Nils Ericson (skådespelare)

svensk skådespelare och operettsångare

Nils "Nisse" Lennart Ericson, född 14 mars 1906 i Torsåkers församling i Gävleborgs län, död 6 april 1980 i Oscars församling i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare och operettsångare.[2]

Nils Ericson
FöddNils Lennart Ericson
14 mars 1906
Torsåker, Gävleborgs län, Sverige
Död6 april 1980 (74 år)
Oscars församling, Stockholm
Aktiva år1928–1973
IMDb SFDb

Biografi redigera

Ericson studerade drama för Pauline Brunius och Gösta Ekman. Han scendebuterade 1929 som Ippolith i Sista valsenVasateatern i Stockholm. Därefter var han engagerad vid Folkets hus teater (1929–1930), Södra Teatern (1931–1932), Hipp i Malmö (1932–1934), Svensk Filmindustri (1934–1936) och Stora Teatern, Göteborg (1937–1941). Åren 1947–1957 spelade han ett flertal roller på Oscarsteatern och därefter mestadels på Stockholms Stadsteater. Hans sista teateroll var i KaktusblommanVasateatern 1973.

Ericson medverkade även i ett trettiotal filmer, ofta i komiska roller.

Han gifte sig 1936 med Harriet Dahl. Ericson är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[3][4]

Filmografi redigera

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1925 Fred Orloff
Ernst Marischka och Bruno Granichstaedten
Nils Johannisson Oscarsteatern[5]
1926 En mulatt Hjärtekrossaren
Hermann Haller och Eduard Künneke
Oskar Textorius Oscarsteatern[6]
1929 Jimmy Hjärter dam
Lewis E. Gensler, Laurence Schwab och B. G. de Sylva
Nils Johannisson Vasateatern[7][8]
Cirkusprinsessan
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Oskar Textorius Vasateatern[9]
1931 Trötte Teodor
Max Neal och Max Ferner
Folkteatern[10]
1932 Medverkande Här va' de'!, revy
Gösta Stevens och Kar de Mumma
Björn Hodell Södra Teatern[11]
1935 Rudi Maya
Imre Harmath, Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Szabolcs Fényes
Nils Johannisson Oscarsteatern[12]
1936 Benjamin Kidd Ökensången
Sigmund Romberg och Oscar Hammerstein
Karl Kinch Oscarsteatern[13][14]
1937 Bobby Jones Jill Darling
Marriott Edgar och Vivian Ellis
Karl Kinch Oscarsteatern[15][16]
1942 Blåjackor
Lajos Lajtai, André Barde och Lauri Wylie
Leif Amble-Naess Stora Teatern[17]
Mazurka
Joseph Beer, Fritz Löhner-Beda, Alfred Grünwald
Karl Kinch Skansens friluftsteater[18]
1944 Frank Schultz Teaterbåten
Jerome Kern och Oscar Hammerstein
Nils Johannisson Stora Teatern[19]
1949 Charlie Davenport Annie get your gun
Irving Berlin, Dorothy Fields och Herbert Fields
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[20]
1950 Hemska Herman Rose Marie
Rudolf Friml, Herbert Stothart, Otto Harbach och Oscar Hammerstein
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[21]
1951 Gangstern Kiss Me, Kate
Cole Porter, Samuel Spewack och Bella Spewack
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[22]
1952 Trettondagsafton
William Shakespeare
Sandro Malmquist Skansens friluftsteater[18]
1953 Nathan Detroit Änglar på Broadway
Frank Loesser, Joe Swerling och Abe Burrows
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[23]
Charlie Davenport Annie get your gun
Irving Berlin, Dorothy Fields och Herbert Fields
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[24]
1954 Leopold-Maria Csardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach
Egon Larsson Oscarsteatern[25]
Njegus Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein
Lars Egge Oscarsteatern[26]
1955 Foulard, teaterdirektör i Pont d'Arcy
Stallkorpral Loriot
Lilla helgonet
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud
Ivo Cramér Oscarsteatern[27]
1956 Can-Can
Cole Porter och Abe Burrows
Ivo Cramér Oscarsteatern[28]
1957 Pelikan Cirkusprinsessan
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Egon Larsson Oscarsteatern[29]
Billy Early No, No, Nanette
Vincent Youmans, Otto Harbach, Frank Mandel och Irving Caesar
Egon Larsson Oscarsteatern[30]
1959 En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Sandro Malmquist Skansens friluftsteater[18]
1961 Fridas visor
Birger Sjöberg
Per Sjöstrand Skansens friluftsteater[31]
1963 Polischefen Lysistrate
Aristofanes
Sandro Malmquist Riksteatern[32]
1966 Norbert Kaktusblomman
Pierre Barillet och Jean-Pierre Grédy
Per Gerhard Vasateatern[33]
1969 Luft-Kalle Den förgyllda lergöken
Emil Norlander
Lars Edström Stockholms stadsteater
Lazar Wolf, slaktare Spelman på taket
Sheldon Harnick, Joseph Stein och Jerry Bock
Henny Mürer Stockholms stadsteater
1973 Norbert Kaktusblomman
Pierre Barillet och Jean-Pierre Grédy
Per Gerhard Vasateatern[34]

Referenser redigera

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ ”Nils Ericson”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=60049&iv=OVERVIEW. Läst 22 december 2013. 
  3. ^ Hitta graven
  4. ^ SvenskaGravar
  5. ^ ”Orloff”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22442&pos=114. Läst 10 juni 2015. 
  6. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 mars 1926. http://arkivet.dn.se/tidning/1926-03-24/81/10. Läst 19 februari 2017. 
  7. ^ Teateralmanack 1929 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1929 (1930) s. 125
  8. ^ ”Hjärter dam”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14419&pos=337. Läst 11 juli 2015. 
  9. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 142. Libris 784760 
  10. ^ ”Trötte Teodor trött igen”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 juli 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-07-05/178/11. Läst 3 januari 2016. 
  11. ^ M.I. (2 januari 1932). ”Nyårsrevyerna: 'Här va' de'!' på Södra teatern”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-02/1/9. Läst 27 augusti 2015. 
  12. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 23 januari 1935. https://arkivet.dn.se/tidning/1935-01-23/22/7. Läst 11 maj 2019. 
  13. ^ ”Teater Musik Film: 'Ökensången' på Oscars i kväll”. Dagens Nyheter: s. 12. 3 oktober 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-10-03/269/12. Läst 8 januari 2016. 
  14. ^ Oscar Rydqvist (4 oktober 1936). ”Ökensång igen på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-10-04/270/18. Läst 8 januari 2016. 
  15. ^ ”Teater Musik Film: Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 31 december 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-12-31/356/12. Läst 9 januari 2016. 
  16. ^ Curt Berg (2 januari 1937). ”En jazzoperett på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016. 
  17. ^ ”Nyårspremiärer i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 11. 2 januari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-01-02/1/11. Läst 30 januari 2016. 
  18. ^ [a b c] ”Skansenteatern”. Leopolds antikvariat. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328020221/http://www.abm.se/leopolds/Skansenteatern.html. Läst 19 mars 2016. 
  19. ^ ”Teater, Musik, Film: 'Teaterbåten' i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 15. 2 januari 1944. https://arkivet.dn.se/tidning/1944-01-02/1/15. Läst 9 januari 2021. 
  20. ^ ”Annie get your gun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25007&pos=7. Läst 3 juni 2015. 
  21. ^ ”Rose Marie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF28682&pos=130. Läst 10 juni 2015. 
  22. ^ ”Kiss me, Kate”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25016&pos=85. Läst 9 juni 2015. 
  23. ^ ”Änglar på Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25010&pos=176. Läst 12 juni 2015. 
  24. ^ Hl (15 november 1953). ”Annie tillbaka på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-11-15/310/20. Läst 31 augusti 2015. 
  25. ^ ”Czardasfurstinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25017&pos=23. Läst 24 juni 2015. 
  26. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25011&pos=32. Läst 4 juni 2015. 
  27. ^ Folke Hähnel (20 augusti 1955). ”'Lilla helgonet' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-08-20/224/6. Läst 31 augusti 2015. 
  28. ^ Folke Hähnel (17 mars 1956). ”'Can-Can' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-03-17/75/12. Läst 22 augusti 2015. 
  29. ^ Hl (16 februari 1957). ”'Cirkusprinsessan' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1957-02-16/46/10. Läst 31 augusti 2015. 
  30. ^ ”No No Nanette”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25018&pos=108. Läst 15 juni 2015. 
  31. ^ Ebbe Linde (22 juni 1961). ”'Fridas visor' på Skansenteatern”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-06-22/166/16. Läst 19 mars 2016. 
  32. ^ S B-l (27 januari 1963). ”Livskraftig Lysistrate”. Dagens Nyheter: s. 34. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-01-27/26/34. Läst 10 juni 2018. 
  33. ^ Bengt Jahnsson (22 september 1966). ”Vänta med Vasan”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1966-09-22/257/18. Läst 17 april 2016. 
  34. ^ Barbro Hähnel (20 januari 1973). ”Skådespelarna lyfter upp 'Kaktusblomman'”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1973-01-20/18/13. Läst 23 augusti 2015. 
  • Myggans nöjeslexikon : ett uppslagsverk om underhållning. 5, E-Fel. Höganäs: Bra böcker. 1990. sid. 164. Libris 7665083. ISBN 91-7752-263-X 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 145. Libris 1404046 

Externa länkar redigera