Ludwigslust
Ludwigslust är en stad med 12 233 invånare i det tyska förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern. Fram till september 2011 var staden huvudort för distriktet med samma namn.
Ludwigslust | ||
Stad | ||
Ludwigslusts kanal, Kanalgatan.
| ||
|
||
Smeknamn: Lulu | ||
Land | Tyskland | |
---|---|---|
Förbundsland | Mecklenburg-Vorpommern | |
Kreis | Landkreis Ludwigslust-Parchim | |
Höjdläge | 35 m ö.h. | |
Koordinater | 53°19′N 11°30′Ö / 53.317°N 11.500°Ö | |
Yta | 78,63 km² ()[1] | |
Folkmängd | 12 270 ()[2] | |
Befolkningstäthet | 156 inv./km² | |
Borgmästare | Reinhard Mach (partilös) | |
Postnummer | 19288 | |
Riktnummer | 03874 | |
Registreringsskylt | LUP, LWL | |
Kommunkod | 13 0 76 090 | |
Geonames | 6551115 | |
OSM-karta | 1451551 | |
Läget för Ludwigslust i Tyskland
| ||
Ludwigslusts läge i Landkreis Ludwigslust-Parchim
| ||
Webbplats: www.stadtludwigslust.de | ||
Geografi
redigeraStaden Ludwigslust är belägen 40 kilometer söder om Schwerin i den östra delen av landskapet Griese Gegend. Genom staden rinner Ludwigslusts kanal som anlades under 1700-talet.
Ortsdelar
redigeraDet egentliga stadsområdet bildas av Ludwigslust och stadsdelen Techentin. De andra ortsdelarna var självständiga orter, som gick upp i staden Ludwigslust vid olika sammanläggningar: Niendorf/Weselsdorf (1969), Hornkaten (1973), Glaisin och Kummer (2005).
Historia
redigeraMellan 1731 och 1735 uppfördes ett jaktslott i korsvirkesstil för hertig Christian Ludvig II av Mecklenburg-Schwerin. Sedan 1754 kallades slottet Ludwigs Lust (svenska: Ludvigs nöje).
I mitten av 1700-talet beslöt dåvarande hertigen Fredrik II av Mecklenburg-Schwerin att uppföra en ny slottsbyggnad och en ny residensort. Slottet var färdig 1776. Samtidigt uppfördes många andra byggnader, till exempel slottskyrkan (1765), huvudgatan med byggnader (Schloßstraße), byggnaderna omkring Bassin mellan slottet och slottskyrkan (cirka 1765), och slottsparken i barockstil. Ludwigslust var det officiella hertigliga residenset i Mecklenburg från 1763 fram till 1837. År 1837 flyttade det hertigliga residenset tillbaka till Schwerin, men Ludwigslust blev sommarresidenset för de mecklenburgska hertigarna.[3]
Under mitten av 1800-talet anlades en järnväg från storstaden Hamburg till Preussens huvudstad Berlin (1846), en från Ludwigslust till Schwerin (1889) och vidare till Wismar, en från Ludwigslust till Parchim och Neustrelitz (1880) och en till Dömitz (1890).[4] Dessa banor kom att få sin skärningspunkt i Ludwigslust som är en järnvägsknutpunkt än idag.
1876 fick Ludwigslust stadsrättigheter.[3]
Andra världskriget
redigeraUnder kriget utsattes staden för amerikanska bombningar två gånger. Huvudmål var järnvägsanläggningarna, som låg norr om stadens centrum under denna tid. Därför förblev den historiska stadskärnan oskadd, men 150 människor dödades i Ludwigslust genom bombningarna i februari och mars 1945.
Under de sista krigsmånaderna fanns ett satellitläger (KZ Wöbbelin) tre kilometer norr om staden, som tillhörde koncentrationslägret KZ Neuengamme. Lägret vid orten Wöbbelin existerade från 12 februari 1945 till maj 1945. Den 2 maj befriade den amerikanska 82nd Airborne Division omkring 3 500 lägerfångar.[5] Ungefär 1000 personer omkom i KZ Wöbbelin.[6] Amerikanerna grävde upp liken ur massgravarna vid Wöbbelin och begravde dem på nya begravningsplatser i Ludwigslust (200 på gravfältet mellan slottet och stadskyrkan), Schwerin, Hagenow och Wöbbelin.
Östtyska tiden
redigeraUnder DDR-tiden var Ludwigslust huvudorten i ett distrikt med samma namn (1952–1990), som låg inom länet Schwerin. Under denna tid fanns i Ludwigslust en sovjetisk garnison, som var belägen i stadens östra och sydöstra del. Mellan 1970 och 1988 uppfördes nya bostadsområden, till exempel området Parkviertel, med prefabricerade hus.
Tyska återföreningen
redigeraEfter den tyska återföreningen 1991 sanerades den historiska stadskärnan och 1994 blev Ludwigslust huvudorten i det nyskapade distriktet Ludwigslust. Vid en distriktsreform i september 2011 gick distriktet Ludwigslust upp i distriktet Ludwigslust-Parchim och staden Parchim blev distriktets nya huvudort.
Befolkningsutveckling
redigeraBefolkningsutveckling i Ludwigslust
Politik
redigeraDet senaste valet till stadsförsamlingen genomfördes den 25 maj 2014. Den nya mandatperioden går från 2014 till 2019.
Mandatfördelningen i Ludwigslust
redigeraParti | Antal mandat |
---|---|
AfL | 6 |
CDU | 6 |
Die Linke | 5 |
SPD | 5 |
De Gröna | 2 |
NPD | 1 |
Total | 25 |
Sevärdheter
redigera- Ludwigslusts slott (Schloss Ludwigslust) från 1700-talet (1772–1776)
- Området Am Bassin mellan slottet och slottskyrkan: slottsplatsen med vattenfall, tegelbyggnader
- Slottskyrkan (Schloßkirche) från 1765 (barock-klassisk)
- Slottsparken
- Kanalgatan (Kanalstraße): nyklassiska byggnader
- Slottsgatan (Schloßstraße): tegelbyggnader
- St. Helena: nygotiska katolska kyrkan i slottsparken (1804–1808)
Vänorter
redigeraKommunikationer
redigeraLudwigslust | |
Ludwigslust järnvägsstation | |
Stationsinformation | |
---|---|
Ort | Ludwigslust, Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland |
Öppnade | 1846 |
Trafikeras av | Deutsche Bahn, ODEG |
Trafiktyp | Passagerartrafik och godstrafik |
Kapacitet | |
Antal spår | 5 |
Passagerare per år | 2 200 per dygn (på vardagar) (2010)[13] |
Förbindelser | |
Anslutande linjer | linje mot Hamburg linje mot Berlin/Budapest linje mot Schwerin/Wismar linje mot Hagenow linje mot Parchim/Neustrelitz olika Busslinjer |
Läge | |
Koordinater | 53°20′4″N 11°29′40″Ö / 53.33444°N 11.49444°Ö |
Järnvägar
redigeraLudwigslust är en viktig järnvägsknut inom den sydvästra delen av Mecklenburg-Vorpommern. Från Ludwigslusts järnvägsstationen avgår olika fjärrtåg (ICE, IC och EC) och regionaltåg.
Vägar
redigeraI Ludwigslust börjar förbundsvägen (tyska:Bundesstraße) B 106 som går till Wismar. Dessutom går förbundsvägarna B 5 och B 191 (från Celle till Plau am See) genom staden.
Genom förbundsvägarna B 106 och B 191 har Ludwigslust också anknytning till motorvägen (tyska:Autobahn) A 24, som ligger 9 kilometer norr (B 106) eller 12 kilometer öster (B191) om staden. På sikt kommer A 14 att förbinda Ludwigslust med Schwerin i norr och Magdeburg i söder.
Galleri
redigera-
Ludwigslusts slott, Stadsidan, 2006
-
Slottskyrkan, framsidan vintertid, januari 2006
-
Slottsgatan i Ludwigslust
-
Kanalen i Ludwigslust vid Kanalgatan
-
Nygotisk katolsk kyrka i slottsparken
Referenser
redigera- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2022, Statistisches Bundesamt, 21 september 2023, läs online, läst: 7 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Ludwigslust, i Nordisk familjebok, andra upplagan 1912
- ^ Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1. Auflage 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
- ^ Wöbbelin Concentration Camp Survivor Project Arkiverad 23 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine., www.gedenkstaetten-woebbelin.de (engelska)
- ^ Webbplats för museet KZ Neuengamme Arkiverad 29 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine., Läst: 29 februari 2012
- ^ Folkmängd 1819 och 1938: Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1. Auflage 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
- ^ Folkmängd 1880, i Nordisk familjebok 1:a upplagan 1886
- ^ Folkmängd 1905, i Nordisk familjebok andra upplagan 1912
- ^ Folkmängd 31.12.1990, 1995, 2000, 2005 och 2010 Arkiverad 12 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. SIS-Online Databas, Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrån)
- ^ Folkmängd 31.12.2015 Jahrbuch 2016, www.laiv-mv.de, Statistisches Amt Mecklenburg-Vorpommer (M-V statistiska centralbyrån)
- ^ Val resultat 25 maj 2014[död länk]
- ^ Ludwigslusts station[död länk], vid www.bahnhof.de (tyska) Läst: 16 januari 2012
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Ludwigslust.
- Staden Ludwigslusts webbplats
- Museet KZ Wöbbelins officiella webbplats, www.kz-woebbelin.de