Pemar

stad i landskapet Egentliga Finland

Pemar (finska Paimio) är en stad i landskapet Egentliga Finland. Pemar har cirka &&&&&&&&&&010922.&&&&&010 922 invånare och har en yta på &&&&&&&&&&&&0242.260000242,26 km².

Pemar
Paimio (finska)
Kommun
Paimio vaakuna.svg
Pemars stadsvapen
Land Finland Finland
Landskap Egentliga Finland
Admin. centrum Pemar som också kallas Vista
Area 242,26 km² (2016-01-01)[1]
 - land 238,36 km²
 - vatten 3,9 km²
Folkmängd 10 922 (2020-12-31)[2]
 - män 5 449 (2019-12-31)[2]
 - kvinnor 5 473 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 45,82 invånare/km²[2][1]
Geonames 643154
Läge 60°27′25″N 22°41′10″Ö / 60.45694°N 22.68611°Ö / 60.45694; 22.68611
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
97,7 %
0,9 %
1,4 %
Pemars stads läge
Pemars stads läge
Webbplats: www.paimio.fi
Pemar elektricitetsmuseum.

Pemar är enspråkigt finskt.

Pemars centrum kallas Vista. Några byar i kommunen är Böle (fi:Pyöli)[3], Hahkaböle, Hellsberg och Skörbäck. Genom bygden rinner Pemarån ned till Pemarfjärden. En betydande herrgård är Wiksberg, vars huvudbyggnad är ritad av Christian Friedrich Schröder. Genom socknen leder den historiska Stora Strandvägen eller Kungsvägen från Åbo till Viborg.

Pemar församling har sitt ursprung i en fornsocken som under missionstiden på 1100-talet omvandlades till en stamsocken. Denna uppdelades på 1200-talet, möjligen under dess andra kvartal, i kyrksocknarna Pemar, Pikis och Sagu. Socknen omnämns första gången år 1325.[4] Pemars kyrkor är Sankt Mikael från 1689 och kapellkyrkan Sankt Jakob i Hevonpää från 1928, ritad av Lars Sonck.

Kända inrättningar är Pemar sanatorium, utformat av Alvar Aalto, och Pemar elektricitetsmuseum. Andra museer i Pemar är August Pyölniittus hemmuseum, hantverksmuseet Miila och Pemar hembygdsmuseum.

Externa länkarRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”11s7 – Befolkning i tätorts‐ och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2020”. Befolkningsregistercentralen. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s7.px/. Läst 18 februari 2022. 
  3. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=b%C3%B6le. Läst 28 januari 2019. 
  4. ^ Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 75-76, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 40