Lili Ziedner
Ida Cecilia Maria "Lili" Ziedner, född 14 september 1885 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, död där 10 februari 1939,[2] var en svensk skådespelare och komiker.
| Lili Ziedner | |
 Lili Ziedner 1929 | |
| Född | Ida Cecilia Maria Ziedner[1] 14 september 1885[1][2] Hedvig Eleonora församling, Stockholm[1][2] |
|---|---|
| Död | 10 februari 1939 (53 år) Stockholm |
| Utbildad vid | Dramatens elevskola |
| Aktiva år | 1908–1939 |
| Släktingar | Edvin Ziedner (bror) |
| IMDb SFDb | |
Ziedner studerade vid Dramatens elevskola 1904–1907. Därefter var hon engagerad vid Vasateatern och Folkan. Hennes mest aktiva period var 1921–1936 och under denna tid var hon länge engagerad som revyaktris av Karl Gerhard. Hon filmdebuterade 1913 i Mauritz Stillers Mannekängen, som dock aldrig blev klar, varför hennes nästa film från samma år, Den moderna suffragetten, blev hennes första som gick upp på biografen. Efter detta gjorde hon drygt 20 filmroller. År 1930 publicerades hennes självbiografi I lögn och ro.
Biografi
redigeraLili Ziedner var dotter till Thor Edvin Anders Ziedner, bland annat skribent för Dagens Nyheter, och Ida Kristina Johansdotter. Hon hade fyra syskon, däribland kapellmästaren och kompositören Edvin Ziedner och systern Sigrid (Karin), som var musiklärare.[3]
Lili Ziedner utbildade sig vid Dramatens elevskola 1904–1907[4], arbetade en tid som korrekturläsare på Dagens Nyheter och fick engagemang 1909 hos teaterdirektören Albert Ranft på Vasateatern.[4] År 1912 var hon del av en föreställning ledd av Jenny Tschernichin-Larsson med unga skådespelare, som turnerade i Norden.[5] Under ett av dessa gästspel på Apolloteatern i Helsingfors upptäcktes hon av Mauritz Stiller, som då arbetade vid Svenska Teatern. Detta ledde till att hon medverkade i några av Stillers första filmer, där bara Den moderna suffragetten från 1913, som hon själv skrev[6], helt fullbordades. Filmen är idag försvunnen, men recenserades bland annat i Upsala Nya Tidning som ett "fyndigt och muntert gyckel med suffragettrörelsen".[3]
Sitt stora genombrott fick Ziedner 1916–1918 som konferencier i Cabaret Läderlappen, där hon också gjorde sin populära rollfigur Hansy Petra. Den 15 juni 1919 hade hennes egna Lili's cabaret premiär på Röda kafeet vid Hasselbacken, med scenografi av Einar Nerman[7] Våren 1920 verkade hon som konferencier på Fenixpalatset i Stockholm för en revy med bland andra Carl Alstrup, Karl Gerhard, Rolf Hansen och Stella Kjerulf.[8] Detta ledde till hennes långa samarbete med Karl Gerhard, som inleddes hösten 1920 med Sverigeturnén av revyn Var så god det är serverat.[9] Fram till 1931 arbetade hon sedan i hans ensemble och blev en av Karl Gerhards främsta komiska stjärnor, både som revyskådespelare – ofta i rollen som oförskämd satkärring – men även fortsättningsvis som uppskattad improvisatör när hon fick vända sig direkt till publiken med sin slipade satir och rappa repliker.[3]
På 1930-talet arbetade hon allt mindre med Karl Gerhard men ingick i revyer och kabaréer med bland andra Gösta Ekman, Tollie Zellman, Thor Modéen, Ulla Billquist och Sickan Carlsson. År 1934 skapade Björn Hodell den turnerande revyn Lyckliga Sverige skriven av Kar de Mumma, där Lili Ziedner var ett av huvudnamnen, tillsammans med Edvard Persson, Sickan Karlsson och Åke Söderblom. Revyn hade premiär i Göteborg den 20 oktober på Folkteatern.[10] År 1938 gjorde hon ett uppmärksammat gästspel i teaterföreställningen Kvinnorna i regi av Rune Carlsten på Dramaten.
Det mesta av Lili Ziedners scenkonst är numera försvunnet, inklusive många av hennes filmframträdanden. Hon gjorde ett par roller i filmer som fick rejäl skandalstatus. Den första är den försvunna Cirkus Bimbini från 1923 som hör till 1920-talets mest utskällda filmer.[3] Den andra skandalfilmen var Pensionat Paradiset från 1937, där Ziedners rollkaraktär fröken Cronblom anknyter till många av de karaktärer hon tidigare spelat på revyscenen.[3]
Vid Zideners bortgång skrev Brita von Horn att Lili Ziedner, som glatt hela Norden med sin genialt festliga humor, sin slagfärdighet och sina yverborna infall, i likhet med alla stora komiker inte var en lycklig människa. På botten låg det mörka allvaret och ruvade. För de som räknade sig som hennes vänner kunde hon lyfta på sin oförlikneliga clownmask, och blotta ett ensamt hjärta vars oförställda kamp kunde fylla en med ömhet. Till detta bidrog också ett alkoholmissbruk, som troligen ledde till hennes för tidiga död i levercirros.[3] Zidener är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[11]
Filmografi
redigera- 1913 – Mannekängen – som ej blev klar och där delar av filmen först hade premiär 1935.
- 1913 – Den moderna suffragetten
- 1914 – Födelsedagspresenten
- 1914 – Salomos dom
- 1914 – Vägen till mannens hjärta
- 1914 – När svärmor regerar
- 1915 – Hämnden är ljuv
- 1917 – Alexander den Store
- 1921 – Cirkus Bimbini
- 1923 – Norrtullsligan
- 1926 – Farbror Frans
- 1931 – Brokiga blad
- 1932 – En stulen vals
- 1932 – Kärleksexpressen
- 1934 – En bröllopsnatt på Stjärnehov
- 1934 – Eva går ombord
- 1935 – Tjocka släkten
- 1935 – Minns du?
- 1935 – Kärlek efter noter
- 1936 – Kvartetten som sprängdes
- 1937 – Pensionat Paradiset
- 1938 – Herr Husassistenten
- 1939 – Vi två
Teater
redigeraRoller (ej komplett)
redigeraRegi (urval)
redigera| År | Produktion | Teater |
|---|---|---|
| 1933 | Kanske en revy Lili Ziedner |
Vasateatern |
Bibliografi
redigera- I lögn och ro : nyckelroman i tre delar med teckningar av Ossian Elgström : (Stockholm Albert Bonniers förlag 1930)
Källor
redigera- ^ [a b c] Lili Ziedner i Rotemansarkivet i Stockholms stadsarkiv
- ^ [a b c] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Ziedner, Ida Cecilia Maria
- ^ [a b c d e f] Per Olov Qvist (2020-03-02) Ida Cecilia Maria (Lili) Ziedner, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, hämtad 2022-12-22.
- ^ [a b] Svenska Dagbladet (1908-05-05) Teater och musik, sid:8
- ^ Svenska Dagbladet (1912-02-07) Teater och musik, sid:7
- ^ Svenska Dagbladet (1913-12-16) sid:11
- ^ Svenska Dagbladet (1919-06-16) Lili's premiär, sid:8
- ^ Svenska Dagbladet (1920-04-06) sid:13
- ^ Svenska Dagbladet (1920-10-01) En revyturné, sid:8
- ^ Svenska Dagbladet (1934-10-11) Björn Hodells 20:de turné, sid:13
- ^ Begravda i Sverige, CD‐ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Ziedner, Ida Cecilia M
- ^ ”Fröken Josette - min hustru”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29709&pos=157. Läst 7 juli 2015.
- ^ ”Bland bålde riddersmän”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF26502&pos=158. Läst 7 juli 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 20 november 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-11-20/14208/6. Läst 7 augusti 2015.
- ^ ”Folkteaterns nya pjäs vinner succès”. Dagens Nyheter: s. 9. 17 april 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-04-17/14349/9. Läst 7 augusti 2015.
- ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-08-28/230/6. Läst 20 september 2016.
- ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. sid. 98. Libris 8081302
- ^ ”Grevinnan Lolotte”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22161&pos=20. Läst 4 april 2016.
- ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 159. Libris 784760
- ^ ”Till Hollywood”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14581&pos=350. Läst 11 juli 2015.
- ^ Bo Bergman (24 april 1932). ”'Till Hollywood': Premiär på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-04-24/110/1. Läst 27 augusti 2015.
- ^ Oscar Rydqvist (20 november 1932). ”'I de bästa familjer' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 24. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-20/317/24. Läst 4 januari 2016.
- ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 8. 23 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-23/21/8. Läst 7 januari 2016.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 18. 3 februari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-03/32/18. Läst 7 januari 2016.
- ^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. sid. 181. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6
- ^ Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) sid. 180
- ^ ”Högre skolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14416&pos=361. Läst 12 juli 2015.
- ^ Bo Bergman (26 februari 1933). ”Högre skolan”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-26/55/1. Läst 27 augusti 2015.
- ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 28 mars 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-03-28/84/7. Läst 14 juli 2015.
- ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 11 november 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-11-11/307/9. Läst 11 juli 2015.
- ^ Bo Bergman (12 november 1933). ”En kvinna med flax”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-11-12/308/1. Läst 7 januari 2016.
- ^ Erik Nyblom (2 januari 1936). ”Karl-Gerhard i gala”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-02/1/18. Läst 28 december 2015.
- ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1936) sid. 127
- ^ Bo Bergman (2 september 1938). ”'Kvinnorna' Premiär på Dramatiska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-09-02/237/1. Läst 13 januari 2016.
- ^ Mac (2 januari 1939). ”Nyårspremiärerna: 'Honnör för 39' på Södran”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/tidning/1939-01-02/1/11. Läst 4 februari 2017.
- ^ Esq. (2 januari 1939). ”Nyår i revyernas tecken: 'Honnör för 39' stor succé på Södran”. Svenska Dagbladet: s. 11. https://www.svd.se/arkiv/1939-01-02/17. Läst 4 februari 2017.
Vidare läsning
redigeraExterna länkar
redigera- Lili Ziedner på Svensk Filmdatabas
- Lili Ziedner i Rollboken på Dramaten
- Lili Ziedner på Internet Movie Database (engelska)