Öppna huvudmenyn

Carl Oscar Johanson, född 21 januari 1865 i Jakob och Johannes församling i Stockholm, död 21 juni 1943 i Göteborgs Kristine församling,[1] var en svensk operasångare och skådespelare.

Oscar Johanson
Oscar Johansson, sångare vid Kungliga Operan 1890
Oscar Johansson, sångare vid Kungliga Operan 1890
FöddCarl Oscar Johanson
21 januari 1865
Jakob och Johannes församling, Stockholm
Död21 juni 1943 (78 år)
Göteborgs Kristine församling
MakaEmilia Molander
(gift 18??–1910; skild)
Ella Mauléon
(gift 1911–1921; skild)
Marta Fredrika Haglund
(gift 1929–1943; hans död)
IMDb SFDb

Oscar Johanson ämnade först bli målare och studerade några år vid Konstakademien men övergick sedan till Konservatoriet, där han studerade sång för Ivar Hallström samt dramatik för Frans Hedberg och Knut Almlöf. På Vasateatern som då var en operettscen debuterade han 1887. Conrad Nordqvist engagerade honom till Stockholmsoperan då han övertog denna.[2]

Johanson var elev vid konservatoriet och Kungliga Teatern i Stockholm 1886–1887. Därefter följde engagemang vid Vasateatern 1887–1889, Stockholmsoperan 1889–1896 och Dramaten från 1896.[3]

Utöver teatern var Johanson verksam som filmskådespelare. Han debuterade 1919 i Carl Barcklinds Hemsöborna och kom att göra sammanlagt fem filmroller, den sista 1921 i Gunnar Klintbergs Fru Mariannes friare.[3]

Oscar Johansson gifte sig första gången med Emilia Molander (1860–1956), dotter till tulluppsyningsmannen Nils Edvall Molander. Med henne fick han fyra barn som fick namnet J:son Biuw, vilket senare blev enbart Biuw: Ruth Biuw (1889–1979), gift med prästen och rektorn Valfrid Hammer, konstnären Eric Biuw (1894–1962), Greta Biuw (1896–1983), gift med handelsrådet Torsten Vinell, och Karin Biuw (1897–1978), gift med direktör Erik Pontén.[2][4][1] Äktenskapet med Emilia Molander upplöstes 1910.

Andra gången var han 1911–1921 gift med Ella Mauléon (1884–1967),[1] dotter till stadsfiskalen Sven Wilhelm Mauléon (och 1902–1910 gift med bankdirektören C.O.M. Swahn). De hade en son: skådespelaren Gunnar Björnstrand[3] (1909–1986). Ella Mauléon blev senare omgift Israelsson och Svensson.

Tredje gången gifte han sig 1929 med lagerföreståndaren Marta Fredrika Haglund (1893–1983).[1]

Oscar Johanson i Två konungar 1908.

Innehåll

FilmografiRedigera

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1887 Don Fernandez Don Cesar
Rudolf Dellinger
Emil Linden Vasateatern[5]
1888 En brasilianare Pariserliv
Jacques Offenbach
Vasateatern[6]
Nankipu, prins av blodet Den nye mikadon
Arthur Sullivan
Vasateatern[7]
1889 Popolani,
alkemist hos riddar Blåskägg
Riddar Blåskägg
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Vasateatern[8]
1898 Ringenson Gurli
Petrus Holmiensis
Dramatiska Teatern[9]
1899 Klockaren Stor-Klas och Lill-Klas
Gustaf af Geijerstam
Harald Molander Svenska teatern, Stockholm[10]
1901 Prästen Midsommareld
Hermann Sudermann
Svenska teatern, Stockholm[11]
1905 Duifs son Kedjan
Herman Heijermans
Vasateatern[12]
Adolf Fordringsägare
August Strindberg
Vasateatern[13]
1906 Stadens stolthet
Gustav Wied
Vasateatern[14]
Lagerbokhållaren Tant Cramers testamente
Edgar Höijer
Vasateatern[15]
Maken Nejlikan
Ugo Ojetti
Vasateatern[16]
Älskaren från Brasilien
Lucien Armont
Vasateatern[17]
1907 Kårstudenten Gamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster
Svenska teatern, Stockholm[18]
Henrik IV
William Shakespeare
Svenska teatern, Stockholm[19]
Markisen Vackra Marseillesiskan
Pierre Berton
Vasateatern[20]
Henry Straker Mannen och hans överman
George Bernard Shaw
Svenska teatern, Stockholm[21]
1908 Carl Michael Bellman Två konungar
Ernst Didring
Svenska teatern, Stockholm[22]
Apotekaren Dörren på glänt
Oscar Blumenthal och Gustav Kadelburg
Svenska teatern, Stockholm[23]
1909 Arsène Lupin
Francis de Croisset och Maurice Leblanc
Knut Nyblom Oscarsteatern[24]
Titurus En vintersaga
William Shakespeare
Svenska teatern, Stockholm[25]
1910 Pastorn Karlavagnen
Tor Hedberg
Svenska teatern, Stockholm[26]
Högre politik
Richard Skowronnek
Svenska teatern, Stockholm[27]
Rättsbetjänten Min nièce
Gustaf von Horn
Svenska teatern, Stockholm[28]
1911 Isolani Wallenstein
Friedrich Schiller
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[29]
Kärlekens ögon
Johan Bojer
Svenska teatern, Stockholm[30]
Klauffsky Den starkaste
Clyde Fitch
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[31]
Den gamla goda tiden: Stockholmsbilder från 1830-talet
Berndt Fredgren (pseudonym för Peter Fristrup och Hjalmar Selander
Svenska teatern, Stockholm[32]
1912 Höga rättvisan
Lothar Schmidt
Sven Söderman Svenska teatern, Stockholm[33]
De fem frankfurtarna
Carl Rössler
Svenska teatern, Stockholm[34]
Monna Vanna
Maurice Maeterlinck
Svenska teatern, Stockholm[35]
1914 Svarte riddaren Jungfrun av Orléans
Friedrich Schiller
Svenska teatern, Stockholm[36]
1923 Gaspard, trotjänare Lilla modellen
Rudolf Eger
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[37]
En herre i frack
André Picard
Nils Johannisson Svenska teatern, Stockholm[38]
1924 Pärlhalsbandet
Lothar Schmidt
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[39]
1925 Alarmklockan
Maurice Hennequin och Romain Coolus
Gunnar Klintberg Vasateatern[40]
Céléstin Maravel Herrn som kommer klockan 5
Maurice Hennequin och Pierre Veber
Knut Nyblom
Albert Ranft
Svenska teatern[41]
Evensen Det stora barndopet
Oskar Braaten
Pauline Brunius Vasateatern[42]
1927 Mäster André Ljusstaken
Alfred de Musset
Olof Molander Dramaten
Teofil Somring Ombord
Prins Wilhelm
Olof Molander Dramaten
Herr Purgon Den inbillade sjuke
Molière
Olof Molander Dramaten
1928 Professor Lüdin Hoppla, vi lever!
Ernst Toller
Per Lindberg Dramaten
Reisse Diktatorn
Jules Romains
Per Lindberg Dramaten
Doktor Pascoe Ryktbarhet
Arnold Bennett
Gustaf Linden Dramaten
Poseidon Fåglarna
Aristofanes
Olof Molander Dramaten
1929 Fouques Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Karl Hedberg Dramaten
Herr Pontius Den oemotståndlige
Jean Sarment
Olof Molander Dramaten
Olibet Nyss utkommen!
Édouard Bourdet
Gustaf Linden Dramaten
Pietri Siegfried
Jean Giraudoux
Olof Molander Dramaten
"Olle" Ringen du gav mig
Oscar Rydqvist
Per Lindberg Dramaten
1931 Pamphilius Karusellen
George Bernard Shaw
Gustaf Linden Dramaten
Borgmästare Nupkins Pickwick-klubben
František Langer efter Charles Dickens
Olof Molander Dramaten

KällorRedigera

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  2. ^ [a b] Dödsruna i Svenska Dagbladet 22 juni 1943 (Genealogiska Föreningens klipparkiv).
  3. ^ [a b c] ”Oscar Johanson”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57978&iv=OVERVIEW. Läst 4 maj 2014. 
  4. ^ Rotemannen 2 (Version 2.0). Stockholm: Stadsarkivet. 2015. Libris 18750450 
  5. ^ ”Don Cesar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15072&pos=15. Läst 6 juli 2015. 
  6. ^ ”Pariserliv”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15323&pos=30. Läst 6 juli 2015. 
  7. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 24 november 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-11-24/7274b/4. Läst 23 juli 2015. 
  8. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 27 februari 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-02-27/7352b/3. Läst 29 juli 2015. 
  9. ^ Teater och Musik”. Svenska Dagbladet: s. 3. 19 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-19/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015. 
  10. ^ ”Stor-Klas och Lill-Klas”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P6934&pos=240. Läst 10 september 2016. 
  11. ^ Frithiof Hellberg, red (1901). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 14 (46): sid. 747. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1901/pdf/1901_46.pdf. Läst 17 november 2015. 
  12. ^ Frithiof Hellberg (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (49): sid. 626. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_49.pdf. Läst 19 november 2015. 
  13. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (3): sid. 35. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_3.pdf. Läst 19 november 2015. 
  14. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (5): sid. 60. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_5.pdf. Läst 19 november 2015. 
  15. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (16): sid. 197. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_16.pdf. Läst 19 november 2015. 
  16. ^ Bo Bergman (9 oktober 1906). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-09/13100a/3. Läst 2 augusti 2015. 
  17. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 22 oktober 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-22/13113a/2. Läst 2 augusti 2015. 
  18. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 september 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-01/13417A/3. Läst 4 augusti 2015. 
  19. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-08/13188a/3. Läst 26 juli 2015. 
  20. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 26 februari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-02-26/13237a/3. Läst 26 juli 2015. 
  21. ^ Bo Bergman (28 september 1907). ”Svenska teatern: 'Mannen och hans öfverman'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-28/13444A/3. Läst 5 augusti 2015. 
  22. ^ Bo Bergman (12 mars 1908). ”Svenska teatern: 'Två konungar'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-03-12/13606A/3. Läst 4 augusti 2015. 
  23. ^ Bo Bergman (27 december 1908). ”Julens teaterpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-12-27/13888a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  24. ^ 'Arsène Lupin' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 5 september 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-05-09/14016a/2. Läst 12 april 2016. 
  25. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 23 december 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-12-23/14241/6. Läst 7 augusti 2015. 
  26. ^ Bo Bergman (2 mars 1910). ”Tor Hedbergs-programmet på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-03-02/14306/7. Läst 7 augusti 2015. 
  27. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 30 augusti 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-08-30/14481/6. Läst 8 augusti 2015. 
  28. ^ Bo Bergman (29 december 1910). ”Kapten von Horns 'Min nièce' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-12-29/14600/6. Läst 8 augusti 2015. 
  29. ^ Bo Bergman (21 januari 1911). ”Schillers Wallenstein på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-21/14621/6. Läst 2 augusti 2015. 
  30. ^ Bo Bergman (21 april 1911). ”Fru Nansen i 'Kärlekens ögon' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-04-21/14708/5. Läst 2 augusti 2015. 
  31. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 16 november 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-11-16/14914/7. Läst 2 augusti 2015. 
  32. ^ Bo Bergman (7 december 1911). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-12-07/14935/8. Läst 2 augusti 2015. 
  33. ^ Bo Bergman (9 februari 1912). ”'Höga rättvisan' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-02-09/14995/8. Läst 2 augusti 2015. 
  34. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 3 maj 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-05-03/15076/6. Läst 2 augusti 2015. 
  35. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 13 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-13/15206/6. Läst 2 augusti 2015. 
  36. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1914-03-05/15730/9. Läst 29 augusti 2015. 
  37. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-08-28/232/6. Läst 26 juli 2015. 
  38. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 23 september 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-09-23/258/10. Läst 26 juli 2015. 
  39. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 13 maj 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-05-13/130/9. Läst 27 juli 2015. 
  40. ^ Vasateatern skönare”. Dagens Nyheter: s. 7. 1 september 1925. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-09-01/236/7. Läst 1 augusti 2015. 
  41. ^ Bo Bergman (2 maj 1925). ”Albert Ranft på Svenskan, Textorius på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-05-02/117/5. Läst 2 juni 2016. 
  42. ^ ”Det stora barndopet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22441&pos=318. Läst 11 juli 2015. 

Externa länkarRedigera