Mölnlycke

tätort i Härryda kommun, Sverige
För företaget, se Mölnlycke (företag).

Mölnlycke är en tätort och centralort i Härryda kommun i Västra Götalands län och kyrkby i Råda socken. Ett mindre antal fastigheter ligger dock i Mölndals och Partille kommuner.

Mölnlycke
Tätort · Centralort
Mölnlycke centrum
Mölnlycke centrum
Land Sverige Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommuner Härryda kommun, Mölndals kommun, Partille kommun
Distrikt Råda distrikt,
Kållereds distrikt,
Stensjöns distrikt,
Partille distrikt
Höjdläge 55 m ö.h.
Koordinater 57°39′12″N 12°7′21″Ö / 57.65333°N 12.12250°Ö / 57.65333; 12.12250
Area
 - tätort 1 173 hektar (2020)[3]
 - kommun 291,09 km² (2019)[1]
 - Härryda kommun 1 132 hektar (2020)[4]
 - Mölndals kommun 22 hektar (2020)[4]
 - Partille kommun 19 hektar (2020)[4]
Folkmängd
 - tätort 18 392 (2020)[3]
 - kommun 39 895 (2024)[2]
 - Härryda kommun 17 975 (2020)[4]
 - Mölndals kommun 137 (2020)[4]
 - Partille kommun 280 (2020)[4]
Befolkningstäthet
 - tätort 15,7 inv./hektar
 - kommun 137 inv./km²
 - Härryda kommun 15,9 inv./hektar
 - Mölndals kommun 6,2 inv./hektar
 - Partille kommun 14,7 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Mölnlycke
Pixbo
Riktnummer 031
Tätortskod T4520[5]
Beb.områdeskod 1401TC108 (1960–)[6]
Geonames 2691440
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Mölnlycke
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Mölnlycke centrum. I Mölndalsån syns skulpturen "Arton" av Lars Kleen.

Mölnlycke ligger omkring en mil sydost om centrala Göteborg. Större delen av bebyggelsen består av villor, radhus och kedjehus. Trots den täta bebyggelsen har Mölnlycke många grönområden, bland annat Rådasjöns naturreservat och Finnsjöns friluftsområde. Genom centrum rinner Mölndalsån på sin väg från Landvettersjön (Gröen) till Rådasjön.

Historia

redigera

Samhället Mölnlycke växte fram som bostäder för arbetare vid Mölnlycke fabriker, sedermera Mölnlycke AB. Fabrikerna grundades 1849 av den från Sachsen invandrade Gustav Ferdinand Hennig. Under många år leddes verksamheten av Hennigs svärson Bruno Wendel. Mölnlycke tillverkade textilier och textilprodukter av olika slag ända fram till slutet av 1990-talet. Det gamla fabriksområdet har numera renoverats och blivit lokaler för ett flertal olika företag. Den slottsliknande vita trävilla som Wendel uppförde norr om fabrikerna som bostad åt sig själv inrymmer sedan 1908 Wendelsbergs folkhögskola.

Namnet Mölnlycke hittas i de skriftliga källorna 1609 i formen Molnelyckie, vidare Möllnelycke 1675 och Mölnlycka 1825. Betydelsen hos förleden Möln- är samma som i Mölndal, av mölna, "kvarn" samt efterleden -lycke som i lycka, "inhägnat område".[7]

 
Mölnlycke resecentrum
 
Gågatan i Mölnlycke centrum

En viktig näring i Mölnlycke från slutet av 1800-talet och långt in på 1900-talet var handelsträdgårdar där blommor, frukt och grönsaker odlades för försäljning i Göteborg. Odlingarna fanns på många platser i Mölnlycke med omnejd, bland annat på Råda säteri och Pixbo herrgård samt alldeles i närheten av centrum.

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Mölnlycke 1900–2020[8][9]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
900
1960
  
4 641
1965
  
5 207
1970
  
7 360
1975
  
10 400
1980
  
10 631
1990
  
11 529 732
1995
  
12 825 774
2000
  
13 675 779
2005
  
14 439 797
2010
  
15 608 810
2015
  
17 579 1 191
2018
  
18 320 1 159
2020
  
18 392 1 173
Anm.: Sammanvuxen med Djupedalsäng 1970 och med Benareby, Lilla Kullbäckstorp och Bolås (västra delen) 2015.
 † Som köpingsliknande samhälle 1900.

Samhället

redigera
 
Allén mot centrum från norr

Mölnlyckes centrum låg ursprungligen vid ortens gamla järnvägsstation, söder om Massetjärn, men flyttades successivt under 1900-talet till sitt nuvarande läge mellan Rådasjön och Massetjärn. På 2000-talet har det genomgått en kraftig omvandling som gett det en stadsliknande kärna. Järnvägsstationen flyttades i sin tur 2003 och är nu samlokaliserad med ortens bussterminal under namnet Mölnlycke resecentrum.

Ost respektive sydost om Mölnlycke ligger Nya Långenäs och Benareby, vilka räknas som små tätorter men praktiskt sett tillhör Mölnlycke eftersom där saknas all egen samhällsservice. Pixbo, i sydväst från centrum sett, har vuxit samman med Mölnlycke tätort men är egen postort. Lahall är ett småhusområde söder om Mölnlycke. I nordöstra utkanten av Mölnlycke, mellan Landvettersjön och Bråta industriområde, planeras ett nytt bostadsområde vid namn Wendelstrand[10] på platsen för ett numera nedlagt stenbrott[11].

I norra Mölnlycke, i direkt anslutning till Riksväg 27/40, ligger Mölnlycke företagspark och Solstens industriområde.

I Mölnlycke ligger Härryda kommuns gymnasium, Hulebäcksgymnasiet, som invigdes 1995. Skolan är byggd i och runt den före detta Hulebäcksfabriken, som varit väveri, möbelfabrik och mekanisk verkstad. Hulebäcksfabriken ägdes och drevs ursprungligen av Mölnlycke fabriker, men fick sedermera andra ägare.

Mölnlycke kulturhus, invigt 1990, har en scen som används för konserter och teatergästspel samt som biograf. På Wendelsbergs Teater och Skolscen, som drivs av Wendelsbergs folkhögskola, spelas föreställningar med skolans egna studenter.

I ortens musikliv märks bland annat Mölnlycke musiksällskaps blås- och stråkorkestrar samt Mölnlycke storband, ensembler som har varit aktiva i flera decennier.

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Mölnlycke är Råda kyrka, Råda säteri och Långenäs.

I Mölnlycke finns bland andra idrottsföreningarna Mölnlycke IF (fotboll), Sjövalla Frisksportklubb (orientering, fotboll, gymnastik m m), Pixbo Tennis, Pixbo Gymnastikförening, Råda BMK (badminton) och Pixbo Wallenstam IBK (innebandy). De är bland de bästa i Sverige. I 2023/2024 så kom både herr och damladet till final i SSL (Svenska SuperLigan). Vid Råda säteri finns Råda Ridklubb. På Wendelsbergs folkhögskola har det tidigare arrangerats årliga turneringar i handikappidrotten goalball.

Se även

redigera

Kända personer från Mölnlycke

redigera

Några kända personer från Mölnlycke är

Källor

redigera
  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f] Statistiska tätorter 2020, befolkning och landareal per tätort och kommun, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 16 december 2013.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s. 115
  8. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  9. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  10. ^ ”Om Wendelstrand – Wendelstrand”. Arkiverad från originalet den 3 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220103185423/https://www.wendelstrand.se/om-wendelstrand/. Läst 3 januari 2022. 
  11. ^ ”Trästaden Wendelstrand - unikt projekt när stenbrott blir 900 bostäder i trä”. Nya Projekt. 17 juni 2020. https://www.nyaprojekt.se/2020/06/17/trastaden-wendelstrand-unikt-projekt-nar-stenbrott-blir-900-bostader-i-tra/. Läst 3 januari 2022. 

Vidare läsning

redigera