Karl Kinch

svensk skådespelare, teaterledare, regissör och operettsångare (tenor)
Ej att förväxla med Karl Frederik Kinch.

Karl Fredrik Kristian Kinch, född 3 september 1892 i Stockholm, död 13 juli 1981 i Högalids församling i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare, teaterledare, regissör och operettsångare (tenor).

Karl Kinch
Karl Kinch 1927
Karl Kinch 1927
FöddKarl Fredrik Kristian Kinch
3 september 1892
Stockholm
Död13 juli 1981 (88 år)
Högalids församling, Stockholm
Aktiva år1915–1979
MakaKajsa Ranft
(1920– ;skilda)
Ka Nerell
(1939– ;skilda)
IMDb SFDb

Biografi redigera

Han var son till grosshandlaren Otto Kinch och Nicoline Behrens. Kinch scendebuterade 1915 som Prins Frittelini i operetten LyckoflickanOscarsteatern där han sedan blev kvar fram till 1918. Därpå följde ett långt engagemang till 1935 vid Stora Teatern, Göteborg, där han de sista nio åren även var regissör och teaterchef och bland annat introducerade flera engelska musikaler. Därefter var han vid Vasateatern 1935–1936 och Oscarsteatern 1936–1937.

Under åren 1929–1934 och 1939 var han ledare för folkparksturnéer, 1941 ledare för Skansens Friluftsteater och 1944–1962 ledare för olika avdelningar inom Centraloperetten. Kinch fortsatte att turnera ända till 1973, då han var över 80 år gammal.

På Oscarsteatern iscensatte han den första professionella uppsättningen av Pippi Långstrump julen 1948. Astrid Lindgren skrev manuskriptet och Per-Martin Hamberg skapade musiken. Viveca Serlachius spelade Pippi. Julen 1949 regisserade Kinch pjäsen Snövit av Lindgren, och året efter, 1950, hade Pippi Långstrump nypremiär. Kinch gjorde tv- och radioframträdanden fram till två år före sin död och gav även konserter i Stockholm och Göteborg på 1970-talet.[2]

Han var gift första gången 1920 med sångaren Kajsa Ranft, dotter till Albert Ranft, och andra gången 1939 med skådespelaren Ka Nerell. Kinch är far till regissören Olle Kinch och radioreportern Lasse Kinch. Han var bror till Knut Kinch.

Karl Kinch är gravsatt i minneslunden på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[3]

Filmografi redigera

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1915 Prins Frittelini Lyckoflickan (La Mascotte)
Edmond Audran, Alfred Duru och Henri Charles Chivot
Axel Ringvall Oscarsteatern[4]
1917 Gesanten i gult Kejsarinnan Maria Théresia (Die Kaiserin)
Leo Fall, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Oskar Textorius Oscarsteatern[5]
1920 Röda rosor (Die ideale Gattin)
Franz Lehár, Julius Brammer och Alfred Grünwald
August Bodén Stora teatern[6]
1933 Madame Favart
Jacques Offenbach
Karl Kinch Stora Teatern[7]
1935 Curry Flickan i frack
Hjalmar Bergman
Per Lindberg
Karl Kinch
Vasateatern[8]
Lancelot Köpmannen i Venedig (The Merchant of Venice)
William Shakespeare
Per Lindberg Vasateatern[9]
1937 Jack Crawford
Pendelton Brooks
Jill Darling
Marriott Edgar och Vivian Ellis
Karl Kinch Oscarsteatern[10][11]
1939 Filosel Min syster och jag (Meine Schwester und ich)
Ralph Benatzky och Robert Blum
Karl Kinch Folkan[12]
1942 Mazurka (Polnische Hochzeit)
Joseph Beer, Fritz Löhner-Beda, Alfred Grünwald
Karl Kinch Skansens friluftsteater
1969 Harry Trevor/Baptista Kiss Me, Kate
Cole Porter, Samuel Spewack och Bella Spewack
Bo Forsberg Riksteatern[13]
1970 En folkefiende
Henrik Ibsen
Tom Lagerborg Örebroensemblen[14]

Regi (ej komplett) redigera

År Produktion Upphovsmän Teater
1933 Madame Favart
Jacques Offenbach Stora Teatern[7]
1935 Flickan i frack
Hjalmar Bergman Vasateatern
regi tillsammans med Per Lindberg[8]
1936 Geishan
The Geisha, a story of a tea house
Owen Hall och Sidney Jones Oscarsteatern
Oh, du milde Antonius
Der heilige Antonius
A Fenclo, Georg Brada och Jara Beneš Oscarsteatern
regi tillsammans med Carl Johannesson[15]
Ökensången
The Desert Song
Sigmund Romberg och Oscar Hammerstein Oscarsteatern[16]
1937 Jill Darling
Marriott Edgar och Vivian Ellis Oscarsteatern
1939 Min syster och jag
Meine Schwester und ich
Ralph Benatzky, Georges Berr och Louis Verneuil Folkan
1941 Tiggarstudenten
Der Bettelstudent
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell Skansens friluftsteater
1942 Mazurka
Polnische Hochzeit
Joseph Beer, Fritz Löhner-Beda, Alfred Grünwald Skansens friluftsteater
1949 Snövit och dvärgarna
Astrid Lindgren Oscarsteatern[17]

Referenser redigera

  • Hyberg, Jacob (1923). Göteborgare 1923 : biografisk uppslagsbok. Göteborg: H. Brusewitz. sid. 165-166. Libris 1474278 
  • Myggans nöjeslexikon : ett uppslagsverk om underhållning. 9, Högq-Kome. Höganäs: Bra böcker. 1991. sid. 216. Libris 7665087. ISBN 91-7752-267-2 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 154. Libris 1404046 
Noter
  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Dagens Nyheter, 14 juli 1981, sid. 22
  3. ^ SvenskaGravar
  4. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 oktober 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-10-27/292A/5. Läst 21 juli 2015. 
  5. ^ Svenska scenen 1/1918
  6. ^ Stora Teatern i Göteborg, 1893-1929 i Projekt Runeberg, sid 337
  7. ^ [a b] ”Teater, musik, film”. Dagens Nyheter: s. 14. 23 april 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-04-23/108/14. Läst 14 juli 2015. 
  8. ^ [a b] Bo Bergman (7 september 1935). ”Svensk urpremiär på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-09-07/243/11. Läst 27 augusti 2015. 
  9. ^ Bo Bergman (29 december 1935). ”Gösta Ekman: Köpmannen i Venedig”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-12-29/354/1. Läst 27 december 2015. 
  10. ^ ”Teater Musik Film: Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 31 december 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-12-31/356/12. Läst 9 januari 2016. 
  11. ^ Curt Berg (2 januari 1937). ”En jazzoperett på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016. 
  12. ^ M.I. (2 september 1939). ”'Min syster och jag' på Folkan”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1939-09-02/236/16. Läst 11 maj 2019. 
  13. ^ Barbro Hähnel (23 juli 1969). ”Berit Carlberg praktfull i ojämn 'Kiss me, Kate'”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-07-23/196/8. Läst 18 juli 2018. 
  14. ^ Hans Axel Holm (14 september 1970). ”Stilsäker inkonsekvent Ibsen i Örebro”. Dagens Nyheter: s. 19. https://arkivet.dn.se/tidning/1970-09-14/249/19. Läst 19 januari 2022. 
  15. ^ Curt Berg (19 september 1936). ”Säsongspremiär på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-09-19/255/15. Läst 30 augusti 2015. 
  16. ^ Oscar Rydqvist (4 oktober 1936). ”Ökensång igen på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-10-04/270/18. Läst 8 januari 2016. 
  17. ^ Eva von Zweigbergk (27 december 1949). ”Teater Musik Film: 'Snövit' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-12-27/350/9. Läst 5 augusti 2017. 

Externa länkar redigera