Öppna huvudmenyn
Wikipedia

Calgary Flames

ishockeyklubb i Calgary, Alberta, Kanada

Calgary Flames är en kanadensisk ishockeyorganisation vars lag är baserat i Calgary, Alberta och som har varit medlemsorganisation i NHL sedan 1972 men då hette organisationen Atlanta Flames och var baserad i den amerikanska delstaten Georgias största stad Atlanta fram till 1980. Hemmaarenan heter Scotiabank Saddledome och invigdes 1983. Laget ingår i Pacific Division tillsammans med Anaheim Ducks, Arizona Coyotes, Edmonton Oilers, Los Angeles Kings, San Jose Sharks, Vancouver Canucks och Vegas Golden Knights.

Calgary Flames
Mark Giordano 140328.png
LigaNational Hockey League
ConferenceWestern Conference
DivisionPacific Division
Tidigare namnAtlanta Flames
1972 – 1980
Calgary Flames
1980 –
StadKanada Calgary, Alberta, Kanada
ArenaScotiabank Saddledome
Kapacitet19 289
LagfärgerRöd, guld, svart & vit
                   
Organisation
ÄgareCalgary Sports and Entertainment
OrdförandeN. Murray Edwards
PresidentKen King
General managerBrad Treliving
TränareBill Peters
KaptenMark Giordano
SamarbetspartnersAHL
Stockton Heat
ECHL
Kansas City Mavericks
Statistik
Flest matcherJarome Iginla (1 218)
Flest målJarome Iginla (525)
Flest assistsAl MacInnis (609)
Flest poängJarome Iginla (1 095)
Flest utv.minTim Hunter (2 405)
Utmärkelser
Stanley Cup-segrar(1) 1988–1989
Conference-mästare(3) 1985–1986, 1988–1989, 2003–2004
Presidents' Trophy(2) 1987–1988, 1988–1989
Divisionsmästare(7) 1987–1988, 1988–1989, 1989–1990, 1993–1994, 1994–1995, 2005–2006, 2018–2019
Övrigt
WebbplatsNHL.com/Flames

Flames har vunnit Stanley Cup en gång och det var säsong 1988–1989 och har haft en del namnkunniga spelare genom åren som Jarome Iginla, Håkan Loob, Al MacInnis, Gary Roberts, Sergej Makarov, Miikka Kiprusoff, Joe Nieuwendyk, Doug Gilmour, Theoren Fleury, Phil Housley, Kent Nilsson, Gary Suter, Joe Mullen, Lanny McDonald, Jay Bouwmeester, Brett Hull, Mike Vernon, Robyn Regehr och Dion Phaneuf.

HistoriaRedigera

Åren i AtlantaRedigera

Huvudartikel: Atlanta Flames

Då World Hockey Association startade 1972 skapades Atlanta Flames av ägargruppen av NBA-laget Atlanta Hawks för att jämna ut spelschemat, då ett andra NHL-lag i New York startats 1971 för att på ett lagligt sätt hålla WHA:s New York Raiders utanför den nybyggda arenan Nassau Coliseum.

Tiden i Atlanta var framgångsrik jämfört med andra nya NHL-lag, med sex slutspel under åtta år laget fanns i Atlanta. Laget led dock av sviktande ekonomi delvis för att arenan The Omni var en av de sista som byggdes utan lounger.

1980 såldes laget till en grupp affärsmän från Calgary för 16 miljoner USD, vilket var den högsta summan ett NHL-lag köpts för.

Första åren i Calgary (1980–1983)Redigera

Lagets första säsong i Calgary blev en succé. I grundserien blev laget, ledda av Kent Nilssons 49 mål och 131 poäng totalt, 3:e bästa laget. Stanley Cup-slutspelet samma år inleddes med en seger mot Chicago Blackhawks med 3–0 i matcher vilket följdes upp med seger mot Philadelphia Flyers, 4–3, innan man förlorade semifinalen mot Minnesota North Stars, 2–4.

Efter den tidiga framgången följde några magra år där man förvisso tog sig till slutspel men åkte ur i första eller andra omgången. Detta berodde mycket på att lagets general manager Cliff Fletcher valde att göra sig av med spelare som varit med sedan tiden i Atlanta, bland andra Kent Nilsson. Istället tog man in spelare som man kunde bygga på i framtiden.

De goda åren (1984–1992)Redigera

Cliff Fletchers ändringar i laget 1982 ledde till att laget blev ett av de bästa i ligan under mitten av 1980-talet och början av 1990-talet till exempel misslyckades man endast en gång att ta 90 poäng i grundserien mellan 1984 och 1991. Trots de stora framgångarna under seriespelet lyckades man inte omsätta detta i framgångar under slutspel detta beroende på att man fick möta ärkerivalen Edmonton Oilers tidigt i slutspelet. Betraktare av ligan ansåg att Calgary Flames och Edmonton Oilers var ligans bästa lag under den här perioden.

1986 hade man tagit in spelare som Lanny McDonald, Joe Mullen, Gary Suter, Al MacInnis och målvakten Mike Vernon. Under grundserien detta år hade man lyckats placera sig 6:a. I slutspelet lyckades man i första omgången slå ut Winnipeg Jets i tre raka matcher för att följa upp detta med segrar mot Edmonton Oilers och St. Louis Blues med 4–3. I finalen hade laget ingen chans mot Montreal Canadiens som vann en serie över fem matcher.

1988 tradade laget den framtida superstjärnan Brett Hull och Steve Bozek mot Rob Ramage och Rick Wamsley från St. Louis Blues. På avstånd kan man tycka att detta var en katastrofal trade för Calgary Flames i och med att Brett Hull utvecklades till en av NHL:s bästa målskyttar men de spelare man fick in i laget är en stor anledning till att Flames tog sin första och hitintills enda Stanley Cup-seger. Efter den avgörande finalmatchen meddelade lagkaptenen Lanny McDonald att han drog sig tillbaka från hockeyn.

Nedgången (1992–2002)Redigera

Cliff Fletcher efterträddes som general manager av Doug Risebrough som snart tradade Doug Gilmour och fyra andra spelare till Toronto Maple Leafs. Detta ledde till att Flames hamnade i en utförsbacke, trots att Theoren Fleury utvecklades till en superstjärna. 1992 missade Flames slutspelet för första gången sedan 1975 då de fortfarande var i Atlanta.

Laget tog sig tillfälligt ur svackan och nådde slutspel de tre följande åren men tog sig inte vidare från första omgången något av åren. Ett större problem var att laget fick allt svårare att behålla sina spelare allteftersom lönenivån i ligan ökade snabbt under 1990-talet. 1997 missade Flames slutspelet, efter att föregående år ha vunnit sin andra raka divisionstitel, för att inte ta sig tillbaka förrän sju år senare. En av få höjdpunkter för laget under denna period var Jarome Iginla.

Återkomsten (2003–)Redigera

Efter flera tunga år lyckades Flames 2004 åter ta sig tillbaka till slutspelet. Detta lyckades man med framförallt på grund av värvningen av målvakten Miikka Kiprusoff som storspelade från det att han kom till laget från San Jose Sharks. Bara att man klarade av att ta sig till slutspel var en stor framgång för laget men det var ingenting jämfört med slutspelet. Som första kanadensiska lag på tio år lyckades man ta sig till finalen där man pressade Tampa Bay Lightning till sju matcher. Vissa hävdar dessutom att Flames blev bestulna på segern när domarna inte dömde mål på Martin Gelinas skott sent i sjätte matchen.

Stanley Cup–spelRedigera

1980–taletRedigera

1990–taletRedigera

  • 1990 – Förlorade i första ronden mot Los Angeles Kings med 4–2 i matcher.
  • 1991 – Förlorade i första ronden mot Edmonton Oilers med 4–3 i matcher.
  • 1992 – Missade slutspel.
  • 1993 – Förlorade i första ronden mot Los Angeles Kings med 4–2 i matcher.
  • 1994 – Förlorade i första ronden mot Vancouver Canucks med 4–3 i matcher.
  • 1995 – Förlorade i första ronden mot San Jose Sharks med 4–3 i matcher.
  • 1996 – Förlorade i första ronden mot Chicago Blackhawks med 4–0 i matcher.
  • 1997 – Missade slutspel.
  • 1998 – Missade slutspel.
  • 1999 – Missade slutspel.

2000-taletRedigera

  • 2000 – Missade slutspel.
  • 2001 – Missade slutspel.
  • 2002 – Missade slutspel.
  • 2003 – Missade slutspel.
  • 2004 – Förlorade finalen mot Tampa Bay Lightning med 4–3 i matcher.
  • 2005 – Lockout.
  • 2006 – Förlorade i första ronden mot Anaheim Ducks med 4–3 i matcher.
  • 2007 – Förlorade i första ronden mot Detroit Red Wings med 4–2 i matcher.
  • 2008 – Förlorade i första ronden mot San Jose Sharks med 4–3 i matcher.
  • 2009 – Förlorade i första ronden mot Chicago Blackhawks med 4–2 i matcher.

2010–taletRedigera

  • 2010 – Missade slutspel.
  • 2011 – Missade slutspel.
  • 2012 – Missade slutspel.
  • 2013 – Missade slutspel.
  • 2014 – Missade slutspel.
  • 2015 – Förlorade i andra ronden mot Anaheim Ducks med 4-1 i matcher.
  • 2016 – Missade slutspel.
  • 2017 – Förlorade i första ronden mot Anaheim Ducks med 4-0 i matcher.
  • 2018 – Missade slutspel.
  • 2019 – Förlorade i första ronden mot Colorado Avalanche med 4-1 i matcher.

Nuvarande spelartruppRedigera

Spelartruppen 2019/2020Redigera

Senast uppdaterad: 19 november 2019.
Alla spelare som har kontrakt med Flames[1] och har spelat för dem under aktuell säsong[2] listas i spelartruppen. Spelarnas löner är i amerikanska dollar[3] och är vad de skulle få ut om de vore i NHL-truppen under hela grundserien (oktober-april)[4]. Löner i kursiv stil är ej bekräftade.

Målvakter
Nr Namn Födelsedatum Födelseort Lön 19/20 Kontrakt Kom till laget Kom ifrån
33   David Rittich 19 augusti 1992 (27 år) Jihlava, Tjeckoslovakien $2 750 000 [5] 2021 2016 BK Mladá Boleslav
39   Cam Talbot 5 juli 1987 (32 år) Caledonia, Ontario, Kanada $2 750 000 [6] 2020 2019 Philadelphia Flyers
Backar
Nr Namn Födelsedatum Födelseort Lön 19/20 Kontrakt Kom till laget Kom ifrån
4   Rasmus Andersson 27 oktober 1996 (23 år) Malmö, Sverige $775 000 [7] 2020 2018 Stockton Heat
5   Mark Giordano − C 3 oktober 1983 (36 år) Toronto, Ontario, Kanada $6 750 000 [8] 2022 2008 HK Dynamo Moskva
7   T.J. Brodie 7 juni 1990 (29 år) Chatham-Kent, Ontario, Kanada $4 838 000 [9] 2020 2011 Abbotsford Heat
24   Travis Hamonic 16 augusti 1990 (29 år) Saint-Malo, Manitoba, Kanada $4 875 000 [10] 2020 2017 New York Islanders
26   Michael Stone 7 juni 1990 (29 år) Winnipeg, Manitoba, Kanada $700 000 [11] 2020 2019 Stockton Heat
55   Noah Hanifin 25 januari 1997 (22 år) Boston, Massachusetts, USA $4 950 000 [12] 2024 2018 Carolina Hurricanes
58   Oliver Kylington 19 maj 1997 (22 år) Stockholm, Sverige $750 000 [13] 2020 2018 Stockton Heat
Forwards
Nr Namn Pos Födelsedatum Födelseort Lön 19/20 Kontrakt Kom till laget Kom ifrån
10   Derek Ryan C 29 december 1986 (32 år) Spokane, Washington, USA $3 125 000 [14] 2021 2018 Carolina Hurricanes
11   Mikael Backlund − A C 17 mars 1989 (30 år) Västerås, Sverige $5 850 000 [15] 2024 2010 Abbotsford Heat
13   Johnny Gaudreau VF 13 augusti 1993 (26 år) Salem, New Jersey, USA $6 750 000 [16] 2022 2014 Boston College Eagles
16   Tobias Rieder VF/HF 10 januari 1993 (26 år) Landshut, Tyskland $700 000 [17] 2020 2019 Edmonton Oilers
17   Milan Lucic VF 7 juni 1988 (31 år) Vancouver, British Columbia, Kanada $6 000 000 [18] 2023 2019 Edmonton Oilers
19   Matthew Tkachuk − A VF 11 december 1997 (21 år) Scottsdale, Arizona, USA $5 000 000 [19] 2022 2016 London Knights
23   Sean Monahan − A C 12 oktober 1994 (25 år) Brampton, Ontario, Kanada $6 750 000 [20] 2023 2013 Ottawa 67's
27   Austin Czarnik HF/VF 12 december 1992 (26 år) Washington, Michigan, USA $1 250 000 [21] 2020 2018 Providence Bruins
28   Elias Lindholm HF/C 2 december 1994 (24 år) Boden, Sverige $5 850 000 [22] 2024 2018 Carolina Hurricanes
29   Dillon Dubé C 20 juli 1998 (21 år) Golden, British Columbia, Kanada $792 500 [23] 2021 2019 Stockton Heat
67   Michael Frolík VF/HF 17 februari 1988 (31 år) Kladno, Tjeckoslovakien $3 000 000 [24] 2020 2015 Winnipeg Jets
77   Mark Jankowski C 13 september 1994 (25 år) Hamilton, Ontario, Kanada $1 750 000 [25] 2020 2017 Stockton Heat
88   Andrew Mangiapane VF/C 4 april 1996 (23 år) Bolton, Ontario, Kanada $715 000 [26] 2020 2018 Stockton Heat
89   Alan Quine C/VF 25 februari 1993 (26 år) Belleville, Ontario, Kanada $735 000 [27] 2020 2019 Stockton Heat
93   Sam Bennett YF/C 20 juni 1996 (23 år) East Gwillimbury, Ontario, Kanada $2 550 000 [28] 2021 2015 Kingston Frontenacs
Positioner: C – HF – VF – YF | C = Lagkapten; A = Assisterande lagkapten |   = Långtidsskadad

SpelargalleriRedigera

StabenRedigera

Uppdaterat: 1 juli 2018[29][30]

Yrkestitel Namn
General manager Brad Treliving
Assisterande general manager Craig Conroy
Brad Pascall
Tränare Bill Peters
Assisterande tränare Martin Gelinas
Ryan Huska
Geoff Ward
Målvaktstränare Jordan Sigalet
Videocoach Jamie Pringle

UtmärkelserRedigera

För utmärkelser, HoF, GM, tränare och lagkaptener för Atlanta Flames, se Atlanta Flames.

Pensionerade nummerRedigera

Två spelarnummer har blivit "pensionerade" av organisationen, det vill säga ingen annan spelare kommer någonsin att få använda samma nummer i Calgary Flames. Ytterligare ett nummer har blivit pensionerat av själva ligan.

  • #9 Lanny McDonald, 1981–1989
  • #30 Mike Vernon, 1982–1994, 2000–2002

"Forever a Flame"Redigera

Flames införde 2012 ett nytt hyllningssystem som fick namnet "Forever a Flame" och är framtaget för att ersätta standardproceduren att pensionera spelarnummer till spelares ära för att hedra deras insatser för organisationen. Först ut att hyllas var den legendariska backen Al MacInnis och hans spelarnummer, för hans insatser för Flames under de 13 år som han spelade för dem och var en bidragande orsak till att organisationen lyckades bärga sin första Stanley Cup säsongen 1988-1989.

  • #2 Al MacInnis, 1981–1994
  • #25 Joe Nieuwendyk, 1987–1995

Hall of FamersRedigera

  • Lanny McDonald (Invald 1992)
    • Spelare: Spelade i Flames mellan 1981 och 1989.
  • Bob Johnson (Invald 1992)
    • Ledare: Var tränare för Flames mellan 1982 och 1987.
  • Joe Mullen (Invald 2000)
    • Spelare: Spelade i Flames mellan 1985 och 1990.
  • Grant Fuhr (Invald 2003)
    • Spelare: Spelade i Flames mellan 1999 och 2000.
  • Cliff Fletcher (Invald 2004)
    • Ledare: Var general manager för Flames mellan 1972 och 1991.
  • Harley Hotchkiss (Invald 2006)
    • Ledare: Var delansvarig för flytten av organisationen från Atlanta till Calgary och delägde Flames från 1980 tills hans död 2011.
  • Al MacInnis (Invald 2007)
    • Spelare: Spelade i Flames mellan 1981 och 1994.
  • Brett Hull (Invald 2009)
    • Spelare: Spelade i Flames mellan 1986 och 1988.
  • Daryl Seaman (Invald 2010) Postumt
    • Ledare: Var delansvarig för flytten av organisationen från Atlanta till Calgary och delägde Flames från 1980 tills hans död 2009.
  • Doug Gilmour (Invald 2011)
    • Spelare: Spelade i Flames mellan 1988 och 1992.
  • Joe Nieuwendyk (Invald 2011)
    • Spelare: Spelade i Flames mellan 1986 och 1995.
  • Phil Housley (Invald 2015)
    • Spelare: Spelade i Flames mellan 1994 och 1996 samt 1998 och 2001.
  • Sergej Makarov (Invald 2016)
    • Spelare: Spelade i Flames mellan 1989 och 1993.

TroféerRedigera

LagRedigera

Stanley Cup

  • 1988–1989

Presidents' Trophy

  • 1987–88, 1988–1989

Clarence S. Campbell Bowl

  • 1985–1986, 1988–1989, 2003–2004

IndividuelltRedigera

Art Ross Trophy

  • Jarome Iginla: 2001–2002

Bill Masterton Memorial Trophy

  • Lanny McDonald: 1982–1983
  • Gary Roberts: 1995–1996

Calder Memorial Trophy

  • Gary Suter: 1985–1986
  • Joe Nieuwendyk: 1987–1988
  • Sergej Makarov: 1989–1990

Conn Smythe Trophy

  • Al MacInnis: 1988–1989

Jack Adams Award

King Clancy Memorial Trophy

  • Lanny McDonald: 1987–1988
  • Joe Nieuwendyk: 1994–1995
  • Jarome Iginla: 2003–2004

Lady Byng Memorial Trophy

Lester B. Pearson Award/Ted Lindsay Award

  • Jarome Iginla: 2001–2002

Mark Messier Leadership Award

  • Jarome Iginla: 2008–2009

Maurice "Rocket" Richard Trophy

  • Jarome Iginla: 2001–2002, 2003–2004

NHL Man of the Year Award

  • Lanny McDonald: 1988–1989

NHL Foundation Player Award

NHL Plus/Minus Award

  • Brad McCrimmon: 1987–1988
  • Joe Mullen: 1988–1989
  • Theoren Fleury: 1990–1991

Vezina Trophy

  • Miikka Kiprusoff: 2005–2006

William M. Jennings Trophy

  • Miikka Kiprusoff: 2005–2006

General managerRedigera

  • Cliff Fletcher, 1972–19911
  • Doug Risebrough, 1991–1995
  • Al Coates, 1995–2000
  • Craig Button, 2000–2003

TränareRedigera

LagkaptenerRedigera

  • Brad Marsh, 1980–1981
  • Phil Russell, 1981–1983
  • Doug Risebrough, 1983–19872,3
  • Lanny McDonald, 1983–19891,2,3,4
  • Jim Peplinski, 1984–19891,3,4
  • Brad McCrimmon, 1989–1990
  • Roterande lagkaptener, 1990-1991
  • Joe Nieuwendyk, 1991–1995

1 Vann Stanley Cup med klubben.
 2 Risebrough och McDonald delade lagkaptensrollen med varandra för säsong 1983-84.
3 Risebrough, McDonald och Peplinski delade lagkaptensrollen med varandra för säsongerna 1984-87.
4 McDonald och Peplinski delade lagkaptensrollen med varandra för säsong 1987-89.

StatistikRedigera

För statistik och svenska spelare för Atlanta Flames, se Atlanta Flames.

IndividuelltRedigera

PoängledareRedigera

Topp tio för mest poäng i klubbens historia. Siffrorna uppdateras efter varje genomförd säsong.
Pos = Position; SM = Spelade matcher; M = Mål; A = Assists; P = Poäng; P/M = Poäng per match * = Fortfarande aktiv i klubben ** = Fortfarande aktiv i NHL

GrundserieRedigera

Uppdaterat efter 2011-12

Spelare Pos SM M A P P/M
Jarome Iginla HF 1,218 525 570 1,095 .89
Theoren Fleury HF 791 364 466 830 1.05
Al MacInnis B 803 213 609 822 1.02
Joe Nieuwendyk C 577 314 302 616 1.07
Gary Suter B 617 128 437 565 .92
Kent Nilsson C 425 229 333 562 1.32
Guy Chouinard C 514 193 336 529 1.03
Gary Roberts VF 585 257 248 505 .86
Håkan Loob C 450 193 236 429 .95
Paul Reinhart B 438 100 298 398 .90
SlutspelRedigera

Uppdaterat efter 2011-12

Spelare Pos SM M A P P/M
Al MacInnis B 95 25 77 102 1.07
Paul Reinhart B 76 21 51 72 .94
Theoren Fleury HF 59 29 33 62 1.05
Joel Otto C 87 23 38 61 .70
Joe Nieuwendyk C 66 32 28 60 .90
Joe Mullen HF 61 35 20 55 .90
Håkan Loob C 73 26 28 54 .73
Jarome Iginla HF 54 28 21 49 .90
Lanny McDonald HF 72 24 23 47 .65
Jim Peplinski VF 99 15 31 46 .46

SäsongRedigera

IndividuelltRedigera

GrundserienRedigera
  • Flest mål under en säsong: Lanny McDonald, 66 (1982–1983)
  • Flest assists under en säsong: Kent Nilsson, 82 (1980–1981)
  • Flest poäng under en säsong: Kent Nilsson, 131 (49 mål + 82 assists) (1980–1981)
  • Flest utvisningsminuter under en säsong: Tim Hunter, 375 (1988–1989)
  • Flest poäng under en säsong av en back: Al MacInnis, 103 (28 mål + 75 assists) (1990–1991)
  • Flest poäng under en säsong av en rookie: Joe Nieuwendyk, 92 (51 mål + 51 assists) (1987–1988)
  • Flest vinster under en säsong: Miikka Kiprusoff, 45 (2008–2009)
  • Flest "shutouts" (hålla nollan) under en säsong: Miikka Kiprusoff, 10 (2005–2006)
SlutspelRedigera
  • Flest mål i ett slutspel: Joe Mullen, 16 (1988–1989)
  • Flest assists i ett slutspel: Al MacInnis, 24 (1988–1989)
  • Flest poäng i ett slutspel: Al MacInnis, 31 (7 mål + 24 assists) (1988–1989)
  • Flest vinster under ett slutspel: Mike Vernon, 16 (1988–1989)
  • Flest "shutouts" (hålla nollan) under ett slutspel: Miikka Kiprusoff, 5 (2003–2004)

LagRedigera

  • Flest poäng under en säsong: 117 (1988–1989)
  • Flest gjorda mål under en säsong: 397 (1987–1988)
  • Flest insläppta mål under en säsong: 345 (1981–1982)
  • Flest vinster under en säsong: 54 (1988–1989)
  • Flest förluster under en säsong: 41 (1996–1997, 1997–1998)

Svenska spelareRedigera

Uppdaterat: 2012-06-23

Målvakter
Spelare Tröjnummer Från Till Matcher¹ Vinster¹ Förluster¹ Övertid¹ GAA¹ SVS%¹ Nollor¹ Matcher² Vinster² Förluster² Övertid² GAA² SVS%² Nollor² Stanley Cup
Utespelare
Spelare Pos Tröjnummer K/A Från Till Matcher¹ Mål¹ Assists¹ Poäng¹ PIM¹ Matcher² Mål² Assists¹ Poäng² PIM² Stanley Cup
Nilsson, KentKent Nilsson C 14 1980 1985 345 189 280 469 80 29 4 24 28 6 0
Labraaten, DanDan Labraaten VF 21 1981 1982 70 19 19 38 19 8 1 0 1 4 0
Loob, HåkanHåkan Loob HF 12 1983 1989 450 193 236 429 189 73 26 28 49 16 1
Bergqvist, JonasJonas Bergqvist HF 18 1989 1990 22 2 5 7 10 0 0 0 0 0 0
Johansson, RogerRoger Johansson B 21 1989 1991 73 4 18 22 95 0 0 0 0 0 0
Forslund, TomasTomas Forslund HF 27 1991 1993 44 5 11 16 12 0 0 0 0 0 0
Johansson, RogerRoger Johansson B 34 1992 1993 77 4 16 20 62 5 0 1 1 2 0
Nylander, MichaelMichael Nylander C 92 1994 1996 94 19 48 67 28 13 0 6 6 2 0
Albelin, TommyTommy Albelin B 5 A 1996 2001 342 12 59 71 92 4 0 0 0 0 0
Nylander, MichaelMichael Nylander C 26 1997 1999 74 15 26 41 26 0 0 0 0 0 0
Sundblad, NiklasNiklas Sundblad HF 35 1995 1996 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Höglund, JonasJonas Höglund HF 44 1996 1998 118 25 24 49 28 0 0 0 0 0 0
Andersson, ErikErik Andersson HF 29 1997 1998 12 2 1 3 8 0 0 0 0 0 0
Johansson, AndreasAndreas Johansson VF 21 1999 2000 28 3 7 10 14 0 0 0 0 0 0
Andersson, NiklasNiklas Andersson VF 25 2000 2001 11 0 1 1 4 0 0 0 0 0 0
Johansson, MathiasMathias Johansson C 20 2002 2003 46 4 5 9 12 0 0 0 0 0 0
Nilson, MarcusMarcus Nilson VF 26 2004 2008 194 19 23 42 77 34 4 7 11 14 0
Huselius, KristianKristian Huselius VF 20 2005 2008 216 74 108 182 102 20 2 10 12 14 0
Eriksson, AndersAnders Eriksson B 8 2007 2009 61 1 17 18 36 5 0 1 1 2 0
Backlund, MikaelMikael Backlund C 60, 11 2008 138 15 31 46 40 0 0 0 0 0 0
Kronwall, StaffanStaffan Kronwall B 8 2009 2010 11 1 2 3 2 0 0 0 0 0 0
Sjöström, FredrikFredrik Sjöström HF 11 2009 2010 46 1 5 6 8 0 0 0 0 0 0

¹ = Grundserie

² = Slutspel

Övertid = Vunnit matcher som har gått till övertid. | GAA = Insläppta mål i genomsnitt | SVS% = Räddningsprocent | Nollor = Hållit nollan det vill säga att motståndarlaget har ej lyckats göra mål på målvakten under en match. | K/A = Om spelare har varit lagkapten och/eller assisterande lagkapten | PIM = Utvisningsminuter

Flames draftvalRedigera

För valda spelare i första draftrundan för Atlanta Flames, se Atlanta Flames.

  • 1980: Denis Cyr (Flames, Blackhawks, St. Louis Blues)

(1980–1986, HF)

Vald som nummer 13.
  • 1981: Al MacInnis (Flames, St. Louis Blues)

(1981–2004, B)

Vald som nummer 15.
  • 1982: Flames saknade val i förstarundan.
  • 1983: Dan Quinn (Flames, Penguins, Canucks, Blues, Flyers, North Stars, Senators, Kings)

(1983–1997, C)

Vald som nummer 13.

(1986–2009, VF)

Vald som nummer tolv.

(, B)

Vald som nummer 17.

(, HF)

Vald som nummer 16.

(, VF)

Vald som nummer 19.

(1993–1998, MV)

Vald som nummer 21.
  • 1989: Flames saknade val i förstarundan.
  • 1990: Trevor Kidd (Flames, Hurricanes, Panthers, Maple Leafs)

(1991–2004, MV)

Vald som nummer elva.

(1995–1996, HF)

Vald som nummer 19.

(1994–2011, C)

Vald som nummer sex.

(, HF)

Vald som nummer 18.

(1997–2006, VF)

Vald som nummer 19.

(1997–2007, 2008–2009, B)

Vald som nummer 20.

(1997–2014, B)

Vald som nummer 13.

(2001–2002, C)

Vald som nummer sex.

(1998–2006, HF)

Vald som nummer sex.

(2002–2006, VF)

Vald som nummer elva.

(2008–2009, MV)

Vald som nummer nio.

(2002–2014, HF)

Vald som nummer 14.

(2005–2016, VF)

Vald som nummer tio.
  • 2003: Dion Phaneuf (Flames, Maple Leafs, Senators, Kings)

(2005–, B)

Vald som nummer nio.

(2008–2009, VF)

Vald som nummer 24.

(2008–2009, B)

Vald som nummer 26.

(2011–2013, MV)

Vald som nummer 26.

(2008–, C)

Vald som nummer 24.

(2010–, HF)

Vald som nummer 25.

(2011–, B)

Vald som nummer 30.

(2011–, VF)

Vald som nummer 13.

(2016–, C)

Vald som nummer 21.

(2013–, C)

Vald som nummer sex.

(2015–, VF)

Vald som nummer 22.

(2018–, VF)

Vald som nummer 28.

(2015–, C)

Vald som nummer fyra.

(2016–, VF)

Vald som nummer sex.

(, B)

Vald som nummer 16.

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Calgary Flames”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/teams/flames. 
  2. ^ ”2019–20 Calgary Flames roster and statistics: Scoring regular season”. Hockey-Reference.com. https://www.hockey-reference.com/teams/CGY/2020.html#all_skaters. 
  3. ^ Collective bargaining agreement between National Hockey League and National Hockey League Players' Association – 11.17 Currency. NHL.com. 2013. sid. 71. http://www.nhl.com/nhl/en/v3/ext/CBA2012/NHL_NHLPA_2013_CBA.pdf 
  4. ^ Hanson, Drew. ”NHL salaries not as advertised”. TheHockeyWriters.com. https://thehockeywriters.com/nhl-salaries-not-as-advertised/. 
  5. ^ ”David Rittich”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/david-rittich. 
  6. ^ ”Cam Talbot”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/cam-talbot. 
  7. ^ ”Rasmus Andersson”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/rasmus-andersson. 
  8. ^ ”Mark Giordano”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/mark-giordano. 
  9. ^ ”TJ Brodie”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/tj-brodie. 
  10. ^ ”Travis Hamonic”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/travis-hamonic. 
  11. ^ ”Michael Stone”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/michael-stone. 
  12. ^ ”Noah Hanifin”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/noah-hanifin. 
  13. ^ ”Oliver Kylington”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/oliver-kylington. 
  14. ^ ”Derek Ryan”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/derek-ryan. 
  15. ^ ”Mikael Backlund”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/mikael-backlund. 
  16. ^ ”Johnny Gaudreau”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/johnny-gaudreau. 
  17. ^ ”Tobias Rieder”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/tobias-rieder. 
  18. ^ ”Milan Lucic”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/milan-lucic. 
  19. ^ ”Matthew Tkachuk”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/matthew-tkachuk. 
  20. ^ ”Sean Monahan”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/sean-monahan. 
  21. ^ ”Austin Czarnik”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/austin-czarnik. 
  22. ^ ”Elias Lindholm”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/elias-lindholm. 
  23. ^ ”Dillon Dubé”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/dillon-dube. 
  24. ^ ”Michael Frolik”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/michael-frolik. 
  25. ^ ”Mark Jankowski”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/mark-jankowski. 
  26. ^ ”Andrew Mangiapane”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/andrew-mangiapane. 
  27. ^ ”Alan Quine”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/alan-quine. 
  28. ^ ”Sam Bennett”. CapFriendly.com. https://www.capfriendly.com/players/sam-bennett. 
  29. ^ ”Hockey operations”. NHL.com/Flames. https://www.nhl.com/flames/team/hockey-operations. 
  30. ^ ”Coaching staff”. NHL.com/Flames. https://www.nhl.com/flames/team/coaching-staff. 

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Calgary_Flames&oldid=46578928"