Matthias Johannis Iser, född 7 oktober 1645, död 10 februari 1725, var en svensk kyrkoman.

Biskop
Matthias Iser
KyrkaSvenska kyrkan

StiftVästerås stift
Period17111725
FöreträdarePetrus Malmberg
EfterträdareSven Cameen

Prästvigd1673
Akademisk titelTeologie doktor
Född7 oktober 1645
Död10 februari 1725

Biografi redigera

Iser föddes på Skåls gård i Alsters socken som son till komministern i Väse och Alster Johannes Johannis Iser och hans hustru Märta Svensdotter Ekeblad. Han skall i ungdomen visat sådant ointresse för studier att hans far satte honom i hantverkslära; detta skall dock ha väckt hans intresse för studier, och 1663 inskrevs han vid Uppsala universitet.

Efter att 1672 ha vunnit magistergraden, och 1673 prästvigts i Karlstad, blev han 14 december 1674 pastor vid Livregementet till häst. Han följde regementet under kriget i Skåne, där han skall ha vunnit Karl XI:s uppmärksamhet, och utnämndes 1676 till hovpredikant. År 1678 utnämndes han till domprost i Göteborg av kungen, men då utnämningen visade sig strida mot reglerna för prästval, blev han i stället utsedd till kyrkoherde i Maria församling i Stockholm, varifrån han 1681 förflyttades till Storkyrkoförsamlingen, med Lovö socken som prebende. Vid jubelfesten i Uppsala 1693 promoverades han till teologie doktor,[1] och genom fullmakt undertecknad av Karl XII i Bender 21 april 1711 utsågs han till biskop i Västerås stift.

Iser gifte sig 1677 med Margareta Nyman, dotter till en handelsman i Falun. Deras barn adlades 8 februari 1689 för faderns förtjänster, och introducerades 1697 på riddarhuset under adliga namnet Iserhielm.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ ”Upsala den 4 Martii”. Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender: s. 8. 6 mars 1693. https://tidningar.kb.se/2979645/1693-03-06/edition/145134/part/1/page/8/.