Öppna huvudmenyn

Loåns upprinningsområde ligger norr och öster om Los i Ljusdals kommun i Hälsingland. Vattnet avrinner genom tre årsregleringsmagasin[1] för vattenkraftverk i nedre Voxnan och Ljusnan, genom de dämda sjöarna Storryggen och Dåasen och samlas till den dämda Lossjön strax öster om Los genom Kvarnån/Österhocklan respektive Mångån/Dåasån. Detta medför omvänd vattenföring med biologiska skadliga konsekvenser i Loån, med högsta vattenflöde vintertid när det naturligt ska vara som lägst, sedan reducerad eller utebliven tydlig vårflod och reducerat sommarvattenflöde i Loån genom dämning för successiv återfyllning av de urtappade magasinen, under sommarhalvåret ända till senhösten.

Loån rinner ut ur Lossjön söderut i en av inlandsisen ureroderad sprickdal, till en början ersatt med det yngre kulturnamnet Hyttån sträckan till Tensjön och sedan in i Ovanåkers kommun, där från Lobonästrakten urgrävande och meandrande ner sig i Hylströmmens isälvsdeltaområde vid högsta kustlinjen, ända ned till utloppet i Voxnan vid slutet av forsen Kilströmmen nedströms Norra Blommaberg. Den mestadels lugnflytande sträckan från Mansjön till Voxnan är populärt använd som kanotvatten.

Innehåll

EtymologiRedigera

Loåns namn utgår från det ursprungliga äldre namnet på Lossjön, som alltså ursprungligen var bildat med ett förled "Lo-" (ursprungligen "lauh-") till sjöns namn Losjön då och som senare också kom att övertas avkortat till Los som namnet på orten Los. Tillägget av "s" för Lo- till Los har traderats från namnet på fäbodstället vid sjön, som kallats Loskog eller möjligen Losjöskog, (skog betyder fäbodskog men också fäbodställe i dessa trakter)[2]. Lo- kommer alltså av ett äldre "lauh-" med betydelsen "öppning/glänta". Loån betyder således "ån som kommer från (sjön som öppnar sig som) en glänta i skogen".

Loåns strömfallRedigera

Inom Ljusdals kommun är ån mestadels sluttande men flackar successivt ut nedströms. Inom Ovanåkers kommun är ån mestadels lugnflytande. Sågströmmen vid Lobonäs är den enda forsande strömmen av betydelse inom hela Loån, den är ca en km lång, men upp- och överdämd (i ca 300 m) i övre delen med en damm, ursprungligen byggd för vattensågen vid början av 1800-talet eller ev tidigare, sedan även använd för dämning av vatten för flottning. 1836 fanns det ett par takförsedda byggnader på platsen för sågverket, enligt Blombergssons dagboksanteckningar från den 6 september 1836[3].

Lobonäs vattenkraftverk i Sågströmmen i LoånRedigera

1929 byggdes ett vattenkraftverk, i den till dess för flottning anlagda och använda kanalen för genare flottning ut i en timmerränna ner till en lägre och flackare del av Sågströmmen, när kanalen och rännan ersattes av att den övre delen av Sågströmmen nedanför flottningsdammen flottledsrensats tillräckligt för fortsatt flottning av timmer genom dammen till huvudfåran. Detta kraftverk revs 2012 och färdigt under 2013 ersatts av nybyggt vattenkraftverk utan tillstånd enligt miljöbalken. Mark- och miljödomstolen har ålagt i dom 2016-06-22 om ansökan om tillstånd[4] och har ärendet för prövning sedan 2017-10-19[5]. Enligt 4 kap 6 § Miljöbalken (1998:808) gäller att vattenkraftverk mm får inte utföras i vattenområdena Voxnan uppströms Vallhaga med tillhörande käll- och biflöden.

Loåns naturvärdenRedigera

Åsystemets bottenfauna karaktäriserades av stor artrikedom med flera föroreningskänsliga arter enligt utförda bottenfaunainventeringar av 38 av Gävleborgs läns strömmande vattendrag. Loån och bara åtta andra av de övriga inventerade vattendragen utmärkte sig genom artrik och varierad bottenfauna, som på något sätt var skyddsvärda[6]. I stora delar av Sverige har nedfallet av försurande ämnen fått till följd att pH tillfälligt under flödestoppar sjunker så mycket att livet i vattendrag tar skada, genom sk surstötar. Surstötarna påverkar de mest försurningskänsliga arterna, som slås ut. Bottenfaunan är således ett lämpligt redskap för att skapa sig en mer samlad bild av påverkan på ett vattendrag.

Loån har genom sitt upprinningsområde med grönsten i berggrunden inom Lostrakten fått ett tillräckligt buffrande vatten mot surstötar, vilket gör Loån såsom en tillräckligt försurningsbuffrad större å till ett refugium avseende bottenfaunaarter inom Voxnans vattenområden och således extra skyddsvärd för fortsatt förekomst av försurningskänsliga arter inom Voxnans vattenområden. Sågströmmen är därför och genom sin större längd inom Loån den mest betydelsefulla strömmen inom regionen.

Utter har alltid förekommit i Loån med lokalt föryngrande bestånd under känd tid, den har aldrig varit frånvarande, vilket innebär att utterns lokala under långvarig evolution till Loån och övre Voxnan anpassade gener här har bibehållits, vilket gör denna utterstam extra värdefull. Spår i snö efter utter kan ses varje vinter vid dammen i Sågströmmen, eftersom den är den enda längre sammanhängande alltid isfria sträckan i denna lugnflytande del av Loån.

Bäver förekommer regelbundet i Loån.

Harr- och särskilt öringsbestånden är magra och utarmade i Loån liksom i Voxnan, dels genom näringsbrist till följd av flottledsrensningar och dels lider de av omvänd vattenföring i ån med maxflöde under den kallaste vintertiden. Den vattenföringen medför dels massivt skadande bildning av krav, 1-3 mm stora iskristaller, genom utdrivande bombardering med iskristaller på strömfisken och dels med habitatförändrande strand- och bottenisbildning särskilt i och nedanför turbulenta strömsträckor. Dessutom tillkommer att återställning av tidigare flottledsåtgärder, för gynnande av bottenfaunan till naturlig mängd och diversitet för normal naturlig mängd fiskföda, ej har skett i hela ån. Och för den återställning som utförts i Loån i ca 200 m bara överst i Sågströmmen, den lättåtkomligaste delen närmast nedströms dammen, där utsätts sträckan numera för nolltappning ur dammen varje vinter sedan nybyggnationen av vattenkraftverket skett 2013, vilket därför medför att den åtgärdade delen nu årligen blir bottenfrusen och att bottenfaunan och kvarvarande strömfisk och lagd fiskrom där då dödas. Sträckan är en ekologiskt död del av ån.

Källor och ReferenserRedigera

  1. ^ Vattenregleringsföretagen/VRF, www.vattenreglering.se/vattenhushållning 
  2. ^ Brink, Stefan (1984). Ortnamn i Hälsingland. sid. 124-125 
  3. ^ Nylander, Lars (2008). Albert Blombergsson : Liv och konst. sid. 59 
  4. ^ Östersunds Tingsrätt, Mark-och miljödomstolen, Dom i Mål nr M 1686-15 (2016-06-22). Överklagat beslut; Länsstyrelsen Gävleborgs beslut 2015-06-11 i ärende nr 535-681-15 och 535-375-15. sid. 1-27 
  5. ^ Östersunds Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, Akt: M 2740-17 (2017-10-19). Ansökan om tillstånd för....Lobonäs kraftverk mm i Loån..... sid. 1-13, Bilagor A,B,C,D och E 
  6. ^ Länsstyrelsen Gävleborg, enheten för miljövård och fiskefrågor (1992). Bottenfaunainventering i Gävleborg 1986-1988, Rapport 1992:6. sid. 6 och 19-20 

Externa länkarRedigera