Einar Nerman

svensk tecknare och konstnär

Einar Nerman, född 6 oktober 1888 i Norrköping, död 30 mars 1983Lidingö, var en svensk tecknare och konstnär.

Einar Nerman
Einar Nerman född 1888.jpg
Född6 oktober 1888[1][2][3]
Norrköpings S:t Olai församlingSverige[1][3][4]
Död30 mars 1983[1][2][3] (94 år)
Lidingö församlingSverige[1][3]
BegravdLidingö församlings kyrkogård[5]
MedborgarskapSvenskt[6]
SysselsättningKonstnär, illustratör, målare[1], tecknare[1]
MakaKajsa Nerman[1]
SläktingarTure Nerman (syskon)[1][4]
Birger Nerman (syskon)[1][4]
Redigera Wikidata
För militären och gymnasten, se Einar Nerman (gymnast).

BiografiRedigera

 
Einar Nerman med hustru Kajsa under julhandeln 1916.

Nerman hoppade av sina gymnasiestudier 1905 för att istället börja på Konstnärsförbundets skola i Stockholm. När den slutade 1908 reste han till Paris för att studera på Académie Colarossi och fortsatte 1909–1910 att studera för Matisse. Studierna fortsatte på flera skolor efter hemkomsten till Sverige, men 1912 bytte han genre och blev elev på Elin Svenssons teaterskola och året därpå gav Anna Behle honom danslektioner.

Han framträdde därefter som danskonstnär och gjorde även turnéer i Storbritannien och USA tillsammans med Gabo Falk 1918–19.[7]

På 1920-talet vistades han i London och ritade för tidskriften The Tatler, där han fick berömmelse för karikatyrer i svart/vitt av tidens "kändisar". Under andra världskriget verkade han i New York, USA.

Han har arbetat som dansare, haft flera konstutställningar, arbetat som skämttecknare i Söndags-Nisse, Figaro med flera tidningar. Han har även illustrerat flera av Selma Lagerlöfs skrifter, Fredmans epistlar och H.C. Andersens sagor samt målat många porträtt, bland annat "Lillprinsen på Haga", som sedan blev konung Carl XVI Gustaf. Nermans far var systerson till Otto Lindblad och sonen ärvde dennes musikaliska talang. Einar Nerman komponerade egna visor och tonsatte flera av sin bror Tures dikter. Nerman finns representerad vid bland annat Moderna museet[8] och Nationalmuseum[9] i Stockholm, Göteborgs konstmuseum[10], Norrköpings konstmuseum[11] och Kalmar konstmuseum.[12]

Nerman är internationellt känd för sina karikatyrer av artister. Han fick av stiftelsen Solstickan uppdraget att rita en etikett till tändsticksaskar och skapade då Solstickepojken som blev en av Sveriges mest välkända symboler.[13] Modell till figuren var Nermans son Tom.

Han ägde och bebodde Hersbyholm (tidigare kallad Hersby gård) på Lidingö och Villa DioramaDjurgården i Stockholm. Hersby gård köpte han 1930, där ritade han 1931 logon (vikingaskeppet) för den nybildade Lidingö hembygdsföreningen.

Nerman är begravd på Lidingö kyrkogård.

FamiljRedigera

Einar Nerman var son till bokhandlaren Janne Nerman (född 1844 i Västerlösa, Östergötlands län) och Ida Adéle Nordberg (född 1860 i Kajana, Finland). Han var vidare bror till journalisten, politikern och poeten Ture Nerman och tvillingbror till arkeologen Birger Nerman.[14]

Einar Nerman gifte sig borgerligt den 5 januari 1916 med Kajsa Eriksson, dotter till konstnären Christian Eriksson och Jeanne de Tramcourt.[15]

GalleriRedigera

TeaterRedigera

Scenografi och kostymRedigera

År Produktion Regi Teater Noter
1931 Peter Pan
J.M. Barrie
Palle Brunius Oscarsteatern[16]

KällorRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h i] Einar Nerman, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8840, läs online, läst: 11 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Find A Grave, Find A Grave-ID: 13846483, omnämnd som: Einar Nerman, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, omnämnd som: 1881006-9313 Nerman, Einar, läst: 7 april 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, omnämnd som: Einar, f. 1888 i Norrköpings Sankt Olai Östergötlands län, läs onlineläs online, läst: 8 april 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ Einar Nerman, FinnGraven.se, läs online, läst: 17 maj 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 26 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  7. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 958 
  8. ^ Moderna museet
  9. ^ Einar Nerman i Nationalmuseums samlingar
  10. ^ Göteborgs konstmuseum
  11. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 april 2020 
  12. ^ Kalmar konstmuseum
  13. ^ Solstickan
  14. ^ ”Einar Nermans samling - ARKEN”. arken.kb.se. https://arken.kb.se/SE-S-HS-L278. Läst 8 april 2019. 
  15. ^ Gustaf V och hans tid 1907–1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.419
  16. ^ Teater Musik Film: 'Peter Pan'”. Dagens Nyheter: s. 4. 17 december 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-12-17/343/16. Läst 7 januari 2016. 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera