Medelhavslira[2] (Puffinus yelkouan) är en fågel med komplicerad taxonomi, inom familjen liror i ordningen stormfåglar.[3]

Medelhavslira
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljLiror
Procellariidae
SläktePuffinus
ArtMedelhavslira
P. yelkouan
Vetenskapligt namn
§ Puffinus yelkouan
Auktor(Acerbi, 1827)
Synonymer
  • Procellaria yelkouan Acerbi, 1827
  • Puffinus puffinus yelkouan (Acerbi, 1827)
  • Puffinus yelkouan yelkouan (Acerbi, 1827)
  • Levantlira
Ägg av medelhavslira.

Utseende redigera

Medelhavsliran är mycket lik mindre lira och kan utanför sitt utbredningsområde i fält vara svåra att med säkerhet urskiljas från varandra, utan mycket goda observationsbetingelser eller fotografier. Den är mörk på ovansidan och vitaktig undertill. Den är mer brungrå på ovansidan är mindre lira som är mer svartaktig. Undersidan av vingen är inte lika kontrastrik som hos mindre lira och handpennorna är snarare grå än svarta. Många medelhavsliror har även ett tydlig mörkt band i armhålan. Hos den flygande medelhavsliran sticker fötterna ut längre bakom stjärten än hos mindre lira vilket ofta ger den en spetsigare utdragen akter. Den mäter 30–35 cm och har ett vingspann på 70–84 cm.[4]

Utbredning redigera

Medelhavsliran häckar som namnet avslöjar i Medelhavet men även i Svarta havet, från södra Frankrike och östra Algeriet österut till Grekland och Bulgarien, troligen även i Turkiet även om det ännu inte bekräftats.[5] Nyligen har den även konstaterats häcka sympatriskt med balearisk lira på Menorca i Balearerna[6][7].

Systematik redigera

Länge behandlades yelkouan som underart till mindre lira. När den klassiska indelningen av komplexet mindre lira började ifrågasättas kategoriserades yelkouan och mauretanicus (idag balearisk lira) först som underarter av samma art.[8] Tio år senare var det många auktoriteter som behandlade dem som två arter.[9][10][11]

Flera senare studier har istället visat att balearisk lira och medelhavslira inte utgör två arter[12] – att de inte utgör två monofyletiska grupper som divergerat.[13] Istället visar studier att de utgör en gradient av fenotyper, med nära nog identiska läten och brist på fenotypiska skillnader på individnivå. De är också förhållandevis vanligt med blandkolonier och blandhäckningar. Analyser av stabila isotoper och mitokondrie-DNA stärker ytterligare att de två taxonen bör behandlas som en art, som av BirdLife Sverige får namnet medelhavslira.[14]

Ekologi redigera

Balearisk lira häckar i jordhålor som de bara besöker om natten för att undvika predation, främst från större trutar. Den äter fisk och blötdjur. Utanför häckningstid lever de pelagiskt.

Medelhavslira och människan redigera

Status och hot redigera

IUCN kategoriserar arten som sårbar.[1] Populationsstudier i Frankrike och på Malta indikerar en minskning på grund av dålig häckningsframgång. Den tros hotas av invasiva arter och industrifiske. IUCN noterar dock att stora oupptäckta häckningskolonier kan finnas i östra Medelhavet eller Svarta havet.

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga namn kommer av yelkovan, ett turkiskt ord för en lira som betyder "vindjägare".[15]

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Puffinus yelkouan Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 70-71. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Kirwan, G.M., Boyla, K.A., Castell, P., Demirci, B., Özen, M., Welch, H. & Marlow, T. (2008) The Birds of Turkey: the Distribution, Taxonomy and Breeding of Turkish Birds. Christopher Helm, London.
  6. ^ Genovart, M., Juste, J. & Oro, D. (2005) Two sibling species sympatrically breeding: a new conservation concern for the critically endangered Balearic Shearwater. Conserv. Genet. 6(4): 601–606.
  7. ^ Bourgeois, K. & Vidal, E. (2008) The endemic Mediterranean Yelkouan Shearwater Puffinus yelkouan: distribution, threats and a plea for more data. Oryx 42(2): 187–194.
  8. ^ Sibley, Charles Gald & Monroe, Burt L. Jr. (1990) Distribution and taxonomy of the birds of the world. Yale University Press, New Haven, CT. ISBN 0-300-04969-2
  9. ^ Wink, Michael; Heidrich, Petra & Ristow, D. (1993) Genetic evidence for speciation of the Manx shearwater (Puffinus puffinus) and the Mediterranean Shearwater (P. yelkouan). Die Vogelwelt, vol.114, nr.6 sid:226-232. [Engelsk artikel med tysk sammanfattning] PDF fulltext
  10. ^ Heidrich, Petra; Amengual, José F. & Wink, Michael (1998) Phylogenetic relationships in Mediterranean and North Atlantic shearwaters (Aves: Procellariidae) based on nucleotide sequences of mtDNA. Biochemical Systematics and Ecology, vol.26, nr.2 sid:145–170. DOI10.1016/S0305-1978(97)00085-9 PDF fulltext
  11. ^ Sangster, George; Knox, Alan G.; Helbig, Andreas J. & Parkin, David T. (2002) Taxonomic recommendations for European birds. Ibis, vol.144, nr.1, sid:153–159. DOI10.1046/j.0019-1019.2001.00026.x abstrakt
  12. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  13. ^ Joan Ferrer Obiol et al. (2023) "Species delimitation using genomic data to resolve taxonomic uncertainties in a speciation continuum of pelagic seabirds", Molecular Phylogenetics and Evolution, vol.187, October 2023, sid:107888 [1].
  14. ^ Erling Jirle et al. (2024) "Förändringar i Tk:s lisat: Rapport 14 från Taxonomikommittén", Vår Fågelvärld, vol.83, nr.1, sid:38-42
  15. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera