Leopold von Sacher-Masoch

österrikisk författare och journalist

Leopold von Sacher-Masoch, född 27 januari 1836 i Lemberg (dagens Lviv), död 9 mars 1895 i Frankfurt am Main, var en österrikisk författare och journalist. Han är känd för romanen Venus i päls (tyska: Venus im Pelz). Termen masochism, efter Sacher-Masoch, myntades 1886 av psykiatern Richard von Krafft-Ebing.[8] Sacher-Masoch och hans älskarinna baronessan Fanny Pistor hade ett förhållande där han var hennes slav. Ordet masochism kommer från hans sexuellt undergivna livsstil.

Leopold von Sacher-Masoch
Född27 januari 1836[1][2][3]
Lviv[4]
Död9 mars 1895[1][2][3] (59 år)
Lindheim, Tyskland
BegravdLindheim Castle
Andra namnCharlotte Arand[5] och Zoë von Rodenbach[5]
Medborgare iKejsardömet Österrike
Utbildad vidGraz universitet, doktorsexamen,
SysselsättningJournalist, universitetslärare, författare[6], historiker
ArbetsgivareGraz universitet
Lvivs universitet
Noterbara verkVenus i päls
MakaWanda von Sacher-Masoch
(g. 1873–1887)[7]
FöräldrarLeopold Johann Nepomuk von Sacher
Caroline Josepha von Masoch
Utmärkelser
Riddare av Hederslegionen
Namnteckning
Redigera Wikidata

Bibliografi (urval)

redigera
  • Der Aufstand in Gent unter Kaiser Carl V. Schaffhausen. 1857. Libris 3023570 
  • 1858 Eine galizische Geschichte
  • 1867 Der letzte König der Magyaren
  • 1870–1877 Das Vermächtnis Kains
  • 1870 Die geschiedene Frau
  • 1870 Venus im Pelz
  • 1873–1879 Falscher Hermelin
  • 1874 Die Messalinen
  • Galizische Geschichten: Novellen. Leipzig. 1875. Libris 3023571 
    • Job: en galizisk berättelse. Stockholm: Huldberg. 1895. Libris 1625941 
    • Pisarenko: en galizisk berättelse. Stockholm: Huldberg. 1896. Libris 1663762 
  • 1878 Judengeschichten
  • 1881 Neue Judengeschichten
  • 1886 Die Seelenfängerin
  • 1886 Ewige Jugend
  • 1886 Polnische Judengeschichten
  • 1890 Die Schlange im Paradies
  • 1893 Bühnenzauber
  • 1907 Grausame Frauen

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w61866td, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 113887797, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: nlk20000092032, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Deutsche Biographie-ID: 118604570.[källa från Wikidata]
  8. ^ Krafft-Ebing, Richard von (1886) (på tyska). Psychopathia sexualis: eine klinisch-forensische Studie. Stuttgart: Enke. Libris 1533913 

Externa länkar

redigera