnitt intrycket av att Higgins i själva verket var Robin Masters Alter Ego.
Med Google Earth kan man se "Robin Masters gods" på koordinaterna 21 19 29,77N 157 40 47,42W och man känner igen det från serien.

TV och hemvideoRedigera

TVRedigera

Magnum visades i SVT från början. Den har även visats på Kanal 5, TV3, TV6 och TV4 Guld.

HemvideoRedigera

Nedan visas utgivningsplanen för Magnum på DVD. Observera att denna utgivningsplan endast är preliminär och kan när som helst ändras från filmbolagets sida.

DVD-namn	Region 1	Region 2	Region 2, svensk utgåva
Magnum (säsong 1)	7 september 2004	13 september 2004	24 november 2004
Magnum (säsong 2)	12 april 2005	4 juli 2005	26 oktober 2005
Magnum (säsong 3)	31 januari 2006	30 januari 2006	30 juli 2008
Magnum (säsong 4)	4 april 2006	26 juni 2006	18 februari 2009
Magnum (säsong 5)	10 oktober 2006	12 februari 2007	29 juli 2009
Magnum (säsong 6)	27 februari 2007	7 maj 2007	–
Magnum (säsong 7)	30 oktober 2007	31 mars 2008	–
Magnum (säsong 8), The final season	4 mars 2008	19 maj 2008	–

KällorRedigera

FotnoterRedigera

^ Vincent Terrace, ”5658 Magnum, P. I.”, Encyclopedia of Television Shows, 1925 through 2010, McFarland & Company, 30 oktober 2011, ISBN 978-0-7864-6477-7.^{[källa från Wikidata]}

Externa länkarRedigera

Magnum, P. I. på Internet Movie Database (engelska)
Robin Masters gods på Google-maps

[6b5d756722fb51d7af49c16b0f9a6ab922479764-1] Vincent Terrace, ”5658 Magnum, P. I.”, Encyclopedia of Television Shows, 1925 through 2010, McFarland & Company, 30 oktober 2011, ISBN 978-0-7864-6477-7.^{[källa från Wikidata]}

[1]