Mindre lira[2] (Puffinus puffinus) är en fågel som tillhör familjen liror inom ordningen stormfåglar.[3][4] Den häckar i Nordatlanten kolonivis i bohålor utmed kuster och på öar.

Mindre lira
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljLiror
Procellariidae
SläktePuffinus
ArtMindre lira
P. puffinus
Vetenskapligt namn
§ Puffinus puffinus
AuktorBrünnich, 1764
Utbredning

Utseende och läte redigera

Mindre lira är en relativt liten lira, 30–38 centimeter lång och med ett vingspann på 76–89 centimeter. Den har lirornas typiska "bågande" flykt, då den tippar från ena till andra sidan på stela vingar med få vingslag och vingspetsar som nästan nuddar vattnet. Fågeln ser ut som ett flygande kors, med vingarna utsträckta från kroppen, och den byter färg från svart till vitt när den svarta ovansidan och den vita undersidan omväxlande blir synliga när den färdas lågt över havet.

 
Kollage med bilder av mindre lira.

De båda arterna medelhavslira och balearisk lira (som tidigare behandlades som underarter till mindre lira) är mycket lika. Den förra är näranog identisk, med brungrå och ej lika svartaktig ovansida, kortare stjärt så att fötterna sticker ut och vanligen svart armhåleband och mörka undre stjärttäckare. Den saknar också oftast mindre lirans ljusa halvmåne bakom mörk kind. Balearisk lira skiljer sig tydligare från mindre lira, med större storlek, solkigt brunvit undersida, brunsolkiga armhålor och brunaktig på undergump och buk.

Till havs är den tystlåten, men på häckplats hörs mörka förnätter stammande och hesa "ac-ka tjich-ach" och liknande.

Utbredning redigera

Arten häckar i Nordatlanten, dels utanför södra Island, Färöarna, Irland, Wales, Skottland, England och Kanalöarna, dels i Makaronesien i Azorerna, Madeira och La Palma och Teneriffa i Kanarieöarna, tidigare även i Desertasöarna.[3] Sedan omkring 1970 häckar den också häckat vid nordöstra Nordamerikas atlantkust från Newfoundland till Massachussetts. Mindre liror flyttar över 10 000 kilometer till Sydamerika på vintern.

Förekomst i Sverige redigera

Mindre lira observeras årligen i Sverige, oftast på Västkusten vid kraftiga västliga vindar.[5]

Systematik redigera

Arterna balearisk lira (Puffinus mauretanicus) och medelhavslira (Puffinus yelkouan) kategoriserades tidigare som underarter av denna art, men har idag artstatus, antingen tillsammans eller var för sig. Mindre lira i begränsad mening behandlades tidigare som monotypisk,< det vill säga att den inte delas in i några underarter. Sedan 2020 urskiljs dock populationen på La Palma och Teneriffa i Kanarieöarna som den egna underarten canariensis efter studier.[6]

Ekologi redigera

Mindre lira bildar stora flockar, särskilt under flyttningen på hösten. Den är tyst när den är till havs, men vid häckningskolonierna på natten hörs kacklande rop.

Arten livnär sig av småfisk, särskilt sill, skarpsill och sardiner, men även kräftdjur, bläckfiskar och flytande avfall. Fågeln söker föda ensam eller i små grupper och utnyttjar havslevande däggdjur och fiskstim som för upp byten till ytan. Den följer inte efter båtar. Den har sina bon i hålor som endast besöks på natten för att undvika predatorer. Fåglarna bildar livslånga monogama par.

 
Ägg av mindre lira ur Muséum de Toulouses samling.

Mindre lira är exceptionellt långlivad. En individ ringmärktes som adult (minst fem år gammal) 1957 i Storbritannien. Den återfanns i april 2002 häckande på Bardsey Island i Wales, då den alltså var omkring 50 år gammal.[7]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med okänd utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europe, som täcker mer än 95 % av artens utbredningsområde, tros det häcka 342 000–393 000 par.[1] 2004 uppskattades världspopulationen till åtminstone en miljon individer.[1]

Referenser redigera

Manx Shearwater i engelskspråkiga Wikipedia 18 september 2005

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] BirdLife International 2012 Puffinus puffinus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024. 
  3. ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.2). doi :  10.14344/IOC.ML.13.1.
  4. ^ Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  5. ^ Mindre lira i Artportalen
  6. ^ Rodríguez A, B Rodríguez, T Montelongo, J Garcia‐Porta, T Pipa, M Carty, J Danielsen, J Nunes, C Silva, P Geraldes, FM Medina & JC Illera. 2020. Cryptic differentiation in the Manx Shearwater hinders the identification of a new endemic subspecies. Journ. Avian Biology. doi: [10.1111/jav.02633].
  7. ^ ”Oldest bird clocks 5 million miles”. CNN.com. 18 april 2002. http://edition.cnn.com/2002/WORLD/europe/04/18/britain.bird/index.html?iref=allsearch. Läst 22 mars 2017. 

Tryckta källor redigera

  • Roland Staav och Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (andra upplagan). Stockholm: Norstedts. sid. 28-29. ISBN 91-1-913142-9 
  • Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 70. ISBN 978-91-7424-039-9 

Externa länkar redigera