Luftvärnsfordon[1][2] är stridsfordon som är beväpnade med vapen avsedda för luftvärn, till exempel luftvärnskanoner eller luftvärnsrobotar, alternativt bådadera, vars uppgift är att agera mobilt skydd för markenheter mot luftattacker.

Pantsir-SA
Luftvärnskanonvagn m/43, Lvkv m/43, Sveriges första luftvärnskanonvagn i tjänst.
Luftvärnsrobotsystemet Air Defense Anti-Tank System, ADATS, av Oerlikon Contraves i Schweiz, här monterad på ett amerikanskt M2/M3 Bradley-chassi.

Luftvärnsfordon bygger ofta på splitterskyddade eller pansrade chassin vilka har försetts med luftvärnsvapen i öppen lavett eller i kanontorn. Detta skapar en mobil och skyddad plattform för luftvärnskrigföring. Chassit är ofta baserat på ett existerande chassi från en stridsvagn eller liknande fordon men det finns även flera exempel där chassit är konstruerad från grunden till bruk som luftvärnsfordon.

Luftvärnsfordon har ofta kort till medellång räckvidd beroende på dess beväpning och används därför primärt mot lågflygande flygplan och helikoptrar som understödsflyg och stridshelikoptrar.[1]

Det finns även luftvärnsrobotsystem på självdrivna plattformar som inte klassas som luftvärnsfordon i klassens sanna mening. Detta då de inte kan skjuta under gång (körbart läge) utan behöver gå från transportläge till eldläge likt ett stationärt luftvärnsrobotsystem för strid. Dessa benämns robotavfyrningsplattform (engelska: TEL, TELAR, TLAR, etc) och särklassas.

Historia redigera

 
Exempel på ett luftvärnsfordon från första världskriget.

Särskilda luftvärnsfordon började byggas redan under första världskriget men fick större betydelse under mellankrigstiden och andra världskriget när man behövde ett fordon som kunde skydda fordonskolonner från attackerande flygplan. Från början hade luftvärnsfordon primärt kulsprutor och lätta automatkanoner (och till viss del även vanliga luftvärnskanoner) som beväpning, men med tiden krävdes kraftfullare beväpning vilket ledde till tyngre automatkanoner och slutligen till robotar. I modern tid är luftvärnsfordon primärt beväpnade med både robot- och kanonbeväpning.

Typer och benämningar redigera

Det finns flera typer av luftvärnsfordon. Vissa skiljer sig i underrede då de har hjul, band eller bådadera, medan andra skiljer sig i beväpning som kanoner eller robot. I modern tid har många system integrerad radar i stridsfordonet men det finns även system som saknar radar.[3]

I Sverige har man ett par standardiserade benämningar för olika typer av luftvärnsfordon:

Delbenämningen vagn syftar på att fordonets chassi är banddrivet och pansrat (projektilskyddat) likt ett stridsfordon eller en stridsvagn. Om chassit enbart är splitterskyddat används delbenämningen bandvagn eller terrängbil beroende på ifall chassit har band eller hjul.

Typexempel på luftvärnsfordon redigera

Lista över diverse luftvärnsfordon (urval) redigera

Nedan listas diverse luftvärnsfordon per olika nationer. Vissa fordon/system är enbart exportprodukter eller prototyper som aldrig tagits i bruk.

Svenska luftvärnsfordon redigera

 
Landsverk L-62 Anti
Svenska luftvärnsfordon efter årtal
Beteckning Fabrikatnamn Skrov Årgång Huvudbeväpning
- Landsverk L-62 Anti L-60 derivat 1940 1 × 40 mm lvakan m/36
Pbil m/31 "utförande 1942" Bofors - Chevrolet/Volvo 4x4 1942 1 × 20 mm akan m/40B
Lvkv fm/43 Lvkv 41 Landsverk L-60 derivat 1946 2 × 40 mm lvakan m/36-43 lvkv
Lvkv fm/49 Lvkv 42 Bofors VAK 4049 ändamålsbyggt 1953 1 × 40 mm lvakan m/48
- Bofors VEAK 4062 VK 105-derivat 1965 2 × 40 mm lvakan m/48
- Bofors ARMAD M113 1982 1 × RBS 70
Lvrbv 701 - Ikv 103-derivat 1984 1 × RBS 70
- Bofors TRINITY MOWAG Shark 1984 1 × 40 mm lvakan m/48
- Bofors BOSAM M113/ACV Puma 1994 8 × RBS 70 BOLIDE
- Bofors TRIDON Volvo A30 (pansrad) 1995 1 × 40 mm lvakan m/48
Lvkv 9040 Bofors TRIAD CV90 1997 1 × 40 mm akan m/70B
- Bofors TRIKA Volvo A30 1998 1 × 40 mm lvakan m/48
- Bofors ASRAD-R M113 2001 4 × RBS 70 BOLIDE
- Bofors BAMSE SRSAM Super Stallion 8×8 2014 6 × RBS 23 BAMSE (robotavfyrningsplattform)
Elde 98 Dhiel IRIS-T SLS BV410 2018 4 × RBS 98 IRIS-T (robotavfyrningsplattform)

Tyska luftvärnsfordon redigera

Ryska luftvärnsfordon redigera

 
Tor-M2DT
 
MGMC M16

Amerikanska luftvärnsfordon redigera

Mer bilder redigera

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Self-propelled anti-aircraft weapon, anti-aircraft weapon 25 oktober 2019.

Noter redigera

  1. ^ [a b] Försvarets forum, nummer 4, 2014. 
  2. ^ Försvarets forum, nummer 1, 2019. 
  3. ^ Se: en:Type 93 surface-to-air missile