New York Rangers
New York Rangers är en amerikansk ishockeyorganisation vars lag är baserat i New York, New York och som har varit medlem i National Hockey League (NHL) sedan 1927. Rangers räknas till de så kallade Original Six tillsammans med fem andra klassiska klubbar (Boston Bruins, Chicago Blackhawks, Detroit Red Wings, Montreal Canadiens och Toronto Maple Leafs). Klubbens hemmaarena är Madison Square Garden som ligger mitt på Manhattan. Laget spelar i East Division tillsammans med Boston Bruins, Buffalo Sabres, New Jersey Devils, New York Islanders, Philadelphia Flyers, Pittsburgh Penguins och Washington Capitals för säsongen 2020–2021 på grund av coronaviruspandemin 2019–2021.[2]
Rangers har vunnit fyra Stanley Cup-titlar (1926–1927, 1932–1933, 1939–1940 och 1993–1994) och har haft berömda spelare som Wayne Gretzky, Mark Messier, Andy Bathgate, Brian Leetch, Pavel Bure, Harry Howell, Rod Gilbert, Mike Richter, Mike Gartner, Eddie Giacomin, Jaromír Jágr, Jean Ratelle, Brad Park och Vic Hadfield i sin organisation.
Rangers är den klubb i NHL som haft flest svenskar genom tiderna[källa behövs], bland andra Ulf Sterner, Jan Erixon, Anders Hedberg, Ulf "Lillpröjsarn" Nilsson, Tomas Sandström, Ulf Samuelsson, Ulf Dahlén, Markus Näslund, Niklas Sundström och Michael Nylander. När Ulf Sterner skrev på för klubben blev han den förste europén som spelade i NHL. I dagens Rangers representeras Sverige av Mika Zibanejad och Jesper Fast. Dessutom spelade norrmannen Mats Zuccarello Aasen i laget från 2010 till 2019.
Rangers historiaRedigera
1920-taletRedigera
Historien om New York Rangers börjar i Texas. En man vid namn "Tex" Rickard arbetade som Ranger vid Texas ridande polis. "Tex" flyttade till New York där han fick idén att starta ett hockeylag för NHL. Laget började i media kallas "Tex' Rangers" och hade en ridande polis som symbol. Så småningom ändrades namnet till New York Rangers. Logotypen blev en blå-vit-röd polissköld med lagets namn.
Den viktigaste kuggen i lagbygget var Lester Patrick. Han blev tränare, manager, spelare, målvakt och så småningom ägare till klubben. Inträdet i NHL skedde 1926 och laget spelade i den dåvarande Madison Square Garden. Succén kom tidigt. Redan 1928 blev det Stanley Cup-vinst och New York Rangers hade presenterat sig för ishockeyvärlden.
- 1927 – Förlorade i första ronden mot Boston Bruins med 3-1.
- 1928 – Vann finalen mot Montreal Maroons med 3-2.
- Clarence Taffy Abel, Frank Boucher, Leo Bourgeault, Billy Boyd, Frank Patsy Callighen, Lorne Chabot, Bill Cook (C), Fred Bun Cook, Alex Grey, Ivan Ching Johnson, Joe Miller, Murray Murdoch, Lester Patrick, Laurie Scott & Paul Thompson – Lester Patrick.
- 1929 – Förlorade finalen mot Boston Bruins med 2-0 i matcher.
1930-taletRedigera
1933 fick Rangers vara med om ytterligare en Stanley Cup-seger. Lester Patrick var fortfarande kvar i klubben och förutom att vara utespelare brukade han hoppa in i målet. Det hände på den här tiden allt för ofta att målvakterna skadades när puckar kom flygande i 150 km/h rakt emot deras oskyddade ansikten. Detta avskräckte inte Patrick. Men laget hade även en del andra stora spelare i hockeyhistorien, till exempel Lynn Patrick, Frank Boucher och Bryan Hextall.
- 1930 – Förlorade i andra ronden mot Montreal Canadiens med 2-0.
- 1931 – Förlorade i andra ronden mot Chicago Black Hawks med 2-0.
- 1932 – Förlorade i finalen mot Toronto Maple Leafs med 3-0 i matcher.
- 1933 – Vann finalen mot Toronto Maple Leafs med 3-1 i matcher.
- Andy Aitkenhead, Ossie Asmundson, Doug Brennan, Bill Cook (C), Fred Bun Cook, Cecil Dillon, Erhardt Ott Heller, Ivan Ching Johnson, Melville Butch Keeling, Murray Murdoch, Gord Pettinger, Albert Babe Siebert & Art Somers – Lester Patrick.
- 1934 – Förlorade i första ronden mot Montreal Maroons med 2-1.
- 1935 – Förlorade i andra ronden mot Montreal Maroons med 5-4.
- 1936 – Missade slutspel.
- 1937 – Förlorade i finalen mot Detroit Red Wings med 3–2 i matcher.
- 1938 – Förlorade i första slutspelsomgången mot New York Americans med 2–1 i matcher.
- 1939 – Förlorade i första slutspelsomgången mot Boston Bruins med 4–3 i matcher.
1940-taletRedigera
Strax innan USA gick med i kriget, 1940, tog Rangers hem sin 3:e Stanley Cup. Enligt rykten hanterades pokalen tvivelaktig och ska ha använts som krubba till en spelares häst och som askkopp. Rangers skulle därför ha drabbats av en förbannelse som innebar att klubben aldrig mer skulle vinna Stanley Cup. Förbannelse eller inte, men Rangers nästa Stanley Cup-seger kom först 1994.
Andra världskriget medförde att hockeyn kom i skymundan. Många unga amerikaner ryckte dessutom in i kriget, vilket innebar stora problem för rekryteringen till hockeylaget. Större delen av det ordinarie laget var inkallade och nya, oprövade spelare fick plats i truppen. När kriget var slut kom en del spelare tillbaka, men flera av spelarna hade stupat.
Några av de nya spelarna slog igenom i NHL. Målvakten Chuck Rayner blev vald till ligans Mest Värdefulla Spelare 1950.
Från och med säsongen 1942–1943 fans det endast sex lag i NHL. Dessa var New York Rangers, Chicago Blackhawks, Boston Bruins, Toronto Maple Leafs, Detroit Red Wings och Montreal Canadiens. Ända fram till 1967 var dessa de enda i ligan. Dessa lag kallas numera "The Original Six".
- 1940 – Vann finalen mot Toronto Maple Leafs med 4-2 i matcher.
- Mac Colville, Neil Colville, Art Coulter (C), Erhardt Ott Heller, Bryan Hextall Sr., Wilbert Dutch Hiller, Dave Kerr, James Kilby MacDonald, Lynn Patrick, Murray Muzz Patrick, Alf Pike, Walter Babe Pratt, Alex Shibicky, Clint Smith, Stanford Smith & Phil Watson – Frank Boucher.
- 1941 – Förlorade i första rundan mot Detroit Red Wings med 2-1 i matcher.
- 1942 – Förlorade i första rundan mot Toronto Maple Leafs med 4-2 i matcher.
- 1943 – Missade slutspel.
- 1944 – Missade slutspel.
- 1945 – Missade slutspel.
- 1946 – Missade slutspel.
- 1947 – Missade slutspel.
- 1948 – Förlorade i första slutspelsomgången mot Detroit Red Wings med 4–2 i matcher.
- 1949 – Missade slutspel.
1950-taletRedigera
Laget hade inga riktiga framgångar under 1950-talet, trots att de hade flera superstjärnor i laget. Däribland fanns stjärnmålvakten Ed Giachomin och lagkaptenen Andy Bathgate. Bathgate har fortfarande 2015 rekordet för flest poäng under karriären för en Rangers-spelare. Laget lät sina spelare mogna i farmarlagen, kanske för länge, innan de matchades i NHL.
- 1950 – Förlorade i finalen mot Detroit Red Wings med 4-3 i matcher.
- 1951 – Missade slutspel.
- 1952 – Missade slutspel.
- 1953 – Missade slutspel.
- 1954 – Missade slutspel.
- 1955 – Missade slutspel.
- 1956 – Förlorade i första slutspelsomgången mot Montreal Canadiens med 4-1 i matcher.
- 1957 – Förlorade i första slutspelsomgången mot Montreal Canadiens med 4-1 i matcher.
- 1958 – Förlorade i första slutspelsomgången mot Boston Bruins med 4-2 i matcher.
- 1959 – Missade slutspel.
1960-taletRedigera
Från och med säsongen 1966–1967 lyckades Rangers att ta sig till slutspel nio år i rad, vilket de var ensamma om under perioden. Rangers-backen Harry Howell blev årets back säsongen 1966/67, och general manager Emile Francis gjorde en djärv satsning: Han fick över svenske Ulf Sterner till Nordamerika. När Sterner spelade sin första match blev han den första europén i ligan. Sterner spelade bara några matcher, utan några poäng, men en ny epok med européer i ligan hade startat.
- 1960 – Missade slutspel.
- 1961 – Missade slutspel.
- 1962 – Förlorade i första slutspelsomgången mot Toronto Maple Leafs med 4-2 i matcher
- 1963 – Missade slutspel.
- 1964 – Missade slutspel.
- 1965 – Missade slutspel.
- 1966 – Missade slutspel.
- 1967 – Förlorade i första slutspelsomgången mot Montreal Canadiens med 4–0 i matcher.
- 1968 – Förlorade i första slutspelsomgången mot Chicago Black Hawks med 4–2 i matcher.
- 1969 – Förlorade i första slutspelsomgången mot Montreal Canadiens med 4–0 i matcher.
1970-taletRedigera
Under 1970-talet värvades många av de stora stjärnorna av den nystartade konkurrerande World Hockey Association. WHA slogs efter sju säsonger ihop med NHL år 1979 och de flesta spelarna i WHA fick därmed nya klubbar. Ulf "Lill-Pröjsarn" Nilsson, Anders Hedberg blev redan 1978 de första Unrestricted Free Agents (UFA) i en rekrytering till NYR, där bland andra Phil Esposito spelade. På grund av en incident med Stig Salming under VM 1977 hade Esposito en negativ inställning till svenskar och myntade även uttrycket "Chicken Swedes". Han ansåg att svenskar spelade för feg ishockey. Den inställningen fick Espo verkligen ändra under tiden tillsammans med Hedberg och Nilsson. 1979 kom laget ända till Stanley Cup-final efter att ha slagit ut NHL:s serievinnare NY Islanders i en legendarisk drabbning som kallades The Subway serie, men förlorade finalen mot Montreal Canadiens med 4-1 i matcher.
- 1970 – Förlorade i första ronden mot Boston Bruins med 4-2 i matcher.
- 1971 – Förlorade i andra omgången mot Chicago Black Hawks med 4-3 i matcher.
- 1972 – Förlorade i finalen mot Boston Bruins med 4-2 i matcher.
- 1973 – Förlorade i andra omgången mot Chicago Black Hawks med 4-1 i matcher.
- 1974 – Förlorade i andra omgången mot Philadelphia Flyers med 4-3 i matcher.
- 1975 – Förlorade i första omgången mot New York Islanders med 2-1 i matcher.
- 1976 – Missade slutspel.
- 1977 – Missade slutspel.
- 1978 – Förlorade i första omgången mot Buffalo Sabres med 2–1 i matcher.
- 1979 – Förlorade i finalen mot Montreal Canadiens med 4–1 i matcher.
1980-taletRedigera
Klubbens två svenskar, Anders Hedberg och Ulf Nilsson, var under början av 1980-talet mycket framgångsrika tillsammans. Rangers tog aldrig någon stor seger under detta årtionde. Istället tog ärkerivalerna New York Islanders fyra raka Stanley Cup-segrar under åren 1980–1983. Men det var det forna WHA-laget Edmonton Oilers som dominerade NHL på sena 1980-talet. Spelare som Wayne Gretzky, Mark Messier, Jari Kurri, Kevin Lowe, Adam Graves, Jeff Beukeboom och Esa Tikkanen tog Oilers till höga höjder. Men faktum är att alla de uppräknade spelarna skulle komma att spela för Rangers under 1990-talet.
Lagets bästa spelare under 1980-talet var målvakten John Vanbiesbrouck, som utnämndes till bästa målvakten i NHL 1986, året efter Flyers Pelle Lindbergh hade erövrat trofén. Rangers hade också många svenskar i laget, bland andra Tomas Sandström, Jan Erixon och Kjell Samuelsson. Andra stjärnor som märktes var Mike Gartner, Marcel Dionne och James Patrick.
- 1980 – Förlorade i andra omgången mot Philadelphia Flyers med 4–1 i matcher.
- 1981 – Förlorade i tredje omgången mot New York Islanders med 4–0 i matcher.
- 1982 – Förlorade i andra omgången mot New York Islanders med 4–2 i matcher.
- 1983 – Förlorade i andra omgången mot New York Islanders med 4–2 i matcher.
- 1984 – Förlorade i första omgången mot New York Islanders med 3–2 i matcher.
- 1985 – Förlorade i första omgången mot Philadelphia Flyers med 3–0 i matcher.
- 1986 – Förlorade i tredje omgången mot Montreal Canadiens med 4–1 i matcher.
- 1987 – Förlorade i första omgången mot Philadelphia Flyers med 4–2 i matcher.
- 1988 – Missade slutspel.
- 1989 – Förlorade i första omgången mot Pittsburgh Penguins med 4–0 i matcher.
1990-taletRedigera
Rangers hade fått en ny General manager vid namn Neil Smith. I början av 1990-talet köpte han Adam Graves och Mark Messier, som båda kom att betyda mycket för laget. På målvaktssidan hade den unga Mike Richter kommit upp och konkurrerade med Vanbiesbrouck om platsen som förstamålvakt. Under en säsong stod de i mål praktiskt taget varannan match. Vid NHL:s expansion 1993 var Smith tvungen att välja mellan de två, och det blev Richter som fick stanna kvar.
1994 blev ett av Rangers bästa år någonsin. De dominerade i grundserien men i slutspelet gick de inte lika enkelt fram. Laget tog sig ändå till final, och med Messier, Graves, Richter och framförallt Brian Leetch tog laget sin fjärde Stanley Cup någonsin, 54 år efter sin förra. Leetch blev mest värdefulla spelare i slutspelet, och sen hölls det en parad på Broadway, som New York-borna sent skulle glömma.
Neil Smith köpte många superstjärnor under 1990-talet, men nästan ingen av dem stannade länge i klubben. När världens genom tiderna bästa hockeyspelare Wayne Gretzky kom till klubben 1996 trodde många att nya stordåd var på gång. Men Gretzky var i slutet av sin karriär, och när Messier lämnade laget året senare började det att gå utför. När Gretzky med # 99 på ryggen slutade med ishockeyn 1999 hade Rangers missat slutspel för andra året i rad.
- 1990 – Förlorade i andra omgången mot Washington Capitals med 4–1 i matcher.
- 1991 – Förlorade i första omgången mot Washington Capitals med 4–2 i matcher.
- 1992 – Förlorade i andra omgången mot Pittsburgh Penguins med 4–2 i matcher.
- 1993 – Missade slutspel.
- 1994 – Vann finalen mot Vancouver Canucks med 4-3 i matcher.
- Glenn Anderson, Jeff Beukeboom, Greg Gilbert, Adam Graves, Mike Hartman, Glenn Healy, Mike Hudson, Aleksandr Karpovtsev, Joe Kocur, Aleksej Kovaljov, Nick Kypreos, Steve Larmer, Brian Leetch, Doug Lidster, Kevin Lowe, Craig MacTavish, Stéphane Matteau, Mark Messier (C), Sergej Nemtjinov, Brian Noonan, Ed Olczyk, Mike Richter, Esa Tikkanen, Jay Wells & Sergej Zubov – Mike Keenan.
- 1995 – Förlorade i andra omgången mot Philadelphia Flyers med 4–0 i matcher.
- 1996 – Förlorade i andra omgången mot Pittsburgh Penguins med 4–1 i matcher.
- 1997 – Förlorade i tredje omgången mot Philadelphia Flyers med 4–1 i matcher.
- 1998 – Missade slutspel.
- 1999 – Missade slutspel.
2000-taletRedigera
Första årtiondet av 2000-talet var ett av de sämsta årtiondena någonsin för Rangers. Trots att Mark Messier kom tillbaka, och att man införskaffade storstjärnor som Eric Lindros, Jaromír Jágr och Pavel Bure dröjde det ända till 2006 innan laget tog sig till slutspelet. Målvaktsproblem dominerade i början av 2000-talet med Mike Richter skadad i omgångar. Målvakter som Mike Dunham, Guy Herbet och Kirk McLean avlöste varandra.
Efter NHL-lockouten 2004–2005 debuterade svenske målvakten Henrik Lundqvist. Säsongen 2005–2006 blev framgångsrik för Rangers. Laget nådde slutspel för första gången på nio år, och Jaromir Jagr var länge med i toppen av NHL:s poängliga. Under säsongen 2006–2007 blev Lundqvist lagets verkliga förstemålvakt med 70 matcher spelade av 82. Laget gick återigen till slutspel. Även svensken Michael Nylander var en stor stjärna i laget under denna säsong. Laget gick till kvartsfinal där man åkte ut mot Buffalo Sabres. Under följande sommar värvade Rangers de två stjärnorna Chris Drury (från just Buffalo) och Scott Gomez från ärkerivalen New Jersey Devils, och sommaren därpå följde den svenske skyttekungen Markus Näslund.
Säsongen 2008–2009 inledde Rangers i Europa, i Prag närmare bestämt. Rangers mötte Tampa Bay i två matcher och båda matcherna vanns av Rangers med 2-1. Dessa segrar följdes sedan upp med ytterligare tre, vilket var tangerat klubbrekord sett till bästa säsongsstarten. Sviten bröts dock då Buffalo bortaslog Rangers i den sjätte matchen. I mitten av säsongen hamnade Rangers i en lång formsvacka, vilket till slut ledde till att huvudtränaren Tom Renney sparkades den 23 februari och ersattes av John Tortorella.
- 2000 – Missade slutspel.
- 2001 – Missade slutspel.
- 2002 – Missade slutspel.
- 2003 – Missade slutspel.
- 2004 – Missade slutspel.
2005 – Lockout.- 2006 – Förlorade i första ronden mot New Jersey Devils med 4–0 i matcher.
- 2007 – Förlorade i andra ronden mot Buffalo Sabres med 4–2 i matcher.
- 2008 – Förlorade i andra ronden mot Pittsburgh Penguins med 4–1 i matcher.
- 2009 – Förlorade i första ronden mot Washington Capitals med 4–3 i matcher.
2010-taletRedigera
- 2010 – Missade slutspel.
- 2011 – Förlorade i första ronden mot Washington Capitals med 4–1 i matcher.
- 2012 – Förlorade i tredje ronden mot New Jersey Devils med 4–2 i matcher.
- 2013 – Förlorade i andra ronden mot Boston Bruins med 4–1 i matcher.
- 2014 – Förlorade finalen mot Los Angeles Kings med 4–1 i matcher.
- 2015 – Förlorade i tredje ronden mot Tampa Bay Lightning med 4–3 i matcher.
- 2016 – Förlorade i första ronden mot Pittsburgh Penguins med 4–1 i matcher.
- 2017 – Förlorade i andra ronden mot Ottawa Senators med 4–2 i matcher.
- 2018 – Missade slutspel.
- 2019 – Missade slutspel.
2020-taletRedigera
- 2020 – Förlorade i kvalificeringsrundan mot Carolina Hurricanes med 3–0 i matcher.
Spelare med kursiv stil fick inte sina namn ingraverade på Stanley Cup-pokalen.
RivalitetRedigera
- New Jersey Devils finns på cirka 10 kilometers avstånd från Rangers – bara en kort bilresa genom Lincolntunneln. Det är en del av anledningen till att denna rivalitet är så stor likt ett derby fast det är från olika städer.
- New York Islanders är den lokala rivalen från Brooklyn.
- Philadelphia Flyers mot Rangers är New York kontra Philadelphia. Utöver ishockey råder en stor rivalitet mellan ett antal av städernas klubbar i olika sportgrenar som New York Knicks–Philadelphia 76ers (basket), New York Giants–Philadelphia Eagles (amerikansk fotboll) och New York Mets–Philadelphia Phillies (Baseboll).
- Rangers och Boston Bruins är Original Six-lag, så de har spelat mot varandra ofta. Boston och New York city har rivalitet i många sporter som New York Yankees–Boston Red Sox (Baseboll), Boston Celtics–New York Knicks (basket) och New York Jets–New England Patriots (amerikansk fotboll).
Nuvarande spelartruppRedigera
Spelartruppen 2020/2021Redigera
Senast uppdaterad: 20 januari 2021.
Alla spelare som har kontrakt med Rangers[3] och har spelat för dem under aktuell säsong[4] listas i spelartruppen. Spelarnas löner är i amerikanska dollar[5] och är vad de skulle få ut om de vore i NHL-truppen under hela grundserien (januari-maj)[6]. Löner i kursiv stil är ej bekräftade.
SpelargalleriRedigera
StabenRedigera
Uppdaterat: 25 maj 2018[35]
Yrkestitel | Namn | |
---|---|---|
General manager | Jeff Gorton | |
Tränare | David Quinn | |
Assisterande tränare | Lindy Ruff | |
Vakant | ||
Vakant | ||
Assisterande- & målvaktstränare | Benoit Allaire | |
Videocoach | Jerry Dineen |
UtmärkelserRedigera
Pensionerade nummerRedigera
Åtta spelares nummer har blivit "pensionerade" av klubben, det vill säga ingen annan spelare kommer någonsin att få använda samma nummer i New York Rangers. Ytterligare ett nummer har blivit pensionerat av själva ligan.
- #1 Eddie Giacomin, 1965-75
- #2 Brian Leetch, 1987-03
- #3 Harry Howell, 1952-69
- #7 Rod Gilbert, 1961-78
- #9 Andy Bathgate, 1952-64
- #9 Adam Graves, 1991-01
- #11 Mark Messier, 1991-97 & 2000-04
- #35 Mike Richter, 1990-03
- #99 Wayne Gretzky, 1996-99 (NHL)
Hall of FamersRedigera
|
|
|
TroféerRedigera
General managersRedigera
Källa: [36]
|
|
Coacher genom tidernaRedigera
|
|
|
Lagkaptener genom tidernaRedigera
|
|
|
1 Vann Stanley Cup med Rangers.
StatistikRedigera
IndividuelltRedigera
PoängledareRedigera
Topp tio för mest poäng i klubbens historia. Siffrorna uppdateras efter varje genomförd säsong.
Pos = Position; SM = Spelade matcher; M = Mål; A = Assists; P = Poäng; P/M = Poäng per match * = Fortfarande aktiv i klubben ** = Fortfarande aktiv i NHL
Uppdaterat efter 2009-10
Spelare | Pos | SM | M | A | P | P/M |
Rod Gilbert | RW | 1,065 | 406 | 615 | 1,021 | .96 |
Brian Leetch | D | 1,129 | 240 | 741 | 981 | .87 |
Jean Ratelle | C | 862 | 336 | 481 | 817 | .95 |
Andy Bathgate | RW | 719 | 272 | 457 | 729 | 1.01 |
Mark Messier | C | 698 | 250 | 441 | 691 | .99 |
Walt Tkaczuk | C | 945 | 227 | 451 | 678 | .72 |
Ron Greschner | D | 982 | 179 | 431 | 610 | .62 |
Steve Vickers | LW | 698 | 246 | 340 | 586 | .84 |
Vic Hadfield | LW | 839 | 262 | 310 | 572 | .68 |
Adam Graves | LW | 772 | 280 | 227 | 507 | .66 |
GrundserienRedigera
- Flest mål under en säsong: Jaromír Jágr, 54 (2005-06)
- Flest assists under en säsong: Brian Leetch, 80 (1991-92)
- Flest poäng under en säsong: Jaromír Jágr, 123 (54 mål + 69 assists) (2005-06)
- Flest utvisningsminuter under en säsong: Troy Mallette, 305 (1989-90)
- Flest poäng under en säsong av en back: Brian Leetch, 102 (22 mål + 80 assists) (1991-92)
- Flest poäng under en säsong av en rookie: Mark Pavelich, 76 (33 mål + 43 assists) (1981-82)
- Flest Power Play-mål under en säsong: Jaromír Jágr, 24 (2005-06)
- Flest vinster under en säsong: Mike Richter, 42 (1993-94)
- Flest "shutouts" (hållit nollan) under en säsong: John Ross Roach, 13 (1928-29)
SlutspelRedigera
- Flest mål i ett slutspel: Mark Messier, 12 (1993-94)
- Flest mål av en back i ett slutspel: Brian Leetch, 11 (1993-94)
- Flest assists i ett slutspel: Brian Leetch, 23 (1993-94)
- Flest poäng i ett slutspel: Brian Leetch, 34 (11 mål + 23 assists) (1993-94)
- Flest poäng av en back i ett slutspel: Brian Leetch, 34 (11 mål + 23 assists) (1993-94)
- Flest utvisningsminuter i ett slutspel: Ed Hospodar, 93 (1980-81)
LagRedigera
Några spelare i Rangers historiaRedigera
Under säsongen 2008/2009 pensionerades nummer 9 för att hedra Adam Graves, och senare under samma säsong kommer det återigen pensioneras för att hedra Andy Bathgate. Även Harry Howells nummer 3 pensionerades denna säsong.[37]
Svenskar i RangersRedigera
Uppdaterat: 2012-06-01
Målvakter | ||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Spelare | Tröjnummer | Från | Till | Matcher¹ | Vinster¹ | Förluster¹ | Övertid¹ | GAA¹ | SVS%¹ | Nollor¹ | Matcher² | Vinster² | Förluster² | Övertid² | GAA² | SVS%² | Nollor² | Stanley Cup |
Hardy Åström | 31 | 1977 | 1978 | 4 | 2 | 2 | - | 3,50 | - | 0 | 0 | 0 | 0 | - | 0,00 | - | 0 | 0 |
Johan Holmqvist | 32, 40 | 2000 | 2003 | 4 | 0 | 3 | - | 4,06 | .874 | 0 | 0 | 0 | 0 | - | 0,00 | .000 | 0 | 0 |
Henrik Lundqvist | 30 | 2005 | 468 | 252 | 155 | 54 | 2,27 | .920 | 43 | 55 | 25 | 30 | 3 | 2,31 | .917 | 6 | 0 |
Utespelare | ||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Spelare | Pos | Tröjnummer | K/A | Från | Till | Matcher¹ | Mål¹ | Assists¹ | Poäng¹ | PIM¹ | Matcher² | Mål² | Assists¹ | Poäng² | PIM² | Stanley Cup |
Ulf Sterner | VF | 5 | 1964 | 1965 | 4 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Juha Widing | C | 20 | 1969 | 1970 | 44 | 7 | 7 | 14 | 10 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Ulf Nilsson | C | 11 | 1978 | 1981 | 160 | 55 | 108 | 163 | 83 | 25 | 8 | 14 | 22 | 27 | 0 | |
Anders Hedberg | HF | 15 | 1978 | 1985 | 465 | 172 | 226 | 398 | 144 | 58 | 22 | 24 | 46 | 31 | 0 | |
Peter Wallin | HF | 25 | 1981 | 1982 | 52 | 3 | 14 | 17 | 14 | 14 | 2 | 6 | 8 | 6 | 0 | |
Ulf Nilsson | C | 19 | 1982 | 1983 | 10 | 2 | 4 | 6 | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Kent-Erik Andersson | HF | 24 | 1982 | 1984 | 134 | 13 | 35 | 48 | 22 | 14 | 0 | 1 | 1 | 0 | 0 | |
Peter Sundström | VF | 25 | 1983 | 1986 | 203 | 48 | 63 | 111 | 70 | 9 | 1 | 3 | 4 | 2 | 0 | |
Jan Erixon | VF | 20 | 1983 | 1993 | 556 | 57 | 159 | 216 | 167 | 57 | 7 | 7 | 14 | 16 | 0 | |
Tomas Sandström | HF | 28 | 1984 | 1990 | 407 | 173 | 208 | 381 | 563 | 29 | 8 | 12 | 20 | 52 | 0 | |
Kjell Samuelsson | B | 8, 26 | 1985 | 1986 | 39 | 2 | 6 | 8 | 60 | 9 | 0 | 1 | 1 | 8 | 0 | |
Ulf Dahlén | VF | 9, 16 | 1987 | 1990 | 189 | 71 | 60 | 131 | 106 | 4 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Pär Djoos | B | 44 | 1990 | 1993 | 56 | 2 | 19 | 21 | 42 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Peter Andersson | B | 2 | 1992 | 1994 | 39 | 5 | 12 | 17 | 20 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Mattias Norström | B | 5, 14 | 1993 | 1996 | 43 | 2 | 5 | 7 | 30 | 3 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Ulf Samuelsson | B | 5 | 1995 | 1999 | 287 | 14 | 46 | 60 | 475 | 26 | 1 | 7 | 8 | 46 | 0 | |
Niklas Sundström | HF | 24 | 1995 | 1999 | 315 | 65 | 98 | 163 | 78 | 20 | 4 | 8 | 12 | 6 | 0 | |
Johan Lindbom | VF | 21 | 1997 | 1998 | 38 | 1 | 3 | 4 | 28 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Ronnie Sundin | B | 38 | 1997 | 1998 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Jan Mertzig | B | 8 | 1998 | 1999 | 23 | 0 | 2 | 2 | 8 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Peter Popovic | B | 34 | 1998 | 1999 | 68 | 1 | 4 | 5 | 40 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Johan Witehall | VF | 14, 29 | 1998 | 2001 | 28 | 1 | 4 | 5 | 10 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Kim Johnsson | B | 3 | 1999 | 2001 | 151 | 11 | 36 | 47 | 86 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Bert Robertsson | B | 21 | 2000 | 2001 | 2 | 0 | 0 | 0 | 4 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Andreas Johansson | C | 26 | 2001 | 2002 | 70 | 14 | 10 | 24 | 46 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Mikael Samuelsson | HF | 37 | 2001 | 2003 | 125 | 14 | 24 | 38 | 53 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Michael Nylander | C | 92 | 2005 | 2007 | 160 | 49 | 113 | 162 | 118 | 4 | 0 | 1 | 1 | 0 | 0 | |
Christian Bäckman | B | 55 | 2008 | 2008 | 18 | 2 | 6 | 8 | 20 | 8 | 0 | 0 | 0 | 12 | 0 | |
Markus Näslund | VF | 91 | A | 2008 | 2009 | 82 | 24 | 22 | 46 | 57 | 7 | 1 | 2 | 3 | 10 | 0 |
Fredrik Sjöström | HF | 20 | 2008 | 2009 | 97 | 9 | 6 | 15 | 38 | 17 | 0 | 2 | 2 | 2 | 0 | |
Anders Eriksson | B | 25 | 2010 | 2010 | 8 | 0 | 2 | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Tim Erixon | B | 53 | 2011 | 2012 | 18 | 0 | 2 | 2 | 8 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Carl Hagelin | VF | 62 | 2011 | 64 | 14 | 24 | 38 | 24 | 17 | 0 | 3 | 3 | 17 | 0 | ||
Anton Strålman | B | 32 | 2011 | 53 | 2 | 16 | 18 | 20 | 20 | 3 | 3 | 6 | 4 | 0 | ||
Andreas Thuresson | HF | - | 2011 | 2012 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
¹ = Grundserie
² = Slutspel
Övertid = Vunnit matcher som har gått till övertid. | GAA = Insläppta mål i genomsnitt | SVS% = Räddningsprocent | Nollor = Hållit nollan det vill säga att motståndarlaget har ej lyckats göra mål på målvakten under en match. | K/A = Om spelare har varit lagkapten och/eller assisterande lagkapten | PIM = Utvisningsminuter
Rangers val vid förstarundan i NHL Entry DraftRedigera
År | Spelare | Pos. | NHL-klubbar | NHL-karriär | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1963 | Al Osborne | HF | (Spelade aldrig i NHL.) | Vald som nummer fyra. | ||
1964 | Bob Graham | B | (Spelade aldrig i NHL.) | Vald som nummer tre. | ||
1965 | André Veilleux | HF | (Spelade aldrig i NHL.) | Vald som nummer ett. | ||
1966 | Brad Park | B | Rangers, Bruins, Red Wings | 1968–1985, | Vald som nummer två. | |
1967 | Bob Dickson | VF | (Spelade aldrig i NHL.) | Vald som nummer sex. | ||
1968 | Rangers saknade val i förstarundan. | |||||
1969 | Andre Dupont | B | Rangers, Blues, Flyers, Nordiques | 1970–1983 | Vald som nummer åtta. | |
Pierre Jarry | VF | Rangers, Maple Leafs, Red Wings, North Stars | 1971–1977 | Vald som nummer tolv. | ||
1970 | Norm Gratton | HF | Rangers, Flames, Sabres, North Stars | 1971–1976 | Vald som nummer elva. | |
1971 | Steve Vickers | VF | Rangers | 1972–1982 | Vald som nummer elva. | |
Steve Durbano | VF | Blues, Penguins, City Scouts, Rockies | 1972–1978 | Vald som nummer tolv. | ||
1972 | Al Blanchard | VF | (Spelade aldrig i NHL.) | Vald som nummer tio. | ||
Bob MacMillan | C | Rangers, Blues, Flames, Flames, Rockies, Devils, Black Hawks | 1974–1985 | Vald som nummer 15. | ||
1973 | Rick Middleton | HF | Rangers, Bruins | 1974–1988 | Vald som nummer 14. | |
1974 | Dave Maloney | B | (Rangers, Sabres | 1974–1985 | Vald som nummer 14. | |
1975 | Wayne Dillon | C | Rangers, Jets | 1975–1978, 1979 | Vald som nummer 12. | |
1976 | Don Murdoch | HF | Rangers, Oilers, Red Wings | 1976–1982 | Vald som nummer sex. | |
1977 | Lucien DeBlois | HF | Rangers, Rockies, Jets, Canadiens, Nordiques, Maple Leafs | 1977–1992 | Vald som nummer åtta. | |
Ron Duguay | C | Rangers, Red Wings, Penguins, Kings | 1977–1989 | Vald som nummer 13. | ||
1978 | Rangers saknade val i förstarundan. | |||||
1979 | Doug Sulliman | VF | Rangers, Whalers, Devils, Flyers | 1979–1990 | Vald som nummer 13. | |
1980 | Jim Malone | C | (Spelade aldrig i NHL.) | Vald som nummer 14. | ||
1981 | James Patrick | B | Rangers, Whalers, Flames, Sabres | 1984–2004 | Vald som nummer nio. | |
1982 | Chris Kontos | C | Rangers, Penguins, Kings | 1982–1985, 1986–1989 | Vald som nummer 15. | |
1983 | Dave Gagner | C | Rangers, North Stars, Stars, Maple Leafs, Flames, Panthers, Canucks | 1982–1999 | Vald som nummer tolv. | |
1984 | Terry Carkner | B | Rangers, Nordiques, Flyers, Red Wings, Panthers | 1986–1999 | Vald som nummer 14. | |
1985 | Ulf Dahlén | HF | Rangers, North Stars, Stars, Sharks, Blackhawks, Capitals | 1987–1997, 1999–2003 | Vald som nummer sju. | |
1986 | Brian Leetch | B | Rangers, Maple Leafs, Bruins | 1987–2006 | Vald som nummer nio. | |
1987 | Jayson More | B | Rangers, North Stars, Sharks, Coyotes, Blackhawks, Predators | 1988–1990, 1991–1999 | Vald som nummer tio. | |
1988 | Rangers saknade val i förstarundan. | |||||
1989 | Steven Rice | HF | Rangers, Oilers, Whalers, Hurricanes | 1990–1998 | Vald som nummer 20. | |
1990 | Michael Stewart | B | (Spelade aldrig i NHL.) | Vald som nummer 13. | ||
1991 | Aleksej Kovaljov | HF | Rangers, Penguins, Canadiens, Senators, Panthers | 1992–2011, 2013 | Vald som nummer 15. | |
1992 | Peter Ferraro | C | Rangers, Penguins, Bruins, Capitals | 1996–2001 | Vald som nummer 24. | |
1993 | Niklas Sundström | HF | Rangers, Sharks, Canadiens | 1995–2006 | Vald som nummer åtta. | |
1994 | Dan Cloutier | MV | Rangers, Lightning, Canucks, Kings | 1997–2008 | Vald som nummer 26. | |
1995 | Rangers saknade val i förstarundan. | |||||
1996 | Jeff Brown | B | (Spelade aldrig i NHL.) | Vald som nummer 22. | ||
1997 | Stefan Cherneski | HF | (Spelade aldrig i NHL.) | Vald som nummer 19. | ||
1998 | Manny Malhotra | C | Rangers, Stars, Blue Jackets, Sharks, Canucks, Hurricanes | 1998– | Vald som nummer sju. | |
1999 | Pavel Brendl | HF | Flyers, Hurricanes, Coyotes | 2001–2004, 2005–2006 | Vald som nummer fyra. | |
Jamie Lundmark | C | Rangers, Coyotes, Flames, Kings | 2002–2007, 2008–2010 | Vald som nummer nio. | ||
2000 | Rangers saknade val i förstarundan. | |||||
2001 | Dan Blackburn | MV | Rangers | 2001–2003 | Vald som nummer tio. | |
2002 | Rangers saknade val i förstarundan. | |||||
2003 | Hugh Jessiman | HF | Panthers | 2011 | Vald som nummer tolv. | |
2004 | Al Montoya | MV | Coyotes, Islanders, Jets | 2009– | Vald som nummer sex. | |
Lauri Korpikoski | VF | Rangers, Coyotes | 2008– | Vald som nummer 19. | ||
2005 | Marc Staal | B | Rangers | 2007– | Vald som nummer tolv. | |
2006 | Bobby Sanguinetti | B | Rangers, Hurricanes | 2009, 2011–2013 | Vald som nummer 21. | |
2007 | Alexej Tjerepanov | HF | (Spelade aldrig i NHL.) | Vald som nummer 17. | ||
2008 | Michael Del Zotto | C | Rangers, Predators | 2009– | Vald som nummer 20. | |
2009 | Chris Kreider | C | Rangers | 2012- | Vald som nummer 19. | |
2010 | Dylan McIlrath | B | Rangers | 2013- | Vald som nummer tio. | |
2011 | J. T. Miller | C | Rangers | 2013- | Vald som nummer 15. | |
2012 | Brady Skeji | B | (Har ännu inte spelat i NHL.) | Vald som nummer 28. | ||
2013 | Rangers saknade val i förstarundan. |
ReferenserRedigera
- ^ http://nymag.com/daily/intelligencer/2013/10/photos-the-renovated-madison-square-garden.html?mid=google
- ^ ”NHL teams in new divisions with realignment for 2020–21 season”. NHL.com. https://www.nhl.com/news/nhl-teams-in-new-divisions-for-2020-21-season/c-319844882.
- ^ ”New York Rangers”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/teams/rangers.
- ^ ”2020–21 New York Rangers roster and statistics: Scoring regular season”. Hockey-Reference.com. https://www.hockey-reference.com/teams/NYR/2021.html#all_skaters.
- ^ Collective bargaining agreement between National Hockey League and National Hockey League Players' Association – 11.17 Currency. NHL.com. 2013. sid. 71. http://www.nhl.com/nhl/en/v3/ext/CBA2012/NHL_NHLPA_2013_CBA.pdf
- ^ Hanson, Drew. ”NHL salaries not as advertised”. TheHockeyWriters.com. https://thehockeywriters.com/nhl-salaries-not-as-advertised/.
- ^ ”Igor Shesterkin”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/igor-shesterkin.
- ^ ”Alexandar Georgiev”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/alexandar-georgiev.
- ^ ”Keith Kinkaid”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/keith-kinkaid.
- ^ ”Jacob Trouba”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/jacob-trouba.
- ^ ”Anthony Bitetto”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/anthony-bitetto.
- ^ ”Adam Fox”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/adam-fox.
- ^ ”Libor Hajek”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/libor-hajek.
- ^ ”Jack Johnson”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/jack-johnson.
- ^ ”Brendan Smith”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/brendan-smith.
- ^ ”Ryan Lindgren”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/ryan-lindgren.
- ^ ”Anthony Deangelo”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/anthony-deangelo.
- ^ ”K'Andre Miller”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/kandre-miller.
- ^ ”Matthew Robertson”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/matthew-robertson.
- ^ ”Artemi Panarin”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/artemi-panarin.
- ^ ”Julien Gauthier”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/julien-gauthier.
- ^ ”Alexis Lafrenière”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/alexis-lafreniere.
- ^ ”Ryan Strome”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/ryan-strome.
- ^ ”Kevin Rooney”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/kevin-rooney.
- ^ ”Chris Kreider”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/chris-kreider.
- ^ ”Brett Howden”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/brett-howden.
- ^ ”Kaapo Kakko”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/kaapo-kakko.
- ^ ”Phillip Di Giuseppe”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/phillip-di-giuseppe.
- ^ ”Colin Blackwell”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/colin-blackwell.
- ^ ”Morgan Barron”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/morgan-barron.
- ^ ”Brendan Lemieux”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/brendan-lemieux.
- ^ ”Filip Chytil”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/filip-chytil.
- ^ ”Pavel Buchnevich”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/pavel-buchnevich.
- ^ ”Mika Zibanejad”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/mika-zibanejad.
- ^ ”Front Office”. Rangers.com. http://rangers.nhl.com/club/page.htm?id=54019.
- ^ Brooks, Larry. ”The standard Rangers GM faces before franchise-altering decision”. NYPost.com. https://nypost.com/2017/11/21/the-standard-rangers-gm-faces-before-franchise-altering-decision/.
- ^ ”New York Rangers: Rangers Will Honor 3 Greats in February”. Rangers.com. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2008. https://web.archive.org/web/20080823111346/http://rangers.nhl.com/team/app/?service=page&page=NewsPage&articleid=379928.
Externa länkarRedigera
- Wikimedia Commons har media som rör New York Rangers.