Smittskydd

Smittskydd är insatser inom en rad samhällssektorer, bland annat inom hälso- och sjukvården, som syftar till att skydda individer, grupper och befolkning mot spridning av smittsamma sjukdomar.
Smittskydd
Babyimmunization.jpg

Vaccination av spädbarn (Bangladesh, 2004).


Smittskydd är insatser inom en rad samhällssektorer, bland annat inom hälso- och sjukvården, som syftar till att skydda befolkningen mot spridning av smittsamma sjukdomar.[1] Ett stort antal människor inom många olika verksamhetsfält deltar i arbetet, som vanligen berör olika typer av förebyggande, preventiva, insatser med syfte att minska risken för att en individ ska komma i kontakt med ett smittämne; att förhindra att en individ som har utsatts för smitta blir sjuk samt att förhindra att en infekterad individ för smittan vidare till andra. Smittskyddet är därmed en viktig del av folkhälsoarbetet.

MetoderRedigera

Smittskydd kan inriktas på flera olika typer av åtgärder[2] – både medicinska och icke-medicinska. Exempel på det förra är vaccinering,[1][3] vilket ofta rekommenderas för riskgrupper att bli allvarligt sjuka i influensa.

Exempel på det senare är olika typer av distanserande åtgärder för att genom avståndstagande mellan människor minska spridningen av smittan. Karantän är en historiskt välanvänd metod för att hålla smittade människor isolerade tills de inte längre anses kunna smitta. Ett liknande avståndstagande mellan alla människor i en befolkning, till exempel i samband med epidemier och pandemier, kan benämnas fysisk eller social distansering.

Olika länderRedigera

I Sverige är Folkhälsomyndigheten den myndighet som, under riksdagen och regeringen, har det övergripande nationella ansvaret för smittskyddet medan smittskyddsläkaren har det regionala. Andra myndigheter som är engagerade i det regionala smittskyddsarbetet är kommuner och länsstyrelser.

Regelverket för hantering av smittsamma sjukdomar finns främst i smittskyddslagen, smittskyddsförordningen, livsmedelslagen[1] samt i Folkhälsomyndighetens föreskrifter inom området.

I andra länder varierar utformningen på smittskydd i hög grad. Utöver Sverige har Finland och Norge mycket välutvecklade smittskyddssystem.

ProfylaxRedigera

Fördjupning: Profylax

Ordet profylax används för en förebyggande åtgärd i samband med sjukdomar eller andra icke-önskade tillstånd.[4] Inom det medicinska området handlar det vanligtvis om förebyggande av sjukdom. Profylaktiska åtgärder mot sjukdom innefattar ett flertal åtgärder för att minska risk för smitta.

Exempel på profylaktisk behandling är vaccination och insättande av profylaktiska läkemedel såsom Lariam/Malarone (ökar motståndskraften mot malaria). Termen används också när man i förebyggande syfte ger andra läkemedel såsom antibiotika före operation för att minska risken för komplikationer.

Profylax används ofta i förlossningssammanhang som en kortform av psykoprofylax, med fokus på att förbereda mamman och partnern på förlossningsprocessen genom till exempel andningstekniker och coachning.

NamnetRedigera

Ordet smittskydd finns i svensk skrift sedan 1947. Det är bildat som en sammansättning av orden skydd och smitta.[3]

GalleriRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] ”smittskydd - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/smittskydd. Läst 24 mars 2020. 
  2. ^ ”Uppdaterad information 2020-03-23 om nya coronaviruset SARS-CoV-2 (covid-19) - Region Jämtland Härjedalen”. www.regionjh.se. https://www.regionjh.se/forpersonalovrigavardgivarepartners/halsoochsjukvard/smittskyddochvardhygien/arkivsmittskydd/uppdateradinformation20200323omnyacoronavirusetsarscov2covid19.5.ad722a016fb00b0cc37b3.html. Läst 24 mars 2020. 
  3. ^ [a b] ”smittskydd”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/smittskydd. Läst 24 mars 2020. 
  4. ^ ”profylax - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/profylax. Läst 24 mars 2020. 

Externa länkarRedigera