Wikipedia

Linköping HC

ishockeyklubb i Linköping, Sverige
Artikel Diskussion

Linköping HC, förkortat LHC (i folkmun även kallad "Cluben"), är en ishockeyklubb i Linköping som spelar i Svenska hockeyligan (SHL). Lagets hemmaarena är Saab Arena (tidigare under namnet Cloetta Center) som rymmer 8 300 åskådare.

Linköping HC
Magnus Johansson AIK-LHC 2013-12-03.jpg
HemortSverige Linköping, Sverige
Grundad4 augusti 1976
HistoriaBK Kenty
1932–1976
Lagfärger              
HemmaplanSaab Arena
KlubbdirektörRoger Ekström
GM/VDNiklas Persson
TränareBert Robertsson
Ass. tränareJohan Åkerman, Daniel Eriksson
KaptenJonas Junland
Meriter
● Svenska mästerskapsfinaler2 (2007, 2008)
Säsonger i Sveriges högsta division20
Säsonger i Svenska Hockeyligan20 (2019/2020)
Svenska hockeyligans maratontabell9:e
Nuvarande säsong2020–21 Hockey current event.svg
SupportrarWhite Lions, LKPG TIFO, LKPG Fanatics, Tifo 013
Webbplatslhc.eu

Klubben bildades ur BK Kentys ishockeysektion den 4 augusti 1976[1] och spelade då i Division I. Namnet togs efter förslag från Kenty-spelaren Magnus Bergström. Förslaget Linköpings Ishockeyklubb avslogs för att företrädare för klubben ansåg att det skulle bli en "för stel förkortning".[2] Inför säsongen 1999/2000 hade klubben för första gången säkrat kontrakt i Sveriges högsta serie, som då hette Elitserien. Herrlagets främsta meriter är två (raka) SM-silver, säsongen 2006/07 och säsongen 2007/08.

HistorikRedigera

Start–millennieskiftetRedigera

Klubben grundades den 4 augusti 1976 då BK Kentys hockeysektion bröt sig loss och bildade en egen förening.[1] Namnet kom sig ur olika förslag där den tidigare backen Magnus Bergström föreslog Linköping Hockey Club. Bland andra förslag fanns "Viggen Hockey" som anspelning på det militära flygplan som utvecklats i Linköping. Linköping HC debuterade i Division I Östra[3] med Peder Rehnström som spelande tränare. Laget slutade femma med lika många poäng som fyran Almtuna IS, och föll på målskillnad för att nå playoffspel till kvalserien. Resten av 1970-talet tillbringades i Division I, men säsongen 1979/80 slutade LHC sist i gruppen med endast 7 poäng på 36 matcher och degraderades till Division II.[3] I den sista omgången förlorade laget med hela 3–27 borta mot Örebro IK, den största förlusten i föreningens historia. De efterföljande sex åren tog sig LHC till antigen playoff eller kval varje säsong, men lyckades aldrig att avancera i seriesystemet. Säsongen 1987/88, ledda av tränaren Owe Holmberg, tog sig laget till Division 1 igen.[3] Forwarden Mats Andersson avled efter säsongen under en studieresa i Turkiet. Anderssons tröjnummer 10 hissades så småningom upp i lagets hemmaarena och får inte bäras av någon annan i föreningens A-lag.[4]

 
Stångebrohallen var Linköpings hemmaarena mellan 1976 – 2004.

Vid den här tidpunkten brottades LHC med ekonomiska problem; skulderna uppgick till 2,4 miljoner kronor (med ej mycket mer i årsomsättning) och bland annat kunde klubben inte betala av planhyran i Stångebro Ishall till kommunen. Den nye kassören Kjell Sander såg ingen annan utväg än att försöka bli av med skulderna genom att förhandla med fordringsägarna om en ackordsuppgörelse, ett förslag som gick igenom. I maj 1991 beslutade dock Svenska Ishockeyförbundet att klubben skulle tvångsflyttas ned en division från Division 1 till Division 2 på grund av att man i och med uppgörelsen skaffat sig konkurrensfördelar mot sina konkurrenter. LHC reagerade kraftfullt eftersom både Djurgårdens IF och Västerås IK bara några år innan gjort samma handling utan att bestraffas. Säsongen 1991/92 tog Jim Brithén över som tränare och laget vann Division 2 Södra A men misslyckades i kvalserien till Division 1 då IK Pantern och Borås HC gick upp medan Linköping HC slutade sist och även Västerviks IK kom före. Den efterföljande säsongen, 1992/93, värvades bland andra amerikanen Michael Helber, som vann klubbens interna poängliga. Laget vann både serien och det efterföljandet kvalspelet och var därmed åter klara för Division 1.[5] De efterföljande säsongerna etablerade sig laget i Division 1 och värvade bland andra Ulf Söderström, Erkki Saramaa, Peter "Firsov" Eriksson och Conny Gyllander som ledde laget till topplaceringar. Inför säsongen 1998/99 hade laget de två föregående säsongerna tagit sig till kvalserien, väl där hade det dock tagit stopp för klubben. Linköping tränades denna säsong av Ulf Weinstock och laget vann Division 1 Södra och blev därmed kvalificerat för Allsvenskan, där LHC efter 14 omgångar slutade tvåa i tabellen, med samma poäng som segraren Västerås IK. I den efterföljande Kvalserien var laget obesegrat inför den åttonde omgången. Matchen slutade med förlust, men laget tog ändå steget upp till Elitserien efter att ha vunnit de två återstående matcherna mot Mora IK och IF Björklöven.

Elitserien/SHLRedigera

2000-taletRedigera

Klubbens första elitseriesäsong slutade med en sistaplats i serien med endast 34 inspelade poäng och hela -98 i målskillnad, och med 13 poäng på 10 matcher i kvalserien 2000 stod det klart att LHC:s elitseriesejour var över efter endast en säsong. Inför säsongen 2000/01 bytte Linköping ut målvakten Mattias Elm mot Mikael Sandberg. Man värvade också Johan Franzén, men tappade de två spelare som under föregående säsong toppat lagets interna poängliga; Ulf Söderström (Färjestads BK) och Henrik Nordfeldt (Leksands IF). Laget kvalificerade sig för Superallsvenskan och vann den södra divisionen av Hockeyallsvenskan med 71 poäng på 28 matcher. I Superallsvenskan slutade Linköping tvåa, två poäng efter Södertälje SK, och var därmed klara för kvalserien. Efter att laget endast fått ihop 6 poäng på de fem inledande matcherna vann Linköping sina samtliga återstående matcher och var därmed klara för Elitserien igen. Under försäsongen 2001 värvades bland andra Per Eklund och Stefan Gustavsson (som blev lagkapten) samt NHL-meriterade Barry Richter och Brandon Convery. Linköping slutade tia i serien med totalt 58 inspelade poäng. Efter säsongen fick tränaren Bendelin sparken av klubben och Weiderstål fick ensam ta över tränarsysslan. Efter nio respektive tio säsonger i laget meddelades det att Erkki Saramaa och Michael Helber slutat. Helber fick så småningom sitt tröjnummer 16 pensionerat av klubben.

Säsongen 2002/03 lyckades klubben värva till sig flera meriterade spelare; Jan Mertzig, Mikael Håkanson, Thomas Johansson och Andreas Pihl. Efter de fem inledande omgångarna i grundserien låg laget trea i tabellen. Nyförvärvet Mertzig spelade endast de första åtta matcherna innan han tvingades avsluta sin karriär på grund av en blodpropp i låret. I november ställde Weiderstål sin plats som tränare till förfogande och bara dagar senare lämnade lagkaptenen Stefan Gustavsson laget. Laget sjönk som en sten i tabellen och i december ersattes Weiderstål av Bendelin, som bara ett drygt halvår tidigare fått sparken. På 50 spelade matcher skrapade LHC bara ihop 42 poäng och slutade sist i grundserien. Laget vann dock Kvalserien 2003 efter sju raka segrar. Roger Melin tog över tränarsysslan inför klubbens fjärde säsong i Elitserien. Fredrik Norrena tog över som förstemålvakt och slog klubbrekord då han lyckades hålla nollan nio gånger under grundserien. Laget slutade fyra i grundserien med totalt 86 poäng på 50 matcher, och därmed var klara för sitt första slutspel någonsin. I kvartsfinalen ställdes laget mot Timrå IK, men förlorade med totalt 1–4 i matcher.

 
I början av 2007 värvades Rastislav Staňa som ny förstemålvakt i LHC.

Säsongen 2004/05 spelades Linköpings hemmamatcher i den då nybyggda arenan Cloetta Center (sedan säsongen 2014/2015 under namnet Saab Arena). På grund av lockouten i NHL, så fylldes elitserien med flera NHL-stjärnor. Till Linköping tillkom Brendan Morrison, Mike Knuble, Henrik Tallinder och Kristian Huselius. Dessutom värvades Tony Mårtensson, samtidigt som Magnus Johansson och Ulf Söderström återvände till laget. Huselius, som producerat 49 poäng på 34 matcher, sparkades tillsammans med Tallinder efter att de båda blivit anklagade för våldtäkt i samband med Sweden Hockey Games. Laget slutade tvåa i serien med 97 poäng på 50 matcher. I slutspelet ställdes man mot Södertälje SK, som slutade som 8:a i grundserien. LHC hade 2–1 i matchserien, men fick till slut se sig slagna med 2–4 i matcher efter tre raka uddamålsförluster. När NHL drog igång igen 2005/06, försvann också Elitseriens största stjärnor. Efter tio spelade matcher ledde Linköping serien med åtta segrar och endast två förluster. I slutet av grundserien värvades kanadensiska forwarden Shane Willis, som kom att vinna lagets interna poängliga under slutspelet med 11 poäng på 13 matcher. I kvartsfinalen ställdes LHC mot Luleå HF, en serie man vann med 4–2. Linköping var därmed klara för semifinal för första gången någonsin. Linköping tappade dock en 3–1-ledning mot Frölunda och förlorade de tre sista matcherna.

Efter säsongen lämnade bland andra tränare Roger Melin och målvakten Fredrik Norrena laget. Melin ersattes av Gunnar Persson och Norrena av Roman Čechmánek. Laget värvade också till sig slovaken Ivan Majeský och Leksands Niklas Persson. Då framgångarna uteblev fick både tränare Persson och Čechmánek lämna laget i januari. Den assisterande tränaren Janne Karlsson tog över efter Persson och Rastislav Staňa värvades som ny förstemålvakt. LHC slutade fyra i grundserien och vann kvartsfinalserien mot Luleå HF med totalt 4–0 i matcher. I semifinalen lyckades Linköping även slå ut Färjestad med 4–1 i matcher, och i finalen ställdes laget mot tabelltrean Modo Hockey. Linköping ledde finalserien med både 1–0 och 2–1, men förlorade till slut med 2–4 i matcher. Inför säsongen 2007/08 tappade man bland andra lagkaptenen Magnus Johansson till Chicago Blackhawks och Andreas Holmqvist till Frölunda HC. Tillkom gjorde bland andra Patrik Zackrisson och Mattias Weinhandl. Den senare slog sedan klubbrekord då han lyckades göra 35 mål under en och samma säsong, och vann därmed också Elitseriens skytteliga. LHC slutade tvåa i grundserien på 92 poäng, 15 poäng efter seriesegrarna HV71. Linköping vann både kvart- och semifinalerna, med 4–1 i matcher, mot Djurgårdens IF och Färjestads BK. I finalen ställdes man mot HV71, där HV71 vände från 2–0 till 2–4 i matcher.

Säsongen 2008/09 blev tjecken Slavomir Lener den första utländska tränaren för klubben. Mattias Weinhandl, Tony Mårtensson och Rastislav Staňa lämnade laget för KHL. In kom bland andra Andreas Jämtin och målvakten Daniel Henriksson samt tjeckerna Jaroslav Hlinka och Jan Hlavac som under säsongen spelade på artistkontrakt. Laget slutade återigen tvåa i grundserien, och fick därmed välja kvartsfinalmotståndare som nummer två i ordningen. Linköping valde Skellefteå AIK; man hade under säsongen vunnit samtliga möten mot SAIK. Serien avgjordes först i den sjunde matchen där Skellefteå gick segrande efter två mållösa förlängningsperioder. Inför säsongen 2009/10 återkom tre forna spelare till laget; Magnus Johansson, Tony Mårtensson och målvakten Fredrik Norrena. Linköping förstärkte också laget med Niclas Hävelid, som närmast kom från New Jersey Devils. Niklas Persson och Calle Gunnarsson lämnade laget samtidigt som Daniel Henriksson valde att avsluta sin ishockeykarriär. Under försäsongen deltog Linköping i Nordic Trophy där man tog sig till final, där laget fick se sig besegrat av Djurgårdens IF med 1–4. I Elitserien slutade laget trea, man vann endast en av de åtta avslutande matcherna. I kvartsfinalserien ställdes laget mot Frölunda HC; trots att Frölunda ledde med 3–1 i matcher lyckades Linköping vända och vinna serien. I semifinalerna tog dock säsongen slut då Djurgårdens IF vann serien med totalt 4–1 i matcher.

2010-taletRedigera

 
Magnus Johansson var Linköpings lagkapten mellan säsongerna 2009/10 – 2014/15.

Hans Särkijärvi tog över tränarsysslan säsongen 2010/11 och Tony Mårtensson lämnade laget återigen för KHL. Under försäsongen deltog LHC i European Trophy 2010, men lyckades inte gå vidare från gruppspelet. I Elitserien slutade laget femma och ställdes i kvartsfinalerna mot Skellefteå AIK. Likt säsongen 2008/09 gick serien till en sjunde och avgörande match där Skellefteå till slut vann med en uddamålsseger. 2011/12 värvades bland andra Johan Åkerman, Carl Söderberg och Pär Arlbrandt till klubben. Efter totalt åtta säsonger i laget meddelades det att Andreas Pihl slutat sin karriär som ishockeyspelare och Patrik Zackrisson flyttade till KHL. Linköping spelade under försäsongen återigen i European Trophy, där laget tog sig till semifinal som slutade med förlust mot Österrikiska EC Red Bull Salzburg. LHC förlorade även bronsmatchen mot Luleå HF med 3–2 efter förlängning. Poäng- och placeringsmässigt gjorde Linköping sin sämsta säsong i Elitserien sedan 2002/03; tränaren Hans Särkijärvi fick sparken i början av januari och ersattes av Harald Lückner. Ett förnyat Elitseriekontrakt räddades först då endast 1:12 återstod av ordinarie tid i grundseriens sista match. LHC slutade tia i tabellen och missade slutspel för första gången på nio år.

 
Carl Söderberg gjorde 95 poäng på 96 matcher för Linköping innan han lämnade laget för Boston Bruins 2013.

Inför säsongen 2012/13 lämnade Jaroslav Hlinka, Jan Hlavac, Fredrik Norrena och Mikael Håkanson, och senare Andreas Jämtin, klubben. Bland nyförvärven presenterades bland andra den nygamla tränaren Roger Melin, Simon Hjalmarsson, Mattias Weinhandl och Johannes Salmonsson. Linköping slutade femma i grundserien på 94 poäng. Laget vann kvartsfinalserien mot tabellfyran HV71 med 4–1, och i semifinalen mot Skellefteå AIK hade de fyra första mötena slutat 2–2 efter full tid men Skellefteå stod till slut som segrare med totalt 4–1 i matcher. Kort efter klubbens uttåg ur slutspelet lämnade Carl Söderberg, som vunnit Linköpings interna poängliga, laget för spel med Boston Bruins i NHL-slutspelet. På backsidan tappade man Niclas Hävelid, som efter fyra säsonger i klubben valde att sluta med ishockeyn.[6] Bland nyförvärven kan nämnas; Jonas Junland (som lämnat klubben efter säsongen 2007/08), Chad Kolarik och Mattias Sjögren. I grundserien slutade LHC nia, trots att man under säsongen gjort fler mål framåt än någon annan gång i den högsta serien. Pär Arlbrandt vann seriens poängliga på nytt klubbrekord (71 poäng på 53 matcher) och Chad Kolarik vann seriens skytteliga (30 mål på 53 matcher). LHC nådde slutspel via play-in där man slog ut åttan Modo med 2–0 i matcher. I kvartsfinal ställdes klubben mot tabelltvåan Frölunda HC; man lyckades vända ett 3–2 underläge och vann därmed med 3–4 i matcher. Likt föregående säsong ställdes laget mot Skellefteå AIK i semifinalerna och likt föregående säsong förlorade LHC matchserien med totalt 4–1 i matcher.

Den 1 juli 2014 bytte Cloetta Center namn till Saab Arena. Inför säsongen 2014/15 tappade laget Pär Arlbrandt och Simon Hjalmarsson. Även målvakten Christian Engstrand lämnade klubben och Mattias Weinhandl meddelade den 26 april 2014 att han tvingats sluta med ishockey på grund av skadeproblem. Bland nyförvärven fanns Broc Little, Jeff Taffe och Nichlas Hardt. Under sin 13:e säsong som klubbdirektör lämnade Mike Helber sitt uppdrag.[7] Tidigare under året lämnade också Johan Hemlin posten som klubbens sportchef;[8] han ersattes i oktober 2014 av Fredrik Emvall.[9] Under oktober fick Emvall också som klubbens fjärde spelare någonsin sitt tröjnummer pensionerat och upphissat i Saab Arena.[10] I grundserien slutade laget fyra, och för tredje året i rad vann en spelare från Linköping seriens skytteliga – Broc Little som gjorde 28 mål på 55 matcher. Man blev också för tredje året i rad utslagna av Skellefteå AIK i semifinal med 1–4 i matcher.

Inför lagets 16:e säsong i Sveriges högsta serie lämnade bland andra Jeff Taffe, Jacob Micflikier och Mattias Sjögren klubben. Bland nyförvärven kan nämnas den nordamerikanska kvartetten Andrew Gordon, Garrett Roe, Rhett Rakhshani och Chad Billins. Dessutom återvände Niklas Persson till laget efter sex år utomlands, och utsågs till ny lagkapten då Magnus Johansson slutat.[11][12]

Riksserien / SDHLRedigera

Huvudartikel: Linköpings HC Dam

Klubben är även framgångsrika inom damhockey med två SM-guld, två silver och ett brons. Senast säsongen 2017/2018 spelade de SM-final.

Redigera

Föreningens klubbmärke har alltid prytts av ett vitt lejon, en sällsynt art som upptäcktes i Afrika just i mitten av 1970-talet. Kopplingen till Linköpings stadsvapen blev naturlig, då ett lejon pryder den gamla stadssymbolen. 1995/96 tuffades lejonet och logotypen till en aning och fick en trekantig mer aggressiv form än det tidigare runda lejonet. Det var tränaren Jim Brithén och hans fru Barbro, som skissade fram den nya symbolen. Därefter fick en medlem i supporterklubben White Lions, Jesper Ulvan, hjälpa till med att forma slutprodukten. Brithéns grundtanke till det nya märket var att LHC:s dåvarande Lejon "korsades" med Quebec Nordiques då nya "Wolf"-logo. Den nya LHC-symbolen hade en puck med två tänder istället för bokstaven "ö" i Link-ö-ping, eftersom LHC inte då var så etablerat att man förstod att det var ishockeyklubbens märke. Detta justerades sedan 2004 till ett riktigt "ö" av skälen att det dels med den svarta pucken såg ut som Link-Ping och dels att man startade ett samarbete med Kenty Damfotboll i Linköping som kom in under samma logotyp. 2009 inkorporerades även elitlaget i volleyboll, Team Valla, i lejonfamiljen som nu tydligt står för elit, modernt tänkande och strävan mot toppen.

Säsonger och rekordRedigera

Detta är en lista över Linköping HC:s fem senaste säsonger. För hela listan, se Linköping HC:s säsonger

Notera: SM = Spelade matcher, V = Vinster, F = Förluster, O = Oavgjort, ÖV = Övertidsvinst, ÖF = Övertidsförlust, P = Poäng, GM = Gjorda mål, IM = Insläppta mål

Uppdaterat: 26 mars 2018

Säsong SM V F ÖV ÖF P GM IM Placering Slutspel
2014–15 55 26 18 4 7 93 156 125 4:a Förlorade semifinalen, 1–4 (Skellefteå AIK)
2015–16 52 23 13 9 7 94 163 121 3:a Förlorade kvartsfinalen, 2–4 (Växjö Lakers)
2016–17 52 27 15 5 5 96 136 116 4:a Förlorade kvartsfinalen, 2–4 (Brynäs IF)
2017–18 52 21 19 3 9 78 135 130 9:a Förlorade kvartsfinalen, 1–4 (Djurgårdens IF)
2018–19 52 15 23 8 6 67 130 143 12:a Missade slutspel

Intern poängligaRedigera

Huvudartikel: Lista över spelare i Linköpings HC

Detta är en lista över de tio spelare som gjort flest poäng, mål och assists i Linköping HC under klubbens säsonger i SHL. Statistiken uppdateras efter varje avslutad grundserie och slutspel.

Notera: Nat. = Nationalitet SM = Spelade matcher; M = Mål; A = Assist; P = Poäng;

Senast uppdaterad: 25 april 2020

Grundserie

Poäng

 

1.   Magnus Johansson
286 poäng på 463 matcher (63 mål, 223 assist). Spelade i LHC åren 2004–07, 2009–15.

 

2.   Tony Mårtensson
277 poäng på 312 matcher (85 mål, 192 assist). Spelade i LHC åren 2004–08, 2009–10, 2017–18.
  3.   Mikael Håkanson
218 poäng på 416 matcher (84, 134 assist). Spelade i LHC åren 2002–12.

 

4.   Broc Little
209 poäng på 231 matcher (109 mål, 100 assist). Spelade i LHC åren 2014–17 och spelar åter i LHC sedan 2018.

 

5.   Niklas Persson
167 poäng på 316 matcher (64 mål, 103 assist). Spelade i LHC åren 2006–09, 2015–18.

 

6.   Jaroslav Hlinka
167 poäng på 180 matcher (41 mål, 126 assist). Spelade i LHC åren 2008–12.

 

7.   Pär Arlbrandt
161 poäng på 162 matcher (61 mål, 100 assist). Spelade i LHC åren 2011–14.

 

8.   Jan Hlaváč
159 poäng på 172 matcher (81 mål, 78 assist). Spelade i LHC åren 2008–12.

 

9.   Andrew Gordon
140 poäng på 225 matcher (60 mål, 80 assist). Spelar i LHC sedan 2015.
  10.   Fredrik Emvall
134 poäng på 497 (66 mål, 68 assist). Spelade i LHC åren 1999–00, 2001–10.

Mål

 

1.   Broc Little
109 mål på 231 matcher. Spelade i LHC åren 2014–17 och spelar åter i LHC sedan 2018.

 

2.   Tony Mårtensson
85 mål på 312 matcher. Spelade i LHC åren 2004–08, 2009–10, 2017–18.
  3.   Mikael Håkanson
84 mål på 416 matcher. Spelade i LHC åren 2002–12.

 

4.   Jan Hlaváč
81 mål på 172 matcher. Spelade i LHC åren 2008–12.
  5.   Fredrik Emvall
66 mål på 497 matcher. Spelade i LHC åren 1999–00, 2001-10.

 

6.   Niklas Persson
64 mål på 316 matcher. Spelade i LHC åren 2006–09, 2015-18.

 

7.   Magnus Johansson
63 mål på 463 matcher. Spelade i LHC åren 2004–07, 2009-15.

 

8.   Pär Arlbrandt
61 mål på 162 matcher. Spelade i LHC åren 2011–14.

 

9.   Andrew Gordon
60 mål på 225 matcher. Spelar i LHC sedan 2015.

 

10.   Sebastian Karlsson
56 mål på 514 matcher. Spelade i LHC åren 2009–20.

Assist

 

1.   Magnus Johansson
223 assist på 463 matcher. Spelade i LHC åren 2004–07, 2009-15.

 

2.   Tony Mårtensson
192 assist på 312 matcher. Spelade i LHC åren 2004–08, 2009–10, 2017–18.
  3.   Mikael Håkanson
134 assist på 416 matcher. Spelade i LHC åren 2002–12.

 

4.   Jaroslav Hlinka
126 assist på 172 matcher. Spelade i LHC åren 2008–12.

 

5.   Niklas Persson
103 assist på 316 matcher. Spelade i LHC åren 2006–09, 2015-18.

 

6.   Broc Little
100 assist på 231 matcher. Spelade i LHC åren 2014–17 och spelar åter i LHC sedan 2018.

 

7.   Pär Arlbrandt
100 assist på 162 matcher. Spelade i LHC åren 2011–14.

 

8.   Joakim Eriksson
93 assist på 230 matcher. Spelade i LHC åren 2006–10, 2011–12.

 

9.   Andrew Gordon
80 assist på 225 matcher. Spelar i LHC sedan 2015.

 

10.   Jan Hlaváč
78 assist på 172 matcher. Spelade i LHC åren 2008–12.

Slutspel

Poäng

 

1.   Tony Mårtensson
52 poäng på 67 matcher (12 mål, 40 assist). Spelade i LHC åren 2004–08, 2009–10, 2017–18.

 

2.   Magnus Johansson
43 poäng på 97 matcher (19 mål, 24 assist). Spelade i LHC åren 2004–07, 2009–15.
  3.   Mikael Håkanson
39 poäng på 79 matcher (17, 22 assist). Spelade i LHC åren 2002–12.

 

4.   Niklas Persson
34 poäng på 56 matcher (14 mål, 20 assist). Spelade i LHC åren 2006–09, 2015–18.

 

5.   Joakim Eriksson
30 poäng på 50 matcher (8 mål, 22 assist). Spelade i LHC åren 2006–10, 2011–12.

 

6.   Jonas Junland
27 poäng på 58 matcher (10 mål, 17 assist). Spelade i LHC åren 2005–08, 2013–16.

 

7.   Pär Arlbrandt
22 poäng på 24 matcher (10 mål, 12 assist). Spelade i LHC åren 2011–14.
  8.   Fredrik Emvall
21 poäng på 74 matcher (11 mål, 10 assist). Spelade i LHC åren 1999–00, 2001–10.

 

9.   Patrik Zackrisson
21 poäng på 40 matcher (10 mål, 11 assist). Spelade i LHC åren 2007–11, 2012–13.

 

10.   Simon Hjalmarsson
20 poäng på 24 matcher (10 mål, 10 assist). Spelade i LHC åren 2012–14.

Mål

 

1.   Magnus Johansson
19 mål på 97 matcher. Spelade i LHC åren 2004–07, 2009-15.
  2.   Mikael Håkanson
17 mål på 79 matcher. Spelade i LHC åren 2002–12.

 

3.   Niklas Persson
14 mål på 56 matcher. Spelade i LHC åren 2006–09, 2015-18.

 

4.   Jan Hlaváč
12 mål på 24 matcher. Spelade i LHC åren 2008–12.

 

5.   Tony Mårtensson
12 mål på 67 matcher. Spelade i LHC åren 2004–08, 2009–10, 2017–18.

 

6.   Patric Blomdahl
11 mål på 44 matcher. Spelade i LHC åren 2004–08.
  7.   Fredrik Emvall
11 mål på 74 matcher. Spelade i LHC åren 1999–00, 2001-10.

 

8.   Pär Arlbrandt
10 mål på 24 matcher. Spelade i LHC åren 2011–14.

 

8.   Simon Hjalmarsson
10 poäng på 24 matcher. Spelade i LHC åren 2012–14.

 

10.   Patrik Zackrisson
10 mål på 40 matcher. Spelade i LHC åren 2007–11, 2012–13.

Assist

 

1.   Tony Mårtensson
40 assist på 67 matcher. Spelade i LHC åren 2004–08, 2009–10, 2017–18.

 

2.   Magnus Johansson
24 assist på 97 matcher. Spelade i LHC åren 2004–07, 2009–15.

 

3.   Joakim Eriksson
22 assist på 50 matcher. Spelade i LHC åren 2006–10, 2011–12.
  4.   Mikael Håkanson
22 assist på 79 matcher. Spelade i LHC åren 2002–12.

 

5.   Niklas Persson
20 assist på 56 matcher. Spelade i LHC åren 2006–09, 2015–18.

 

6.   Jonas Junland
17 assist på 58 matcher. Spelade i LHC åren 2005–08, 2013–16.

 

7.   Mattias Bäckman
14 assist på 32 matcher. Spelade i LHC åren 2009–14, 2014–15.

 

8.   Mattias Sjögren
14 assist på 33 matcher. Spelade i LHC åren 2013–15.

 

9.   Pär Arlbrandt
12 assist på 24 matcher. Spelade i LHC åren 2011–14.

 

10.   Broc Little
11 assist på 23 matcher. Spelade i LHC åren 2014–17.

LagrekordRedigera

 
Säsongen 2003/04 höll Fredrik Norrena nollan 9 gånger under grundserien.
  • Mest poäng: 97 (2004–05)
  • Flest vinster: 28 (2004–05)
  • Flest mål: 174 (2013–14)

Spelarrekord grundserieRedigera

Spelarrekord slutspelRedigera

SpelareRedigera

Nuvarande truppRedigera

Uppdaterad 20 augusti 2020.[1]

Nr Nat Spelare Pos S/H Ålder Värvad Födelseort
84   Andersson, JimmyJimmy Andersson LW L 31 2017 Stockholm, Sverige
4   Berglund, FilipFilip Berglund B R 23 2020 Skellefteå, Sverige
5   Bäckman, MattiasMattias Bäckman B L 27 2018 Linköping, Sverige
14   Costmar, ArvidArvid Costmar C R 19 2020 Stockholm, Sverige
9   Frycklund, MikaelMikael Frycklund C/LW L 27 2019 Västerås, Sverige
13   Gordon, AndrewAndrew Gordon RW R 34 2015 Halifax, Kanada
50   Gustavsson, JonasJonas Gustavsson M L 35 2017 Danderyd, Sverige
6   Holøs, JonasJonas Holøs (A) B R 33 2019 Sarpsborg, Norge
44   Junland, JonasJonas Junland (C) B L 32 2020 Linköping, Sverige
25   Kärki, JarnoJarno Kärki C/LW L 25 2019 Björneborg, Finland
26   Larsson, HampusHampus Larsson B L 25 2019 Eskilstuna, Sverige
55   Lindroth, MaxMax Lindroth B L 24 2019 Sverige
41   Little, BrocBroc Little (A) LW L 32 2018 Phoenix, USA
61   Ljungh, MarkusMarkus Ljungh C L 29 2020 Västerås, Sverige
79   Lundh, PatrikPatrik Lundh W L 32 2019 Stockholm, Sverige
45   Lundmark, SimonSimon Lundmark B R 19 2017 Stockholm, Sverige
35   Lundström, NiklasNiklas Lundström M L 27 2020 Värmdö, Sverige
74   Nikkilä, PetteriPetteri Nikkilä B L 28 2020 Tavastehus, Finland
17   Ojamäki, NikoNiko Ojamäki RW R 25 2020 Björneborg, Finland
89   Palve, OulaOula Palve C L 28 2020 Keuru, Finland
20   Pašić, NikolaNikola Pašić C/LW L 19 2017 Gislaved, Sverige
27   Pettersson, DanDan Pettersson C L 27 2018 Sverige
28   Rissanen, JaakkoJaakko Rissanen C L 30 2019 Kuopio, Finland
11   Törnqvist, HenrikHenrik Törnqvist RW R 24 2019 Motala, Sverige
3   Worge Kreü, WilliamWilliam Worge Kreü B L 20 2019 Linköping, Sverige


Pensionerade tröjnummerRedigera

 
De fem tröjorna som pensionerats av Linköping HC.

LedareRedigera

LagkaptenerRedigera

Namn Period
Michael Helber 1995/96 – 2000/01
Stefan Gustavsson 2001/02 – 2002
Thomas Johansson 2002/03 – 2003/04
Magnus Johansson 2004/05 – 2006/07
Fredrik Emvall 2007/08
Joakim Eriksson 2008/09
Magnus Johansson 2009/10 – 2014/15
Niklas Persson 2015/16 – 2017/18
Eddie Larsson 2018/19 – 2020
Jonas Junland 2020 –
   
Hans Särkijärvi och Roger Melin har båda tränat Linköpings HC.


TränareRedigera

Namn Period
Peder Rehnström 1976/77
Kenneth Candevi 1977/78
Svante Larsson 1978/79 – 1979/80
Peder Rehnström 1980/81
Hans Lorentzon 1981/82
Peder Rehnström 1982/83
Hans Jöhnk 1983/84
Göran Lindqvist 1984/85 – 1985/86
Owe Holmberg 1986/87 – 1988/89
Roland Bond 1989/90
Hans Hansson 1990/91
Jim Brithén 1991/92 – 1992/93
Urban Lang 1993/94
Jim Brithén 1994/95 – 1995/96
Tommy Boustedt 1996/97
Ulf Weinstock 1997/98 – 1999
Stefan Lunner 1999/00
Torgny Bendelin / Mats Weiderstål 2000 – 2001/02
Mats Weiderstål 2002
Torgny Bendelin 2002/03
Roger Melin 2003/04 – 2005/06
Gunnar Persson 2006/07
Janne Karlsson 2006/07 – 2007/08
Slavomir Lener 2008/09 – 2009/10
Hans Särkijärvi 2010/11 – 2011/12
Harald Lückner 2012
Roger Melin 2012/13 – 2014/15
Dan Tangnes 2015/16 – 2017/18
Tommy Jonsson 2018/19
Bert Robertsson 2019/20 -

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] ”Linköping Hockey Club - Clubinfo”. Linköping Hockey Club. Arkiverad från originalet den 15 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110615142848/http://www.linkopinghc.com/index.php?menu=2. Läst 19 juni 2008. 
  2. ^ Hagesund, Johan (2013). Linköpings Hockey Club : och den förändrade självbilden. Linköping: DIBB förlag. sid. 33. ISBN 978-91-980755-2-6 
  3. ^ [a b c] ”Eliteprospects.com - Linköping”. Eliteprospects.com. http://www.eliteprospects.com/team.php?team=6&teamhistory=complete. Läst 25 mars 2013. 
  4. ^ ”Mats Andersson - Linköpings HC”. lhc.eu. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151010205746/http://www2.lhc.eu/clubinfo/utmarkelser/mats-anderssons-stipendie. Läst 26 mars 2013. 
  5. ^ Alla tiders elitserie, Jonas Fahlman, Idrottsförlaget 2008, sidan 202-209 - Linköpings HC
  6. ^ ”Niclas Hävelid slutar med hockeyn”. Dagens Nyheter. 24 april 2013. http://www.dn.se/sport/ishockey/niclas-havelid-slutar-med-hockeyn/. Läst 9 april 2014. 
  7. ^ ”Helber hoppar av som klubbdirektör”. Aftonbladet. 3 oktober 2014. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/sverige/shl/linkoping/article19636479.ab. Läst 10 april 2015. 
  8. ^ ”Hemlin blir SHL:s nye sportchef”. Aftonbladet. 12 maj 2014. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/sverige/shl/article18868384.ab. Läst 10 april 2015. 
  9. ^ ”Han blir ny boss i LHC”. Aftonbladet. 3 oktober 2014. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/sverige/shl/linkoping/article19637137.ab. Läst 10 april 2015. 
  10. ^ ”Emvalls tröja hissad: "En enormt stor ära"”. Expressen. 15 oktober 2014. http://www.expressen.se/sport/hockey/shl/emvalls-troja-hissad-en-enormt-stor-ara/. Läst 10 april 2015. 
  11. ^ ”Niklas Persson valde Linköping”. Dala-Demokraten. 27 maj 2015. http://www.dalademokraten.se/ishockey/hockeyallsvenskan/niklas-persson-valde-linkoping#Ishockey. Läst 28 mars 2016. 
  12. ^ ”Nu slutar LHC:s Magnus Johansson”. Sveriges Radio. 10 april 2015. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=6138041. Läst 28 mars 2016. 

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Linköping_HC&oldid=48263357"