Öppna huvudmenyn

Polarforskningssekretariatet är en svensk statlig myndighet med uppgift att samordna och främja svensk polarforskning. Det är en enrådighetsmyndighet, och har ett av regeringen utsett insynsråd. Huvudkontor, lager och verkstad ligger i Rosenvik, AlbergetDjurgården i Stockholm.[2]

Polarforskningssekretariatet
Polarforskningssekretariatet IMG 2546 Oden.jpg
Isbrytaren Oden i Svalbard 2011
DepartementUtbildningsdepartementet
OrganisationstypStatlig förvaltningsmyndighet
LedningEnrådighetsmyndighet
SäteStockholm (från 2019 Luleå)
SyfteFrämja och samordna svensk polarforskning
Inrättad1984
FöreståndareKatarina Gårdfeldt
Budget38.765 miljoner SEK – 2015[1]
Antal anställda~30
InstruktionSFS 2007:1072 (lagen.nu)
Webbplatspolar.se

Regeringen beslöt 2017 att Polarforskningssekretariatet ska flyttas till Luleå senast den 30 juni 2019.[3] Polarforskningssekretariatets fasta infrastruktur för forskning omfattar Abisko naturvetenskapliga station, forskningsstationerna Wasa och Svea i Dronning Maud Land i Antarktis samt isbrytaren Oden.

Innehåll

Historik[4]Redigera

I början av 1980-talet växte den svenska polarforskningen, delvis under ledning av geologen Valter Schytt, och det uppstod ett behov av såväl finansiering som samordning. Samtidigt fanns det på utrikesdepartementet en önskemål om ett ökat svenskt inflytande i Antarktis, vilket kunde uppnås genom svensk forskningsverkamhet där. År 1981 hade Vetenskapsakademin skapat en svensk polarforskningskommitté, vilken 1983 uppvaktade dåvarande utbildningsminister Ingvar Carlsson med förslaget om att bilda en statlig myndighet. Polarforskningssekratariatet bildades året därpå. Samma år blev Sverige associerad medlem av Antarktisfördraget, och sedan fullvärdig medlem 1988. Detta möjliggjordes av ett starkt engagemang i Scientific Committee on Antarctic Research, och av det faktum att Sverige under sydsommaren 1987/1988 upprättade den fasta forskningsstationen Svea i Antarktis. Året därefter byggdes den större stationen Wasa. Ytterligare en forskningsplattform, isbrytaren Oden, började användas i slutet av 1980-talet, och 1991 kunde Oden tillsammans med det tyska polarforskningsfartyget Polarstern som första konventionellt drivna fartyg nå Nordpolen. Även om Polarforskningssekretariatets inledande verksamhet fokuserade på Antarktis, så ligger den naturliga tyngdpunkten i svensk polarforskning i de nordliga polarområdena. Dit hör även den svenska fjällvärlden, och sedan 1 december 2010[5] är Polarforskningssekretariatet huvudman för Abisko naturvetenskapliga station.

UppgifterRedigera

Myndighetens huvudsakliga uppgift är att organisera och stödja forskningsexpeditioner till polarområdena, och att ansvara för forskningsinfrastruktur. Sekretariatet medverkar också till att skapa förutsättningar för polarforskning som utförs utan fältarbete, samt att bidra till att forskningsresultat görs tillgängliga. Vetenskapsrådet och Polarforskningssekretariatet gör regelbundet gemensamma utlysningar av stöd till polarforskning. Polarforskningssekretariatet har drygt 30 anställda som arbetar med forskningsplanering, forskningsinfrastruktur, kommunikation och verksamhetsstöd. Sekretariatet medverkar även vid internationella förhandlingar och samarbeten som bland annat leds från Utrikesdepartementet. Sekretariatet har som ytterligare uppgift att aktivt arbeta för förbättrat miljöskydd i polarområdena, och att utfärda tillstånd för vistelse eller verksamhet enligt lagen (2006:924) om Antarktis.

Forskningen utförs främst i Arktis och Antarktis, men även de subpolara områdena och svenska fjällvärlden är av intresse. Polarforskningssekretariatet driver samarbeten med bland andra Vetenskapsrådet, Sjöfartsverket, Mistra, SMHI och internationella polarorganisationer. Sekretariatet representerar Sverige internationellt i polarfrågor.

Lärar- och konstnärsprogramRedigera

År 2000 inleddes ett lärarprogram, i vilket lärare får möjlighet att delta i polarexpeditioner samt i internationella konferenser och seminarier.

Konstnärer har genom historien deltagit i polarexpeditioner. Polarforskningssekretariatet fortsätter denna tradition genom att erbjuda konstnärer plats på svenska forskningsexpeditioner. Konstnärerna genomför ett eget projekt under expeditionen.

FöreståndareRedigera

  • Anders Karlqvist (1984–1993, 1995–2009)
  • Olle Melander (1993–1995)
  • Björn Dahlbäck (2010–2017)
  • Katarina Gårdfeldt (2018-)

Se ocksåRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ http://www.esv.se/Verktyg--stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=16143
  2. ^ Polarforskningssekretariatet (Faktahäfte från 2012), läst den 31 augusti 2017
  3. ^ Ellika Nilsson (30 augusti 2017). ”Statliga jobb till Luleå”. SvT Norrbotten. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/statliga-jobb-till-lulea-kiruna. Läst 31 augusti 2017. 
  4. ^ Edqvist, Olle. ”Är Sverige en polarnation?”. i Gunhild Rosqvist och Sverker Sörlin. Polarår. Ymer. Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi 
  5. ^ ”Abisko+Polar=sant”. http://www.mynewsdesk.com/se/polarforskningssekretariatet/pressreleases/abisko-polar-sant-532432. Läst 8 september 2015. 

Externa länkarRedigera