Motell, alternativt motel, eller motorhotell är ett hotell för bilburna gäster. Motell finns i närheten av en väg eller en motorväg oftast i utkanten av större tätorter eller längs med trafikleder. Benämningen är från engelska motel, en förkortning av motor och hotell — ett typiskt teleskopord. De första motellen i Sverige byggdes i början av 1950-talet.[1]

Bates Motel i Hitchcock-filmen Psycho är ett av världens mest kända motell.
Motellet Gyllene ratten i Fruängen, Stockholms kommun i slutet på 1950-talet.
Ingången till Brännebrona motell i Götene kommun från tidigt 1960-tal ― numera vandrarhem.

I Europa finns dessa motell oftast vid större vägar som till exempel motorvägar. I USA är det normalt att bilisten kan köra ända fram till dörren till ett eget rum vid motellet. Det första motellet byggdes 1926 i Kalifornien. Under 1930-talet ökade antalet motell kraftigt i USA. Till Europa kom motellen först efter andra världskriget.[1]

Genom lägre byggnadskostnaderna kan motell erbjuda lägre priser för bilburna gäster, men det finns även dyra och lyxiga motell. Det typiska motellet är byggt i låga längor, där gäster kan parkera sitt fordon direkt utanför rumsdörren.[1]

Sverige redigera

Flera motororganisationer gick i spetsen för utvecklingen av de svenska motellen. De flesta inrättningar av detta slag vid de svenska motorvägarna benämns numera oftast som hotell. Under tiden från 1950-talet och fram till början av 1980-talet var ordet "motell" vanligare. Från massbilismens barndom kring 1950-1965 var motellen ofta påkostade anläggningar med egna festsalar och restauranger.

Ett känt exempel är motellet i sydvästra Stockholm, som hette Gyllene ratten. Det låg vid motorvägen på E4, invigt i mars 1957, och är nedlagt sedan 2007.

År 1968 grundades Esso Motor Hotels, som var som en hotellkedja ägd av, det på sin tid stora, oljeföretaget Esso. Under 1980-talet övertogs dessa av Scandic och kallades hotell istället för motell/motorhotell. Den första anläggningen öppnade i Laxå 1963.

Andra exempel på motell är Ljungby Stadt motell, som låg längs Riksettan — senare E4. Vid motellinvigningen 1960 behövde personalen kunna tala engelska, franska, tyska och italienska. Det fanns en restaurang med festvåning och servering vid borden. När E4 drogs utanför Ljungby 1982 blev det början till slutet för motellet, som efter olika ägaromgångar revs 2005.

Många motell i Sverige har sett samma typ av förändring, bland dem Sävsta motell, som låg vid gamla E18 i Enköpings kommun.

Ett av Sveriges äldsta fortfarande verksamma motell från 1954 är Fleninge Classic Motel i Fleninge, Helsingborgs kommun.[2] Det öppnades av KAK och ritades av den danske arkitekten Bendt Hjelm-Jensen.[3]

Ett annat klassiskt motell är Motell Vätterleden vid just Vätterleden i Ödeshögs kommun. Det är också byggt 1954 och ett av Sveriges äldsta bevarade motell.[4]

Som mest fanns det uppåt 150 motell i Sverige längs med europavägarna och riksvägarna vid mitten av 1970-talet. Vägombyggnader, standardiseringar och bristande underhåll är faktorer, som lett till att många upphört under årens lopp. Men det finns fortfarande många byggnader kvar från motellens glansdagar.[5]

Ett nybyggt motell är Bellas Place i Bromölla med moderna rum, vilka fått namn efter kända 50-talsprofiler, bilar eller motorcyklar.[6]

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Nationalencyklopedin (1994). NE HF band 13. NE Nationalencyklopedin. sid. 472. Libris 14791037. ISBN 978-91-976241-2-1 
  2. ^ Bengtsson, Staffan; Willis Göran (1995). K-märkt på väg: svenska vägar, platser och ställen. Stockholm: Bonnier. sid. 106-109. Libris 7149418. ISBN 9100561126 
  3. ^ Helsingborgs stadslexikon, sid. 101.
  4. ^ Bengtsson, Staffan; Willis Göran (1995). K-märkt på väg: svenska vägar, platser och ställen. Stockholm: Bonnier. sid. 164-169. Libris 7149418. ISBN 9100561126 
  5. ^ Bengtsson, Staffan; Willis Göran (1995). K-märkt på väg: svenska vägar, platser och ställen. Stockholm: Bonnier. sid. 201-210. Libris 7149418. ISBN 9100561126 
  6. ^ Bellas Place, bellasplace.se.

Webbkällor redigera

Tryckta källor redigera

Vidare läsning redigera

  • Bengtsson, Staffan; Willis Göran, Ericson H. C. (1998). K-märkt på väg: svenska vägar, platser och ställen. MånPocket, 99-0184541-6 ([Ny utg.]). Stockholm: Månpocket. Libris 7655128. ISBN 9176434443 
  • Carlquist, Thomas (2010). ”Motorhotellets påträngande charm”. Byggnadskultur 2010:2,: sid. 20-25 : ill.. 0348-6885. ISSN 0348-6885.  Libris 11884317
  • Eivergård, Mikael; Strandin Marianne (2004). Mackar, motell och annat modernt längs vägen. Östersund: Jamtli förl. Libris 9516112. ISBN 9179481906 
  • Lindberg, Lennart (2018). ”Grillbaren: från en kiosk på Rosenlund till motell Vätterleden”. Gudmundsgillets årsbok 2018(74), sidorna 78-82. 0347-8491. ISSN 0347-8491.  Libris x8j2grc5vcxlv0zp
  • Morgansdotter Blomsten, Caroline (2009). ”Livet på vägen och vid sidan om: bilismens miljöer under 1950- och 60-talen”. Östergötland 2009,: sid. [92]-100 : ill.. 0349-0440. ISSN 0349-0440.  Libris 11798808
  • Willis, Göran (2010). K-spaning från ovan: Sverige för femtio år sedan och hur landet ligger idag. TNF-bok ; 95. Saltsjöbaden: Trafik-nostalgiska förlaget. Libris 11738118. ISBN 9789186275303 

Externa länkar redigera