Regeringen Ingman I

det självständiga Finlands tredje regering

Regeringen Ingman I var det självständiga Finlands tredje regering och den första som kallades Statsrådet i stället för den tidigare benämningen Senaten för Finland. Ministären regerade från 27 november 1918 till 17 april 1919. De finländska regeringsledamöterna hade tidigare kallats senatorer men från och med 1918 började de kallas ministrar. I Lauri Ingmans ministär var utrikesministern och krigsministern opolitiska fackministrar. I regeringen ingick ursprungligen Finska partiet, Ungfinska partiet och Svenska folkpartiet. De två förstnämnda partierna splittrades på grund av tvisten om Finlands statsskick. Den monarkistiska minoriteten inom Ungfinska partiet gick samman med huvuddelen av medlemmarna i det konservativa Finska partiet för att grunda Samlingspartiet den 8 december 1918. Anhängarna av republiken bland Finska partiets medlemmar gick över till den liberala sidan som lade ner Ungfinska partiet och grundade Framstegspartiet ävenledes den 8 december 1918. Kyrko- och undervisningsminister Mikael Soininen hörde till de republikanska medlemmar av Finska partiet som var med om att grunda Framstegspartiet.[1] Pehr Evind Svinhufvud, som var statschef i egenskap av riksföreståndare fram till 12 december 1918, hörde däremot till de monarkistiska medlemmar av Ungfinska partiet som gick över till Samlingspartiet även om han inte var någon övertygad rojalist utan stödde monarkin i första hand av strategiska skäl.[2]

Regeringens sammansättning[3]
Minister Ämbetsperiod Parti
Statsminister
Lauri Ingman

27 november 1918–17 april 1919

Finska partiet/Samlingspartiet[4]
Utrikesminister
Carl Enckell

27 november 1918–17 april 1919

opolitisk
Biträdande utrikesminister
Leo Ehrnrooth

11 mars 1919–17 april 1919

Svenska folkpartiet
Justitieminister
Karl Söderholm

27 november 1918–17 april 1919

Svenska folkpartiet
Inrikesminister
Antti Tulenheimo

27 november 1918–17 april 1919

Finska partiet/Samlingspartiet[5]
Krigsminister
Rudolf Walden

27 november 1918–17 april 1919

opolitisk
Finansminister
Kaarlo Castrén

27 november 1918–17 april 1919

Ungfinska partiet/Framstegspartiet[6]
Biträdande finansminister
J.H. Vennola

27 november 1918–17 april 1919

Ungfinska partiet/Framstegspartiet[7]
Kyrko- och undervisningsminister
Mikael Soininen

27 november 1918–17 april 1919

Finska partiet/Framstegspartiet[8]
Jordbruksminister
Uuno Brander

27 november 1918–17 april 1919

Ungfinska partiet/Framstegspartiet[9]
Minister för kommunikationsväsendet och allmänna arbetena
Bernhard Wuolle

27 november 1918–17 april 1919

Finska partiet/Samlingspartiet[10]
Handels- och industriminister
Julius Stjernvall

27 november 1918–17 april 1919

Svenska folkpartiet
Socialminister
Eero Erkko

27 november 1918–17 april 1919

Ungfinska partiet/Framstegspartiet[11]
Livsmedelsminister
Karl Johan Mikael Collan

27 november 1918–17 april 1919

Framstegspartiet[12]

Regeringens partisammansättning redigera

Parti 27 november 1918 17 april 1919
Ungfinska partiet/Framstegspartiet 5 6
Finska partiet/Samlingspartiet 4 3
opolitiska 2 2
Svenska folkpartiet 2 3
Företrädare:
Paasikivi I
Finlands regering
19181919
Efterträdare:
K. Castrén


Fotnoter redigera

  1. ^ Soininen, Mikael. Finlands nationalbiografi (finska)
  2. ^ Pehr Evind Svinhufvud. Finlands nationalbiografi (engelska)
  3. ^ 3. Ingman Arkiverad 14 november 2012 hämtat från the Wayback Machine. Statsrådet (finska)
  4. ^ Lauri Ingman Arkiverad 5 april 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Riksdagen (finska)
  5. ^ Antti Tulenheimo Arkiverad 22 september 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Riksdagen (finska)
  6. ^ Nuorsuomalainen puolue av Maarit Mäntykenttä och Petteri Mäkinen. Suomi 80(finska)
  7. ^ J.H. Vennola Arkiverad 12 september 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Riksdagen (finska)
  8. ^ Mikael Soininen Arkiverad 7 september 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Riksdagen (finska)
  9. ^ Uuno Brander Arkiverad 27 september 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Riksdagen (finska)
  10. ^ Bernhard Wuolle. Helsingin Rotaryklubi (finska)
  11. ^ Eero Erkko Arkiverad 8 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine.. Riksdagen (finska)
  12. ^ Det är oklart om Collan var medlem i Ungfinska partiet innan Framstegspartiet grundades (8 december 1918). Till landshövding hade han tidigare utsetts som både Finska och Ungfinska partiernas gemensamma kandidat. Se Collan-Kollanus sukukokous Pieksämäellä 2009 Arkiverad 7 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine. av Antti Linkola (finska)