Luftrenare
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Luftrenare är utrustning som används för att rena luften från farliga partiklar.
Enligt den amerikanska tidskriften Consumer Reports (publicerat 2015) renar luftrenaren luften på specifika ämnen, men den tar inte bort alla farliga ämnen. I testet visade det sig vara skillnad på olika modeller, där en del till och med släppte ut farliga ämnen. För att en luftrenare med filter ska fungera tillfredsställande är det viktigt att byta ut filtret i den enligt tillverkarens rekommendationer.[1]
Luftrenare avlägsnar partiklar redigera
Luftrening är ett begrepp som används för dels ventilation samt mobila enheter placerade i rum. Partiklar som renas med luftrenare anges ofta i olika storlekar:
- Nanopartiklar, cirka 0,0001-0,05 µm, som motsvarar bland annat större gasmolekyler, mindre virus eller metallstoft
- ultrafina partiklar, cirka 0,05-0,1 µm, som omfattar bland annat oljedimma, större virus, större metallstoft, tobaksrök
- submikrona partiklar cirka 0,1-1 µm, som omfattar bland annat bakterier, tobaksrök
- grova partiklar, större än 1 µm, som omfattar till exempel hushållsdamm, pollen och synlig smuts
Partiklar som är 40µ eller större är synliga för ögat.
Partiklar är fasta föremål och kan vara allt från millimetrar i storlek till en miljondels millimeter. Storleken avgör om de förekommer svävande i luften eller om de sjunker. En stor mängd partiklar kommer in med utomhusluften. Hur mycket partiklar som kommer in beror på vilket ventilationssystem byggnaden har, om det finns otätheter och hur byggnaden vädras. Partiklar kan även uppstå inomhus, exempel är tobaksrök, gaslågor i spisar, brinnande ljus, matlagning, textilier, städning med mera. En stor del av partiklarna inomhus är hudpartiklar från dem som bor eller vistas i lokalerna. Hur människan påverkas av partiklar beror på mängden, storleken och förekomsten av hälsoskadliga ämnen i eller på partikelns yta. Inomhusluften bör ha så låga halter av partiklar som möjligt.[2]
Luftrenare kan indelas i olika klasser - mekaniska filter, elektrostatiska filter, plasmakluster samt hybrider.
Mekanisk luftrening redigera
Genom att driva luften genom olika filter med hjälp av fläktar renas den mekaniskt. Filter kan till exempel vara tillverkade av glasfiber eller papper. Hur mycket luftrenaren klarar att rena beror på hur kraftig fläkt, vilka filter och hur stor fläktyta som används. En vanlig luftrenare bearbetar cirka 300 m³/h.
Olika filterreningsgrader brukar anges för att bestämma graden av mekanisk luftrening.
- ULPA-filter renar 99,999 procent av partiklarna från diameter 0,001 µm. >0,12 µm
- HEPA-filter renar 99,97 procent av partiklarna från diameter 0,3 µm.
Även andra filter finns, men ovanstående är de vanligaste i samband med luftrenare.
Elektrostatisk luftrening redigera
Elektrostatisk luftrening innebär att man genom jonisering laddar luften innan man filtrerar den. Genom att ladda luften elektriskt får man partiklarna att klumpa ihop sig och de blir då både större och tyngre och faller till marken och kan dammsugas upp eller torkas upp med trasa. Många luftrenare som använder joniseringsteknik har någon form av kollektor i/på produkten. Kollektorn är positivt laddad och drar därför åt sig de negativt laddade partiklarna som fastnar på kollektorn.
Joniserande luftrenare som inte bara laddar partiklarna, utan även själva luften, kan bilda luftförorenande ozon. Problemet är känt och de produkter som finns på marknaden ska uppfylla branschstandardens krav när det gäller ozonutsläpp.[3] 2010 uppmärksammade Astma- och Allergiförbundet att det fanns joniserande luftrenare där de oönskade partiklarna inte fastnade i ett filter, utan föll ned i rummet för att senare städas upp.[4]
Aktivt kol redigera
Genom att komplettera luftreningen med filter som innehåller aktivt kol, antingen i form av kolfiltermattor eller med kol i granulatform, kan luftrenaren även avlägsna lukter och farliga gaser.
Andra tekniker i luftrenare redigera
Det finns även andra tekniker som används för att rena luften, som att använda värme, UV-ljus, ozon och även luftrening med växter förekommer.
Renare luft utan luftrenare redigera
Alternativ till att få bättre och renare inomhusluft är att städa och dammsuga, eftersom damm samlar partiklar. God ventilation är viktigt för tillföra frisk luft. Särskilt heltäckningsmattor och stoppade möbler kan innehålla farliga partiklar. Luften kan även uppfattas som renare om man sänker inomhustemperaturen. (Gröna) växter kan ta upp många farliga ämnen och ge ifrån sig syre, även om effekten är osäker i sammanhanget.[1][5]
Se även redigera
Källor redigera
- ^ [a b] ”Fixa fräsch luft inne”. www.radron.se. https://www.radron.se/vardagskunskap/fixa-frasch-luft-inne/. Läst 16 maj 2021.
- ^ ”Luftkvalitet — Folkhälsomyndigheten”. Arkiverad från originalet den 2 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170202003544/https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/miljohalsa-och-halsoskydd/inomhusmiljo-allmanna-lokaler-och-platser/luftkvalitet/. Läst 20 januari 2017.
- ^ ”Luftrenare förorenar inomhusluft”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/livsstil/konsument/luftrenare-f%C3%B6rorenar-inomhusluft-1.198458. Läst 27 september 2018.
- ^ ”Så räddar du inneluften - Allergia”. Allergia. 1 januari 2010. https://www.allergia.se/sa-raddar-du-inneluften/. Läst 27 september 2018.
- ^ ”Blir luften renare med krukväxter?”. Forskning & Framsteg. 25 april 2021. https://fof.se/artikel/2021/3/blir-luften-renare-med-krukvaxter/. Läst 2 mars 2023.