Nils Johan Andersson, född 20 februari 1821 i Gärdserums socken, Kalmar län, död 27 mars 1880 i Stockholm, var en svensk botaniker.

Nils Johan Andersson
Född20 februari 1821[1][2][3]
Gärdserums församling[1], Sverige
Död27 mars 1880[1][4] (59 år)
Adolf Fredriks församling[2]
BegravdNorra begravningsplatsen[5]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningBotaniker[1], universitetslärare, naturvetare
ArbetsgivareUppsala universitet
Stockholms universitet
Lunds universitet
MakaAnna Tigerhielm[1]
BarnElias Anckers (f. 1858)
J.A.G. Acke (f. 1859)
Sigrid Rissler (f. 1868)
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Av sin far, vilken 1828 var ledamot av bondeståndet och livligt intresserade sig för inrättandet av Nya Elementarskolan i Stockholm, insattes han i detta läroverk. År 1840 blev han student i Uppsala, 1845 filosofie magister och 1846 docent i botanik. År 1847 blev han lärare (1857 lektor) i naturalhistoria vid nämnda skola och lämnade denna befattning först 1874. Redan 1843 började han sina ovanligt vidsträckta resor. Såsom botaniker medföljde han fregatten Eugenievärldsomseglingen 1851-53, vilken han skildrade i brev till tidningen Aftonbladet, sedermera utgivna under titel En werldsomsegling, skildrad i bref (1853-1854, av Anton von Etzel översatt till tyska 1856). Från denna resa hemförde han rika botaniska samlingar. Sedan 1848 var han Svenska trädgårdsföreningens sekreterare. År 1855 utnämndes han till adjunkt i botanik vid Lunds universitet och 1856 till intendent vid Naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning samt lärare vid Bergianska trädgårdsskolan i Stockholm. 1857 blev han professor Bergianus. Han lämnade sina befattningar 1879.

Vid de flesta skandinaviska naturforskaremöten fungerade Andersson dels som sekreterare, dels som ordförande i den botaniska sektionen. Såsom Sveriges kommissarie deltog han de internationella trädgårdsutställningarna och botaniska kongresserna i London, Paris, Amsterdam, Wien, Florens, Köpenhamn och Köln, varjämte han 1868 anordnade trädgårdsutställningen i Stockholm. Han blev ledamot av Vetenskapsakademien 1859.

Under sin 27-åriga verksamhet som lärare gjorde Andersson gagn särskilt genom en lärokurs, som införde en mindre speciell och stel terminologi och lade större vikt vid det morfologiska, åskådliggjorde genom en mängd i texten införda illustrationer, och genom flera planschverk, vilka sedermera blev i Sverige allmänt nyttjade hjälpmedel vid undervisningen. Bland dithörande arbeten kan nämnas Lärobok i botanik (I-III, 1851-1853), Inledning till botaniken (1859-1861; flera upplagor), Atlas öfver den skandinaviska florans naturliga familjer (1849), Väggtaflor för åskådningsundervisningen i botanik (20 planscher, 1861-1862) samt det av honom och lektor Knut Fredrik Thedenius utgivna verket Svensk skolbotanik (1851-1853). Bland hans arbeten kan nämnas Salices Lapponiæ (1845), Monographia Salicum (1867) och Plantæ Scandinaviæ (1849-52; på svenska 1850-52). På den beskrivande botanikens och växtgeografins områden beskrev Andersson i en stor mängd uppsatser Lapplands, Skandinaviens och åtskilliga under jordomseglingen besökta trakters vegetation (till exempel Om Galapagosöarnas vegetation, 1854, i vilken han sökte fullständigt belysa dessa öars växtlighet med utgångspunkt i Charles Darwins lära).

Han var gift med konstnären Anna Tigerhielm.

Auktorsnamnet N.J.Andersson kan användas för Nils Johan Andersson i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Auktorsnamnet Anderss. kan användas för Nils Johan Andersson i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Källor redigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Andersson, Nils Johan, 1904–1926.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] Nils J Andersson, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Sveriges dödbok, 18210220 Andersson, Nils Johan, läst: 8 juni 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Biographical Database of Southern African Science, Nils Johan Andersson, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ SNAC, Nils Johan Andersson, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Nils Johan, Svenskagravar.se, läs online, läst: 28 juli 2020.[källa från Wikidata]

Vidare läsning redigera