Rödfotad skarv[2] (Poikilocarbo gaimardi) är en sydamerikansk fågel i familjen skarvar inom ordningen sulfåglar.[3]

Rödfotad skarv
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSulfåglar
Suliformes
FamiljSkarvar
Phalacrocoracidae
SläktePoikilocarbo
ArtRödfotad skarv
P. gaimardi
Vetenskapligt namn
§ Poikilocarbo gaimardi
Auktor(Lesson & Garnot, 1828)
Utbredning

Utseende

redigera

Rödfotad skarv är en stor (76 cm) och mycket karakteristisk skarvart som lätt kan skiljas från andra skarvar i området på röda fötter, grå eller brungrå dräkt och en tydlig vit fläck på halssidan. Adulta fågeln har i övrigt röd näbbrot och silvergrå fjäderdräkt. I flykten syns ett ljust fält på övre vingtäckarna bildat av vita fläckar. Ungfågeln liknar den adulta men är brungrå på ovansidan och undertill vit på hakan och buken men gråbrun på bröstet.[4]

 
 
Rödfotad skarv i flykten.

Utbredning och systematik

redigera

Rödfotad skarv förekommer i kustnära områden i Peru och Chile med en isolerad population i södra Argentina.[3] Tillfälligt har den påträffats i södra Ecuador och i Magellansundet.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

redigera

Fågeln placeras liksom de allra flesta skarvar traditionellt i släktet Phalacrocorax. Efter genetiska studier[6] som visar på att Phalacrocorax består av relativt gamla utvecklingslinjer har det delats upp i flera mindre, varvid rödfotad skarv lyfts ut den till det egna släktet Poikilocarbo.[3][7]

Skarvarnas släktskap

redigera

Skarvarnas taxonomi har varit omdiskuterad. Traditionellt har de placerats gruppen i ordningen pelikanfåglar (Pelecaniformes) men de har även placerats i ordningen storkfåglar (Ciconiiformes). Molekulära och morfologiska studier har dock visat att ordningen pelikanfåglar är parafyletisk.[8] Därför har skarvarna flyttats till den nya ordningen sulfåglar (Suliformes) tillsammans med fregattfåglar, sulor och ormhalsfåglar.[3]

Levnadssätt

redigera

Rödfotad skarv är en kustbunden fågel som häckar i enstaka par eller smågrupper, vanligen i grottor, i tropikerna året runt men i Chile oktober–januari. Den lever huvudsakligen av fisk som den dyker efter.[4][5]

Rödfotad skarv har en relativt liten världspopulation uppskattad till endast mellan 19.400 och 20.300 vuxna individer. Den tros också minska relativt kraftigt på grund av icke hållbar exploatering och dödlighet i fiskeindustrin. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som nära hotad.[1]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Joseph Paul Gaimard (1793-1858), fransk naturforskare och upptäcktsresande.[9] På svenska har den även kallats gråskarv.

  1. ^ [a b] Birdlife International 2018 Poikilocarbo gaimardi . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018-2. Läst 1 februari 2019.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c d] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  4. ^ [a b] Harrison, Peter. Seabirds of the World: A Photographic Guide. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1987, ISBN 0-691-01551-1
  5. ^ [a b] Orta, J., Jutglar, F., Garcia, E.F.J. & Kirwan, G.M. (2020). Red-legged Cormorant (Poikilocarbo gaimardi). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52656 16 februari 2020).
  6. ^ Kennedy, M., and H.G. Spencer (2014), Classification of the Cormorants of the World, Mol. Phylogenet. Evol. 79, 249-257.
  7. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.11.2.
  8. ^ Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill (Balaeniceps rex). Journal für Ornithologie 144(2): 157–175. HTML sammanfattning
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

redigera