Siegfried Westphal, född 18 mars 1902 i Leipzig, död 2 juli 1982 i Celle, var en tysk militär. Han utsågs den 1 februari 1945 till general av kavalleriet.

Siegfried Westphal
Siegfried Westphal som generallöjtnant.
Information
Född18 mars 1902
Leipzig, Sachsen, Kejsardömet Tyskland
Död2 juli 1982 (80 år)
Celle, Tyskland
BegravningsplatsSista begravningsplats: Magdeburg; därefter kremerad.
I tjänst för Kejsardömet Tyskland
Weimarrepubliken
Tredje riket
FörsvarsgrenHeer
Tjänstetid1918–1945
Grad General av kavalleriet
Slag/krigFörsta världskriget
Andra världskriget

Biografi

redigera

Westphal anslöt sig som fanjunkare till den kejserliga armén den 10 november 1918, placerades kort därpå vid 2. brandenburgska grenadjärregementet och uttogs sedan till kadettskolan i Berlin. Den 1 december 1922 blev han löjtnant vid 11. preussiska ryttarregementet, tjänstgjorde på våren 1924 vid 3. troppen vid. 11. preussiska ryttarregementet i Neustadt, tjänstgjorde på våren 1925 inom regementsstaben vid 11. preussiska ryttarregementet, förflyttades på våren 1926 till utbildningstroppen vid nämnda regemente i Ohlau och på våren 1927 placerades han vid 1. preussiska troppen vid 16. ryttarregementet i Erfurt. Han befordrades till överlöjtnant (oberleutnant) den 1 november 1927, placerades 1932 vid krigsakademin i Berlin, befordrades till ryttmästare den 1 maj 1934, tjänstgjorde i augusti 1935 vid operationsavdelningen inom Generalstab des Heeres, utsågs den 10 november 1938 till befälhavare för 2. troppen vid 13. kavalleriregementet i Lüneburg, blev kort därpå generalstabsofficer vid 58. infanteridivisionen och kom sådan att delta i strider på västfronten. Han lämnade tjänsten i mars 1940, utsågs därpå till generalstabsofficer vid XXVI. armékåren, befordrades därpå till major och var i augusti 1940 ledamot i den tysk-franska vapenstilleståndskommissionen. Vidare befordrades han till överstelöjtnant den 30 januari 1941, placerades i juni 1941 vid afrikanska fronten, utsågs där den 1 september till generalstabsofficer vid pansargrupp Afrika och tilldelades den 19 december samma år Tyska korset i guld. I januari 1942 utsågs Westphal till befälhavare för generalstaben vid pansargrupp Afrika, blev den 30 januari generalstabschef vid pansararmé Afrika och sårades allvarligt av granatsplitter den 1 juni. Han återgick i tjänst i slutet av sommaren, befordrades den 1 augusti till överste, förflyttades den 1 oktober till tysk-italienska pansararmén och blev senare den månaden generalstabschef vid Afrikakåren.[1]

Den 1 januari 1943 placerades Westphal vid Führerreserven, blev den 1 februari befälhavare för armégrupp Süd, utsågs den 15 juni till befälhavare för operationsavdelningen vid det italienska överkommandot, befordrades den 1 mars till generalmajor, blev i mitten av juni 1943 generalstabschef vid armégrupp Süd och utsågs i november 1943 till generalstabschef för armégrupp C. Den 1 april 1944 befordrades Westphal till generallöjtnant, lämnade Führerreserven den 5 juni och blev i september generalstabschef vid armégrupp D. Den 1 februari 1945 utnämndes han till general av kavalleriet. Under våren var Westphal involverad i kapitulationsförhandlingarna på sydfronten med västmakterna och kom därvid att vara verksam i Österrike och södra Bayern. Han tillfångatogs av västmakterna, misstänktes för krigsförbrytelser och vittnade inför militärtribunalen i Nürnberg i juni 1946. Han satt internerad i Freising fram till slutet av 1947 och efter frigivningen publicerade han boken Heer in Fesseln – Aus den Papieren des Stabschefs von Rommel, Kesselring und Rundstedt (1950).[1]

Referenser

redigera