Wikipedia

Samuel Ödmann

svensk teolog, naturforskare, kulturhistoriker och psalmdiktare.
Artikel Diskussion
Ej att förväxla med Samuel Ödmann (redaktör).

Samuel Lorentz Ödmann, född 25 december 1750 i Växjö, död 2 oktober 1829 i Uppsala, var en svensk teolog, naturforskare, kulturhistoriker och psalmdiktare. Han tillhörde studentkretsen runt Carl von Linné.

Samuel Ödmann
Odman Samuel.jpg
Född25 december 1750[1]
Växjö, Sverige
Död2 oktober 1829[1] (78 år)
Uppsala församling[1], Sverige
BegravdGamla Uppsala kyrkogård[2]
kartor
MedborgarskapSverige
Utbildad vidUppsala universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningÖversättare[3], teolog[3], präst, poet, ornitolog, naturvetare[3]
ArbetsgivareUppsala universitet
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Samuel Ödmann var son till prosten i Hjälmseryds församling, Gabriel Ödmann och hans hustru Catharina Wiesel. Vid ett års ålder skickades han att uppfostras hos sin morfar, prosten i Vislanda församling Samuel Wiesel (vilken givit denne hans namn).

Han slutförde sin skolgång upp till gymnasiet vid Växsjö katedralskola, och inskevs 1768 som student vid Uppsala universitet. 1770 disputerade han och 1772 tog han kandidatexamen. 3 april 1773 ordinerades han till Växjö för att bli huspredikant hos general Pfeiff.[4]

Efter studierna i Uppsala bosatte han sig som präst på Värmdö 1773 där han utvecklades till en skicklig naturforskare, jägare och fiskare.[5] 1776 utnämndes han till Skolmästare i Pilhamn på Ingarö och samma år ingick Ödmann äktenskap med Elisabeth Myrin, dotter till slottskanslisekreterare Svante Myrin. Tillsammans med henne fick han två barn. Det ena dog i späd ålder och det andra, en dotter, var döv.

Utifrån sina fältstudier kom han under perioden 1780 till cirka 1793 att publicera ett flertal artiklar i Kungliga vetenskapsakademiens handlingar (KVAH), bland annat om salskraken, skräntärnan, svärtan, fiskgjusen, alfågeln, grundmärglan, sälar och näbbmöss. I samma tidskrift publicerade han även uppsatsen Väderleks anmärkningar i Vermdö skärgård för 7 år. I Vetenskapssocitetens Acta publicerade han 1784 en artikel om havsörnen och 1792 artikeln Specimen ornithologiae Wermdöensis om Värmdös fågelliv. Redan 1784 invaldes han som ledamot nummer 229 av Kungliga Vetenskapsakademien.[5]

I början av 1790-talet ådrog han sig feberfrossa vilket resulterade i en skräck som närmade sig fobi för frisk luft och kyla.[5] Detta fick honom 1792 att flytta från Värmdö till Uppsala, där han 1790 utnämnts till kyrkoherde. I Uppsala tillbringade han sedermera stora delar av sina återstående 37 år liggande i sängen på sitt rum där han både arbetade och åt sina måltider.[5]

Han publicerade sin första översatta reseskildring 1783 och efter att ha bosatt sig i Uppsala översatte han en mängd rese- och geografiska skildringar, under en tjugoårsperiod kom det att bli ett 50-tal, av bland andra James Cook, Pierre Sonnerat och Carsten Niebuhr.[5] Han publicerade även barndomsskildringar om sin tid i Växjö.

Han blev 1799 professor i teologi vid Uppsala universitet, och fungerade bland annat som inspektor för de fyra studentnationerna Gästrike nation, Hälsinge nation (senare sammanslagna till Gästrike-Hälsinge nation), Fjärdhundra nation och Smålands nation.

Samuel Ödmann är även känd för att ha givit ut psalmförslag. Bland utgivningarna finns Försök till Kyrko-Sånger, den tredje upplagan trycktes hos Johan Fr. Edman 1806 i Uppsala, med 96 sidor häftad. 1801 skrev han Hågkomster från hembygden och skolan där han beskriver tillvaron vid 1700-talets mitt i en småländsk prästgård och småstadslivet i Växjö; den utgavs dock inte förrän 1830.

Han deltog i 1819 års psalmbokskommitté fram till 1814 (därmed var han inte med ända fram till produktionen av 1819 års psalmbok) men kom att bli representerad med ett stort antal texter/översättningar/bearbetningar (nr 2, 4, 8, 13, 14, 15, 20, 30, 38, 43, 46, 63, 90, 91, 144, 218, 222, 286, 290, 293, 318, 320, 322, 331, 356, 384, 388, 393, 397 och 409).

Ödmann finns representerad i 1986 års psalmbok med två verk (nr 144 och 542).

Hans gravvård återfinns på Gamla Uppsala kyrkogård.[6] I samma grav vilar Jonas Offrell.[7]

Skrifter (urval)Redigera

  • Strödde samlingar utur naturkunnigheten; till den heliga skrifts upplysning (Uppsala, 1785-1794)
  • Beskrifning om Kamtschatka des invånare och physiska märkvärdigheter (Uppsala, 1787) Fulltext
  • Försök till kyrko-sånger (Uppsala, 1798)
  • Geographiskt hand-lexicon öfver Nya Testamentets heliga skrifter, med philologiska anmärkningar (Uppsala, 1799)
  • Försök öfver Johannis uppenbarelse (Uppsala, 1803)
  • Försonaren på Oljoberget: oratorium (Uppsala, 1810)
  • Hågkomster från Hembygden och Skolan (Uppsala 1830, postumt utgiven av Carl Georg Rogberg) [1]

Översättningar (urval)Redigera

  • Laurent d'Arvieux: Arabernas seder och lefnadssätt (Uppsala, 1783)
  • Pierre Sonnerat: Sammandrag af herr Sonnerats resa till Nya Guinea, gjord åren 1771 och 1772 (Uppsala, 1786)
  • Lionel Wafer: Lion. Wafers Dagbok och beskrifning af americanska näset, dess invånare och physiska märkvärdigheter (A new voyage and description of the isthmus of America) (Upsala, 1788)
  • William Coxe: Wilhelm Coxes Resa genom Pålen och Ryszland, åren 1778 och följande (Ur Travels into Poland, Russia, Sweden and Denmark) (Stockholm, 1789)
  • Giovanni Mariti: Johan Maritis Resa uti Syrien, Palästina och på Cypern (Stockholm, 1790)
  • Móric Benyovszky: Grefwens Mauritz August von Beniowskis lefnadslopp och resor, af honom sjelf beskrefne (Mémoires et voyages de Maurice Auguste, comte de Benyowsky) (Stockholm, 1791)
  • Robert Norris: Resa på neger-kusten til kongl. hofvet i Dahomej, af ängelske handels agenten Norris år 1772 (Göteborg, 1792) Fulltext
  • Joseph Townsend: Joseph Townsends Resa genom Spanien åren 1786 och 1787, med tilläggningar utur herr Bourgoings resa genom samma rike (Isaac Utter, 1794)
  • William Lempriere: Wilh. Lemprieres Resa uti Marocco, åren 1789 och 90 (A Tour from Gibraltar to Tangier, Sallee, Mogodore, Santa Cruz, Tarudant; and thence over Mount Atlas, to Morocco, etc.) (Stockholm, 1795)
  • Friedrich Leopold zu Stolberg: Resa genom Italien och Neapel (Stockholm, 1796) Fulltext

PsalmerRedigera

MarschRedigera

KompositionerRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Svenskagravar.se, omnämnd som: Ödmann, Samuel Lorentz, läs online, läst: 11 juli 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Svenskagravar.se, omnämnd som: Ödmann, Samuel Lorentz, läs online, läst: 5 december 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, id-nummer i Deutsche Nationalbibliotheks katalog: 117097217, läst: 10 juni 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Minne af Samuel Ödman, innehållande gravningstal, biografi, tal vid jordfästningen m.m., Uppsala 1830.
  5. ^ [a b c d e] Björn Dal (1996) Sveriges Zoologiska Litteratur, Orbis pictus KB, sid:98, ISBN 9197288608
  6. ^ Åstrand, Göran; Aunver, Kristjan (1999). Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Ordalaget. sid. 142. Libris 7777883. ISBN 91-89086-02-3 
  7. ^ Andersson, Tord; "Sällsamheter i Gästrikland", Rabén & Sjögren, Kristianstad, 1989, ISBN 91-29-57692-X, sid 204

KällorRedigera

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera

Företrädare:
Andreas Lundström 		Inspektor för Fjärdhundra nation
1806–1823 		Efterträdare:
Johan Winbom
i egenskap av inspektor för Uplands nation
Företrädare:
Erik Jonas Almqvist 		Inspektor för Gästrike nation
1808–1811 		Efterträdare:
sig själv
i egenskap av inspektor för Gästrike-Hälsinge nation
Företrädare:
Erik Jonas Almqvist 		Inspektor för Hälsinge nation
1808–1811 		Efterträdare:
sig själv
i egenskap av inspektor för Gästrike-Hälsinge nation
Företrädare:
sig själv
i egenskap av inspektor för Gästrike nation 		Inspektor för Gästrike-Hälsinge nation
1811–1829 		Efterträdare:
Erik Bergström
Företrädare:
sig själv
i egenskap av inspektor för Hälsinge nation
Företrädare:
Carl Peter Thunberg 		Inspektor för Smålands nation
1828–1829 		Efterträdare:
Pehr Sjöbring


Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Samuel_Ödmann&oldid=49908913"