Balearisk lira[2] (Puffinus mauretanicus) är en akut utrotningshotad fågel med omdiskuterad taxonomisk status i familjen liror.[3] Den häckar enbart i ögruppen Balearerna i västra Medelhavet. Tidigare behandlades den som underart till mindre lira, men urskiljs idag som egen art[4] eller som samma art som medelhavslira.[5]

Balearisk lira
Status i världen: Akut hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljLiror
Procellariidae
SläktePuffinus
ArtBalearisk lira men se text
P. mauretanicus
Vetenskapligt namn
§ Puffinus mauretanicus
AuktorP.R. Lowe, 1921
Utbredning
Säsongsutbredning och rörelser:
orange – huvudsakligt födosöksområde under häckningstid
orange ränder - hela födosöksområdet under häckningstid
blå - huvudsaklig utbredning utanför häckningstid
blå ränder - fördelning av icke-häckande i låga antal
kontinuerlig linje – huvudsakliga rörelser
prickad linje – sällsyntare rörelser
Synonymer
  • Balearlira
  • Medelhavslira
  • Puffinus puffinus mauretanicus
  • Puffinus yelkouan mauretanicus

Utseende, läte och fältkännetecken redigera

Förutom den mindre kontrasterande fjäderdräkten är denna art mycket lik medelhavslira, men även i vissa fall grålira. Den är cirka 35–40 cm lång med ett vingspann på 85–90 cm. Den har en typisk lirflykt vilket innebär att den på stela vingar kantrar från ena sida till den andra med mycket få vingslag med vingspetsarna nästan nere i vattnet. I denna flykt har den en korsform med vingarna rätt ut från kroppen. Ett fältkännetecken är också att de inte följer efter båtar.

Den är vanligtvis gråbrunsvart på ovansidan och smutsvit på undersidan men det finns även individer som är mörkare på undersidan och kan därmed förväxlas med grålira.[6]

 
 

Till havs är den tyst men vid sina häckningskolonier om natten ger den ifrån sig högljuda kacklande läten, nästan identiska med medelhavsliran.[5]

Utbredning redigera

Arten häckar på öar och klippiga kuster vid Balearerna och merparten övervintrar i havet i detta område men en del flyttar till Atlanten under sensommaren och når så långt norrut som Storbritannien och Irland. Det finns åtminstone en koloni, på Menorca, där både balearisk lira och medelhavslira häckar och arternas vinterkvarter överlappar varandra i de centrala delarna av Medelhavet.[7]

 
Baleariska lirans kolonier i Balearerna.

Förekomst i Sverige redigera

Enstaka individer observeras sällsynt utefter den svenska västkusten, främst under västliga vindar på sensommaren, med sammanlagt 39 fynd till och med 2020. Den första identifierade observationen skedde den 1 oktober 1977 vid Kullen i Skåne.[8] Ytterligare ett fynd från Bjärehalvön 12 maj 2012 utgörs av antingen en balearisk lira eller en medelhavslira.[9] I och med att balearisk lira fick artstatus så ökade mängden observationer något.

Systematik redigera

Länge ansågs balearisk lira vara en underart av mindre lira (Puffinus puffinus). När den klassiska indelningen av komplexet mindre lira började ifrågasättas blev balearisk lira först kategoriserad som underart till medelhavslira (Puffinus yelkouan)[10] under nästan tio år innan det fastslogs att det rör sig om en art.[11][12][13] Balearisk lira var det senaste taxonet inom puffinus-komplexet som fick artstatus, men flera senare studier har istället visat att det inte rör sig om en egen art[14], och att medelhavslira och balearisk lira inte utgör två monofyletiska grupper som divergerat.[15] Istället visar studier att de utgör en gradient av fenotyper, med nära nog identiska läten och brist på fenotypiska skillnader på individnivå. De är också förhållandevis vanligt med blandkolonier och blandhäckningar. Analyser av stabila isotoper och mitokondrie-DNA stärker ytterligare att de två taxonen bör behandlas som en art. Den arten ges av BirdLife Sverige namnet medelhavslira.[16]

Forskning visar att den tillhör en närbesläktad grupp bestående av liror i Medelhavet och i angränsande områden i Atlanten. Gruppen omfattar medelhavslira (Puffinus yelkouan)[17] och en till tre förhistoriska utdöda taxa, dynlira (Puffinus holeae)[18], lavalira (Puffinus olsoni)[19] och en obeskriven form med osäker taxonomisk status från Menorca[20]. De två utvecklingslinjerna med liror i Medelhavet separerades förmodligen mot slutet av pliocen (cirka två miljoner år sedan), vilket antyds av molekylära skillnader tillsammans med fossil, funnet på Ibiza, av arten Puffinus nestori som härstammar från sen pliocen, eller tidig pleistocen, och som kan vara förfader till dagens arter i området.[12]

Ekologi redigera

Balearisk lira häckar i jordhålor som de bara besöker om natten för att undvika predation från främst större trutar. Den äter fisk och blötdjur.

Status och hot redigera

Populationen är starkt hotad på grund av ökningen av semesterorter i närheten av häckningsområdena, men även på grund av predation av djur som katter och råttor. Upptäckten av balearisk lira i fågelkolonin på Minorca antyder att även hybridisering kan utgöra ett hot mot arten.[7] Baleraisk lira är upptagen på IUCNs rödlista som akut hotad (CR).[1] Världspopulationen uppskattas till 19 000 häckande individer.[1]

Referenser redigera

Delvis översatt från engelska wikipedias artikel Balearic Shearwater, läst 1 augusti 2007

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2015 Puffinus mauretanicus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 14 mars 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  5. ^ [a b] Erling Jirle et al. (2024) "Förändringar i Tk:s lisat: Rapport 14 från Taxonomikommittén", Vår Fågelvärld, vol.83, nr.1, sid:38-42
  6. ^ Anders Blomdahl, Bertil Breife & Niklas Holmström (2003) Flight Identification of European seabirds, Christopher Helm, London, sid:72-73, ISBN 0-7136-6020-1
  7. ^ [a b] Genovart, Meritxell; Juste, Javier & Oro, Daniel (2005) Two sibling species sympatrically breeding: a new conservation concern for the critically endangered Balearic shearwater. Conservation Genetics, vol.6, nr.4, sid:601–606. doi:10.1007/s10592-005-9010-z (sammanfattning)
  8. ^ Balearisk lira, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
  9. ^ Obestämd balearisk lira/medelhavslira, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
  10. ^ Sibley, Charles Gald & Monroe, Burt L. Jr. (1990) Distribution and taxonomy of the birds of the world. Yale University Press, New Haven, CT. ISBN 0-300-04969-2
  11. ^ 'Wink, Michael; Heidrich, Petra & Ristow, D. (1993) Genetic evidence for speciation of the Manx shearwater (Puffinus puffinus) and the Mediterranean Shearwater (P. yelkouan). Die Vogelwelt, vol.114, nr.6 sid:226-232. [Engelsk artikel med tysk sammanfattning] PDF fulltext
  12. ^ [a b] Heidrich, Petra; Amengual, José F. & Wink, Michael (1998) Phylogenetic relationships in Mediterranean and North Atlantic shearwaters (Aves: Procellariidae) based on nucleotide sequences of mtDNA. Biochemical Systematics and Ecology, vol.26, nr.2 sid:145–170. DOI10.1016/S0305-1978(97)00085-9 PDF fulltext
  13. ^ Sangster, George; Knox, Alan G.; Helbig, Andreas J. & Parkin, David T. (2002) Taxonomic recommendations for European birds. Ibis, vol.144, nr.1, sid:153–159. DOI10.1046/j.0019-1019.2001.00026.x abstrakt
  14. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  15. ^ Joan Ferrer Obiol et al. (2023) "Species delimitation using genomic data to resolve taxonomic uncertainties in a speciation continuum of pelagic seabirds", Molecular Phylogenetics and Evolution, vol.187, October 2023, sid:107888 [1].
  16. ^ Erling Jirle et al. (2024) "Förändringar i Tk:s lisat: Rapport 14 från Taxonomikommittén", Vår Fågelvärld, vol.83, nr.1, sid:38-42
  17. ^ Austin, Jeremy J. (1996) Molecular Phylogenetics of Puffinus Shearwaters: Preliminary Evidence from Mitochondrial Cytochrome b Gene Sequences. Molecular Phylogenetics and Evolution, vol.6, nr.1, sid:77–88. DOI [2] (sammanfattning)
  18. ^ Walker, Cyril A.; Wragga, Graham M.; Harrison, Colin J. O. (1990) A new shearwater from the pleistocene of the canary islands and its bearing on the evolution of certain puffinus shearwaters, Historical Biology, vol.3, nr.3, sid:203-224, doi:10.1080/08912969009386522 (sammanfattning)
  19. ^ McMinn M, Jaume D, Alcover J.A. (1990) Puffinus olsoni n. sp.: nova espècie de baldritja recentment extinguida provinent de depòsits espeleològics de Fuerteventura i Lanzarote (Illes Canàries, Atlàntic Oriental). Endins, vol.16, sid:63-71
  20. ^ Alcover, Josep Antoni (2001) Nous avenços en el coneixement dels ocells fòssils de les Balears. Anuari Ornitològic de les Balears, vol.16, sid:3-13. [Artikel på katalanska med engelsk sammanfattning] PDF fulltext

Externa länkar redigera