Sars (sjukdom)

viral lunginfektion
(Omdirigerad från SARS)

Sars (engelska: Severe acute respiratory syndrome, "svår akut respiratorisk sjukdom"), tidigare kallad sal eller SAL efter svår akut lunginfektion, är en smittsam lunginflammation orsakad av coronaviruset SARS-CoV som beskrevs i Hongkong och Vietnam i februari 2003.

Coronavirus

SARS-CoV-2
Denna artikel är en del av
serien om coronavirus:
Varianter av coronavirus
IBV · HCoV-229E · SARS-CoV (orsakar sars) · HCoV-NL63 · MERS-CoV (orsakar mers) · SARS-CoV-2 (orsakar covid-19)
Covid-19-pandemin
pandemin 2019–2020 (Europa · Finland · Norge · Sverige) · provtagning · sjukdomen · vid graviditet · viruset
Egenskaper
droppsmitta · fladdermusburna virus · lunginflammation · pandemi · samhällsfarlig sjukdom · zoonos
Motåtgärder
COVID-19-vaccin · flockimmunitet · karantän · nedstängning · smittskydd · social distansering
Sverige
Folkhälsomyndigheten · Krisinformation.se · MSB · statsepidemiolog (Anders Tegnell)
Internationellt
Europeiska läkemedelsmyndigheten · WHO (internationellt hälsonödläge)
Sars
Viral lunginfektion Redigera
Lung tissue pathology due to SARS - PHIL 3659 lores.jpg
Infektionssjukdom, zoonos Redigera
Undertyp avviral infektionssjukdom, coronavirussjukdom, atypisk lunginflammation Redigera
Betydande händelse2002–2004 SARS outbreak Redigera
OrsakSevere acute respiratory syndrome coronavirus Redigera
Orsakar2002–2004 SARS outbreak Redigera
Medicinsk spe­cia­li­tetpulmonologi, infektionsmedicin Redigera
Rep­ro­duk­tions­tal3,6±0,6 Redigera
Min inku­ba­tions­tid hos män­nis­kor2 dygn Redigera
Max inku­ba­tions­tid hos män­nis­kor14 dygn Redigera

HistorikRedigera

Epidemin hade sitt ursprung i provinsen Guangdong i södra Kina i november 2002, varifrån den spreds till ett flertal länder via resenärer. Utbrottet orsakade runt 8000 sjukdomsfall där över 750 personer avled i sviterna.[1] Smittan tros härstamma från fladdermöss som smittat andra djurarter och slutligen människan.[1] Viruset hade relativt låg smittsamhet mellan människor vilket, tillsammans med internationellt smittskyddsarbete, förmodligen var orsak till att smittspridningen upphörde.[1] I förhållande till de andra coronavirusen var SARS-CoV unikt eftersom det kunde orsaka både akut övre- och akut nedre luftvägsinfektion.[2]

 
Elektronmikroskopbild av SARS-viruset.

OrsakRedigera

Sars orsakas av coronaviruset SARS-CoV som upptäcktes 2002. Den första stammen av SARS-CoV fick sitt namn efter Dr Carlo Urbani, den WHO-läkare i Vietnam som först slog larm om den nya sjukdomen, och som själv blev ett av sjukdomens första offer utanför Kina.[3]

SymtomRedigera

Det första symtomet vid SARS är feber. Efter cirka ett till två dygn dyker de första luftvägssymtomen upp med hosta och andfåddhet. Andra symtom kan vara aptitlöshet, muskelvärk och huvudvärk. Mellan 15 och 20 procent drabbade får så allvarliga luftvägsproblem att respiratorbehandling är nödvändig. Symtomen är i regel mildare hos barn och mer allvarliga hos äldre drabbade.[3]

DödlighetRedigera

Dödlighet räknas som under 1 % för personer yngre än 24 år, 6 % för de som är mellan 25 och 44 år, 15 % för åldersgruppen 45 till 64 år och mer än 50 % för personer över 65 år.[4] Detta kan jämföras med influensa där dödligheten i vanliga fall brukar vara ca 0,6 % (huvudsakligen verksamt bland gruppen äldre personer).

Senare fall av SARS upptäcktes i juni 2003 och från och med maj 2006 menade WHO att spridningen avtagit helt. SARS räknas dock inte som en helt utrotad sjukdom eftersom den fortfarande eventuellt kan bäras av djur och det finns möjlighet att den kan återgå till den mänskliga befolkningen i framtiden.[5]

AsienRedigera

I Asien var skräcken för SARS mycket stor och vid resor mellan olika platser, orter, stadsdelar och länder krävdes ofta medicinsk kontroll med uppgifter om eventuella luftvägssymtom samt mätning av kroppstemperatur i örongång eller armhåla innan man släpptes vidare. De länder och områden som drabbades med mer än 50 sjukdomsfall var förutom södra Kina inklusive Hong Kong, särskilt Taiwan, Singapore och Vietnam. Utanför Asien var det endast Kanada som fick fler fall än 50.

TaiwanRedigera

I Taiwan, särskilt i huvudstaden Taipei, infördes drastiska åtgärder med tvingande karantänregler listade i omfattande tabeller som spreds via böcker, som avhandlade SARS mycket ingående, broschyrer, anslag klistrade på väggar och stolpar. Den tryckta informationen i böcker och häften gavs ut på flera omgivande länders språk samt på engelska. Allmänt påbud om användning av ansiktsmask fanns, vilket bars av i stort sett alla invånare som befann sig utomhus i Taipei, men i varierande grad i större delen av landet i övrigt.

Misstänkt smittade delades in i två grupper: Grupp A för dem som hade haft nära kontakt eller vistats i närheten av någon SARS-patient, det vill säga familjekontakter, vårdpersonal, arbetskamrater, skolkamrater med flera som vistats inom tre meters radie från en SARS-sjuk eller rest med kollektiva färdmedel där någon SARS-sjuk befunnit sig. Grupp B avsåg resenärer från områden med något känt SARS-fall; dessa skulle transporteras direkt till karantän, om de visade något symtom med feber mer än 38°C eller luftvägsinfektion. Karantänreglerna var mycket strikta med krav på isolering i vårdrum med luftslussningar och att ansiktsmask alltid bars. Den som varit feber- och symtomfri i tre dygn skrevs ut från sjukhuset till hemmet med 10-dygnskarantän, "home quarantine".

Resenärer inom landet kontrollerades också strikt, liksom den som skulle besöka en offentlig byggnad. På torg och andra allmänna platser fanns kontrollanter som med örontermometrar kontrollerade kroppstemperaturen mer eller mindre slumpmässigt på personer i omgivningen. Vid kontoret för Taipei City Government fanns särskild personal med uppgift att spåra personer som bröt mot karantänreglerna och särskilt avsåg kontrollen de som ålagts 10-dygnskarantän och kontrollerna gjordes främst telefonledes.

Den som bröt mot karantänreglerna bötfälldes med NT$ 60.000 - 300.000 med stöd av landets smittskyddslag. Den som rapporterade att någon bröt mot karantänreglerna belönades å andra sidan med NT$ 10.000.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Folkhälsomyndigheten (2020-01-21) Sjukdomsinformation om coronavirus inklusive sars och mers, läst 2020-01-31
  2. ^ ”Healthcare-associated atypical pneumonia”. Seminars in Respiratory and Critical Care Medicine 30 (1): sid. 67–85. February 2009. doi:10.1055/s-0028-1119811. PMID 19199189. 
  3. ^ [a b] Sjukdomsinformation om sars (svår akut respiratorisk sjukdom) på Smittskyddsinstitutets webbplats Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 10 oktober 2010
  4. ^ Update 49 - SARS case fatality ratio, incubation period på WHO:s webbplats, läst 10 oktober 2010
  5. ^ Severe acute respiratory syndrome på engelska Wikipedia, läst 10 oktober 2010

KällorRedigera

  • Editonrial Department; översättare: Cindy Lin (2003). Ou Yang Pei-szu et al. red. ”Special Report, SARS Special” (på kinesiska/engelska). Discover Taipei Bimonthly (Taipei: Taipei City Government, Taiwan) (36): sid. 20-26. ISSN 17281741.