Robert Indiana, född Robert Clark den 13 september 1928 i New Castle i Indiana, död 19 maj 2018 i Vinalhaven i Knox County i Maine,[2] var en amerikansk målare och skulptör, som förknippas med popkonströrelsen. Hans mest kända bild är den kvadratiskt skrivna ordbilden LOVE.

Robert Indiana
Robert Indiana
FöddRobert Clark
13 september 1928
New Castle, Indiana, USA
Död19 maj 2018 (89 år)
Vinalhaven, Knox County, Maine, USA
Andra namnrobert indiana
Medborgare iUSA[1]
Utbildad vidEdinburghs universitet
Edinburgh College of Art
Arsenal Technical High School
SysselsättningSkulptör, målare
Redigera Wikidata
'Robert Indiana i arbete.

Biografi redigera

Indiana flyttade till New York 1954, där han gick med i popkonströrelsen. Hans infallsvinkel var ett egenartat bildspråk av kommersiell natur blandat med existentialism, som gradvis rörde sig mot vad Indiana kallar ”skulpturdikter.” Indianas alster består ofta av stora, enkla ikonartade bilder, oftast siffror och korta ord som ”EAT”, ”HUG”, och ”LOVE”. Han är också känd för att ha målat basketbollplanen i Milwaukee som basketbollslaget Milwaukee Bucks tidigare använde, med stora M på ömse planhalva. Hans skulptur i skyskrapan Taipei 101:s foajé, kallad 1-0 (2002, aluminium), består av flerfärgade siffror som leder tankarna till världshandelsdriften och spår av mänskligt liv.

Indiana verkade även som teaterscenograf och kostymdesigner, bland annat på Santa Fe-operans uppsättning av Virgil Thomsons opera The Mother of Us All, som bygger på suffragetten Susan B. Anthony liv. Efter 11 september-attackerna 2001 gjorde Indiana en serie fredsmålningar, som ställdes ut i New York 2004.

Indiana var bosatt i östaden Vinalhaven i Maine från 1978. Han medverkade i Andy Warhols film Eat 1964, som är en enda 45-minuterstagning av Indiana ätandes en svamp.

LOVE redigera

 
LOVE-frimärke
 
Skulptur på Manhattan i New York

Robert Indianas mest kända bild är ordet love (engelska för kärlek) skrivet med versaler, kvadratiskt placerade med lutande O. Denna bild, som ursprungligen togs fram för ett julkort för Museum of Modern Art[3] 1964, kom med på ett av Amerikanska postverkets frimärken 1973, deras första ordinarie love-frimärksserie.

Skulpturversioner av bilden har placerats på följande platser i Förenta staterna:

Utanför Förenta staterna har skulpturversioner av Indianas bild placerats på följande platser:

En Indiana-skulptur föreställande det hebreiska ordet för kärlek (ahava) finns utställd i Israel Museum i Jerusalem i Israel.

 
Robert Indiana vilar sig.
(foto: Charles Rotmil)

Upphovsrättsstatus redigera

Indiana underlät att registrera upphovsrätt för sin populära bild och fann det svårt att undvika otillåten användning. Bilden har blivit reproducerad oändligt antal gånger i skulpturer, på affischer och skrivbordsutsmyckningar. Den har återskapats på hebreiska, kinesiska och spanska. Den påverkade starkt det ursprungliga bokomslaget till Erich Segals roman Love Story. En parodi på bilden förekom på skivomslaget till musikgruppen Rage Against the Machines album Renegades och fanns på skivomslaget till Oasis’ singel Little by Little från albumet Heathen Chemistry. Londonartisten D*Face gjorde nyligen en parodi på bilden med ordet hate (hat) där bokstaven A lutade. Den belgiska artisten Eddy Gabriel gjorde en version med ordet lost (förlorad). Evan Greenfield uppdaterade skulpturen med orden I’m Lovin’ It.

Rullbrädekultur redigera

LOVE-emblemet har tagits upp av skateboardåkare och återkommer ofta i skateboardtidningar och dito videor. Sedan skateboardåkning förbjudits i Philadelphias LOVE-park används emblemet av en organisation som motsätter sig förbudet.


Indiana finns representerad vid bland annat British Museum[4], Victoria and Albert Museum[5], Metropolitan Museum[6], Museum of Modern Art[7], Moderna museet[8], Göteborgs konstmuseum[9], Cleveland Museum of Art[10], Nelson-Atkins Museum of Art[11], National Gallery of Victoria[12], Whitney Museum of American Art[13], Museum Boijmans Van Beuningen[14], Louisiana[15], Philadelphia Museum of Art[16], Minneapolis Institute of Art[17], Tate Modern[18], Auckland Art Gallery[19], Art Institute of Chicago[20], National Gallery of Art[21], San Francisco Museum of Modern Art[22] och Smithsonian American Art Museum[23]

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Noter redigera

Externa länkar redigera