Öppna huvudmenyn

Per Adolf Geijer, född 9 april 1841Uddeholms bruk i Värmland, död 16 april 1919 i Uppsala, var en svensk filolog.

Per Adolf Geijer
Född9 april 1841[1]
Norra Råda församling[1]
Död16 april 1919[1] (78 år)
Uppsala församling[1]
NationalitetSverige
SysselsättningLingvist[1], lärare[1], romanist
ArbetsgivareUppsala universitet (1860–)[1]
SläktingarGottschalk Geijer (syskon)[2]
Redigera Wikidata
För geologen född 1886, se Per Geijer.

Per Adolf Geijer var sonson till sin namne Per Adolf Geijer och Anna Gustafva Cronhielm af Flosta vars mor var en Heijkensköld och Bureättling, samt bror till Gottschalk Geijer.

Geijer blev student i Uppsala 1860, filosofie doktor 1869, erhöll 1872 adjunkturen i franska och italienska språken vid Uppsala universitet, vilken 1889 förändrades till extra ordinarie professur i romanska språk, och utnämndes 1890 till professor i nyeuropeisk lingvistik (avdelningen romanska språk), från vilken befattning han 1916 tog avsked.

Han företog ett stort antal utländska studieresor och var förordnad till censor vid mogenhetsexamina 1880-1907. Han var ledamot och sekreterare i den 1888 tillsatta kungliga kommittén för utredning angående undervisnings-, examens- och studieväsendet vid universiteten samt 1889-1897 sekreterare i Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala, i vars "Skrifter", som han 1890-96 redigerade, han i band 5 (1897) meddelade Historisk överblick af latinets qui och qualis, fortsatta som relativpronomina i de romanska språken. Till Uppsala universitets årsskrift bidrog han bland annat med avhandlingarna Étude sur les mémoires de Philippe de Comines (1871), Meddelanden om skolor och universitet i Tyskland, Italien och Frankrike (1876), Om ljuden y och ö i franskan (1887) och Om accessoriska ljud i franska ord (1887).

Vid andra nordiska filologmötet (i Kristiania, 1881) höll han ett föredrag "Om de franska episka versformernas ursprung" och vid det fjärde (i Köpenhamn, 1892) "Om franska växtnamn". I de av Nyfilologiska sällskapet i Stockholm utgivna "Studier i modern språkvetenskap" publicerade han Om artikeln, dess ursprung och uppgift (1898), Modus conjunctivus (1901) och en minnesteckning av Gaston Paris (1905). Han lämnade vidare bidrag till in- och utländska tidskrifter samt författade ett stort antal artiklar i Nordisk familjebok.

Företrädare:
Carl Yngve Sahlin
Inspektor för Värmlands nation
1895-1905
Efterträdare:
Karl Reinhold Geijer

KällorRedigera

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera