Munskydd (sjukvård)

utrustning som skyddar mot mot droppar i utandningsluft och inandning av föroreningar i luft (sjukvård)

Munskydd, också kirurgiskt munskydd eller kirurgmask, är ett skydd för delar av ansiktet som främst är avsett att minska utsläppsmängden av mikroorganismer i en persons utandningsluft. Munskydd används också, särskilt i vissa östasiatiska länder, som inandningsskydd mot dammpartiklar i förorenad luft. Ett munskydd täcker mun, näsa och haka.

Munskydd.
Operationspersonal i munskydd vid operation.
Amerikanskt myndighetsanslag för att uppmärksamma skillnad mellan munskydd och ansiktsskydd.[1]

Munskyddets funktion som mikroorganismbarriär är att därvid dämpa spridning av virusrika eller bakterierika droppar och smådroppar i aerosol, som bildas vid infektioner i luftvägarna som influensa och förkylning och som lämnar kroppen vid utandning, hosta eller nysningar. Munskydd användes yrkesmässigt inom sjuk- och tandvård, till exempel vid operationer. Munskydd skyddar däremot inte mot inandning av exempelvis virus, då rekommenderas istället andningsskydd.[2]

Munskydd har av tradition ofta använts av allmänheten i vissa östasiatiska länder som Kina, Japan och Sydkorea, särskilt i tider med luftspridda infektioner eller vid hög luftförorening. Användning i Europa och USA som allmänt skyddsmedel har varit mycket mer begränsad, men förekommit bland delar av befolkningen under coronaviruspandemin 2019–2020.[3]

Spridning av mikroorganismer i utandningsluftRedigera

Den tyske bakteriologen Carl Flügge var den förste som 1899 visade på att mikroorganismer i aerosoler i utandningsluft var aktiva i att sprida sjukdomar. Under första delen av 1900-talet användes begreppet "Flügge droplet" ibland för aerosolpartiklar som var tillräckligt stora för att inte torka ut fullständigt, ungefär sådana som är större än 100 μm.[4]

Utformning och användningRedigera

Det finns olika typer av munskydd, från engångsmodeller i papper till återanvändbara i tyg. De som används inom sjukvården är ofta av enklare modell och fungerar även som stänkskydd. Enligt Åsa Melhus, som är professor i bakteriologi, krävs att tygmasken har mellan sex och tolv lager för att ge ett omfattande skydd.[2]

Man ska aldrig röra själva munskyddet eftersom smittan då kan spridas via händerna. Istället tar man i remmarna eller öglorna vid på- och avtagning.[2]

Engångsskyddet bör slängas i en plastpåse direkt efter användning för att inte någon ska komma i kontakt med det, medan återanvändbara kan tvättas.[2]

CE-märkning innebär att munskyddet är kvalitetskontrollerat och uppfyller standardkraven i Europa.[2]

Munskydd under coronaviruspandemin 2019–2020Redigera

Under Coronaviruspandemin 2019–2020 har flera länder infört tillfälliga krav på munskydd.

Vissa smittskyddsmyndigheter, såsom amerikanska Centers for Disease Control and Prevention har kommit fram till att rekommendera användning i vissa situationer vid nära kontakt med andra, framför allt inomhus. Andra har intagit en skeptisk hållning till allmän användning och fokuserat på andra sätt att minska smittspridning. Också Världshälsoorganisationen (WHO) avstod vid utbrottet av coronavirusepidemin att rekommendera allmänt användande av munskydd, utanför sjukvård, omsorg och liknande. Från och med juni 2020 har dock WHO rekommenderat användning av munskydd i miljöer med många människor och risk för smittspridning.[5] WHO påtalade också att enbart munskydd inte är ett skydd mot smittan.[5] Det är upp till varje lands regering att avgöra om de vill följa rekommendationerna.[5]

I Sverige har regeringen samarbetat med Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndighetens åsikt är att det finns ont om vetenskapligt underlag för att munskydd ger ett effektivt skydd vid smittspridning, samtidigt som det kan inge en falsk trygghet och spridas via händerna vid exempelvis felaktig användning av munskyddet. Därför har myndigheten valt att inte rekommendera munskydd för alla. I augusti 2020 inledde Folkhälsomyndigheten arbetet med att ta fram riktlinjer för Sverige.[6]

Skillnad mellan munskydd och andningsskyddRedigera

Medan munskydd främst avser utandningsluft, är andningsskydd och skyddsmasker avsedda som skydd mot att inandas skadliga partiklar, respektive skadlig gas. Ett ansiktsskydd är tillverkat av beständigare material än (tunt) papper, sluter tätt till ansiktet och har en filtreringsfunktion för luft som ska andas in.

Funktion / Produkt Munskydd
(också benämnt kirurgiskt munskydd
Andningsskydd
Avsett ändamål Vätskeresistent, ger bäraren skydd mot större droppar och stänk.
Skyddar den utomstående från bärarens utandningsluft.
Minska bärarens exponering för partiklar, inklusive stora droppar och aerosol.
Anslutning till ansiktet Löst anslutande. Tätt anslutande.
Krav på kontroll av tät anslutning. Nej Ja, krävs vid varje enskilt anbringande.
Filtrering Ej betraktat som inandningsskydd. Ger inte bäraren skydd mot små luftburna partiklar. Filtrerar minst 95 % av luftburna, stora och små, partiklar.
Läckage Läcker runt om kanterna, när bäraren andas. Om andningsskyddet är korrekt påsatt och bärs korrekt,
är läckaget runt maskens kanter obetydligt.
Användningsbegränsning Engångsmaterial. Slängs efter varje enskilt användningstillfälle. Ska idealiskt slängas efter varje enskild användning.

BildgalleriRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Understanding the Difference, Broschyr utgiven av Centers for Disease Control and Prevention och National Institute for Occupational Safety and Health, USA (engelska)
  2. ^ [a b c d e] Somnell, Mikaela (11 augusti 2020). ”Det här kan du tänka på när du väljer munskydd”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/det-har-ska-du-tanka-pa-nar-du-valjer-munskydd. Läst 23 augusti 2020. 
  3. ^ Why Wearing a Face Mask Is Encouraged in Asia, but Shunned in the U.S. i Time den 11 mars 2020 (engelska)
  4. ^ Hare, R. (1964-03-01). ”The transmission of respiratory infections”. Proceedings of the Royal Society of Medicine 57 (3): sid. 221–230. doi:10.1177/003591576405700329. ISSN 0035-9157. PMID 14130877.  (engelska)
  5. ^ [a b c] ”WHO rekommenderar masker som skydd i större grupper”. DN.SE. 5 juni 2020. https://www.dn.se/nyheter/varlden/who-rekommenderar-masker-som-skydd-i-storre-grupper/. Läst 23 augusti 2020.  [inloggning krävs]
  6. ^ ”Munskydd — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/smittspridning/munskydd/. Läst 8 september 2020. 

KällorRedigera